Patrik Engellau

OPINION Det pågår ett slags debatt om köer i sjukvården efter det att Dagens Nyheter i ett  reportage som troligen var avsett att väcka indignation påtalat att personer som har privata sjukvårdsförsäkringar kommer betydligt fortare fram till en läkare än personer som bara betalar landstingsskatt (numera regionskatt) 

Tidningens anklagelse är emellertid inte att privatpatienterna kommer ”fortare fram” utan att de ”går före i kön” vilket känns mer orättvist än ”fortare fram”. Dagens Nyheter skriver Nu varnar både vårdgivare och experter för att försäkringspatienterna tränger ut patienter som kommer via den offentliga vården. Hur ska man förstå det här? 

Bitte Assarmo

OPINION Lagom till nyår, i slutet av manshataråret 2019, publicerade Aftonbladet en krönika av hipsterfeministen Linnea Claesson, där hon slog fast att det är en svensk jultradition att män slår och förnedrar kvinnor.

Att Aftonbladet publicerar sån smörja just under jul- och nyår är förstås ytterst medvetet. Det finns ingenting som förnöjer slaskpressen så mycket som provokationer mot svenska män, så det var en riktig lågoddsare. Det är helt enkelt en svensk jultradition att den här typen av tidningar, och de nya hipsterfeministerna, gör vad de kan för att dissa svenska jultraditioner.

Anders Leion

OPINION Evolutionen är ständigt närvarande, också idag. Den styr vårt handlande i många avseenden – också när detta handlande inte längre är adekvat för den miljö vi nu lever i. Ett exempel är den lätthet med vilken hjärnan gör oss redo för handling av något slag, till exempel för flykt. I en tillvaro där människan ständigt kunde råka ut för angrepp av vilda djur eller främmande folk var detta en tillgång. I dag leder det till onödig stress.

Motviljan mot inavel har varit ett skydd för genernas fortsatta livskraft. Av samma anledning har det funnits en hunger efter att få in nya gener i släktet. Det kan ske på två sätt, antingen genom männens erövring av främmande stammar och övertagande av deras kvinnor. Eller på det andra sättet, möjliggjort först i vår tid, då kvinnorna är aktiva. De söker upp främmande män, som upplevs som mer spännande och därmed mer attraktiva. 

Mohamed Omar

KULTUR När trailern för Star Wars del 7, The Force Awakens, släpptes våren 2015 var jag både pepp och taggad. Det såg ut att bli en fest för nostalgiker som jag. Regissören J J Abrams skulle hitta tillbaka till känslan i de tre första, klassiska filmerna 1977-83. Men förhoppningarna infriades inte.

I Force Awakens hade den manlige hjälten, Luke Skywalker, bytts ut mot en tjej, Rey. Inget fel med hjältinnor, men jag började ana oråd. Skulle den nya trilogin ha en feministisk tendens? The Force Awakens hade så många likheter med den första filmen A New Hope från 1977 att vissa ville se de nya filmerna som en omstart av hela Star Wars-sagan. Vi hade en ung, föräldralös hjälte på en ökenplanet, en gullig robot som bar på viktig information och en ond militärmakt med en gigantisk rymdbas som kan förinta planeter med sitt strålvapen.

Jan-Olof Sandgren

OPINION I min barndoms seriemagasin förekom ibland en figur med bakåtslickat hår, förbindligt leende, företrädesvis bilhandlare och med firmanamnet ”Hederlige Harry”. Jag vet inte om schablonen kan ha antisemitiska förebilder, men varje tioåring förstod i alla fall att någon med det namnet givetvis var en skurk. Att köpa en begagnad bil eller lyda ett stalltips från Hederlige Harry var liktydigt med att bli blåst.

Faktum är att jag gillade honom, eftersom han så tydligt visade vem han var. Bara den som saknade en tioårings psykologiska skarpsinne riskerade att bli lurad. När mänskligheten delas in i kategorierna idioter/icke-idioter är det skönt att varaden rätta sidan. 

Patrik Engellau

OPINION Frugan och jag hamnade framför en HBO-rulle som hette Path to War och handlade om hur USA med nästan öppna ögon under president Lyndon B. Johnson körde fast och krossades i Vietnamkrigets träsk. Det slog mig att detta amerikanska krig – och de delvis välmenande men framför allt övermodiga och alltmer självförgörande amerikanska beslut som fattades – ser ut som det underliggande mönster enligt vilket det svenska migrationsprojektet utvecklats.

I båda fallen inleddes det hela med aningen oklara men ädla motiv. Amerikanerna menade att de måste hjälpa till att rädda vietnameserna undan kommunismen som vällde söderut från Kina och Sovjetunionen. På motsvarande sätt ansågs alla migranter som närmade sig Sverige vara flyktingar undan krafter som var så onda att det var en humanitär skyldighet för svenskarna att troligen för evigt låta deras offer bo och i många fall försörjas i vårt land. 

Mohamed Omar

OPINION Första dagen på ett nytt år – och ett nytt decennium. Månadens namn, januari, betyder ”helgad åt Janus”. Denne romerske gud hade två ansikten: han kunde se både framåt och bakåt. Det gamla året har fortfarande inte riktigt slutat och det nya har inte riktigt börjat. Janus var herre över ödenas växling.

Idag är det också Jesu namnsdag. Det hade jag aning om tills jag på sajten Projekt Runeberg hittade följande stycke i en skolbok från 1906:

Nyårsdagen är årets första dag och första helgdag. Den infaller åtta dagar efter jul och är vår Frälsares namnsdag. Han erhöll namnet Jesus, när han var åtta dagar gammal. I hans namn skola vi börja det nya året med bönen: ”Giv, o Jesus, fröjd och lycka!” På nyårsdagen önska vi varandra ”gott nytt år”. Och det är en vacker önskan, bara den går av hjärtat.


Svenska affärer blir alltmer utsatta för stölder. I organisationen Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet 2020 ”anger 36 procent av butikerna att de råkat ut för stöld den senaste veckan, 19 procent har drabbats av hotfullt beteende från en besökare eller kund och 20 procent utsattes för bedrägerier den senaste månaden”. För att komma till rätta med detta la Regeringen nyligen en proposition om ”Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet” som ska börja gälla från 1 mars 2021.

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR

Herre!

Vi är många i Sverige som inte är vana att be.

I vårt övermod trodde vi oss aldrig mer behöva känna hopplöshet och förtvivlan. Våra framgångar fick oss att glömma både ödmjukhet och tacksamhet. Vi stod skyddade, trodde vi, mot oro och nöd.

”Ty människan känner icke sin tid”, säger Predikaren i Gamla Testamentet, ”lika litet som fiskarna, vilka fångas i olycksnätet, eller fåglarna, vilka fastna i snaran. Såsom dessa, så snärjas ock människors barn på olyckans tid, när ofärd plötsligt faller över dem.”

Patrik Engellau

OPINION En för mig tankeväckande men kanske meningslös observation av sociala förhållanden är att när något nytt uppträder i samhället som är stort nog att utöva inflytande under lång tid så kommer människor redan i början av företeelsens existens att ana vilka konsekvenser som kommer att uppträda. Puh! Vad kan det betyda?

Till exempel startade Henry Ford sin första fabrik med montering vid ett löpande band i Highland Park vid Detroit med ambitionen att bilen skulle bli ”var mans egendom”. Då var det ganska lätt att dra ut trenden och föreställa sig åttafiliga motorvägar även om det tog mer än ett halvt sekel innan några sådana förverkligades.  

Mohamed Omar

NYTT ÅR Ett år har gått, och Det Goda Samhället har gått starkt framåt. Antalet visningar ökade med mer än en miljon, från 6,9 miljoner visningar 2018 till 8,3 miljoner visningar 2019. Första året, 2015, hade vi 3,8 miljoner visningar. Jag tror att en av flera anledningar till det går bra för Det Goda Samhället är vår ständiga uppdatering. Läsarna kan lita på att vi levererar nya texter varje dag året runt. Det gäller även jul, midsommar och nyår. Så har det rullat på i fem år utan avbrott. Det är inte alla sajter som klarar av det.

Vilka artiklar har visats mest under 2019? Den mest visade (jag skriver visade, för man vet ju inte om de som klickar faktiskt också läser) artikeln skrevs av Lennart Bengtsson. Han är vetenskapsman och vet mycket om klimatfrågan. Att hans artikel kommer som nummer ett är inte förvånande, klimatet har varit en het fråga. Vid sidan om klimatet är invandring och mångkultur frågor som intresserar många.

Patrik Engellau

OPINION En del samhällen klarar nog av mångkultur i bemärkelsen samexistens av människor med helt olika värderingar, sedvänjor, religioner, språk och uppfattningar om hur livet ska levas. Jag föreställer mig att 1800-talets USA var ett sådant medfött tolerant samhälle. Folk fick göra som de ville. Italienarna byggde en kopia av Italien som kallades Little Italy, kineserna hade sitt Chinatown och judarna motsvarande i Borough Park, Brooklyn. Folken levde som bjärt olikfärgade Non Stop-dragéer i en skål utan mycket kommunikation med varandra och framför allt inte med staten.

Sverige kommer inte ens i närheten av en sådan ordning och det har två orsaker, en traditionell och en modern. 

Jan-Olof Sandgren

OPINION ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Det är nog de mest bevingade ord som kommit över Göran Perssons läppar, och om det stämmer borde svenskarna vara ett av de ofriaste folken i världen. Även om första raden i vår nationalhymn säger något annat. För drygt ett år sen utkom Tino Sanandajis bok ”Tio tusen miljarder” och vill man spara tid kan man nöja sig med att läsa titeln. Tiotusen miljarder är nämligen summan av vår privata skuldsättning, som den såg ut 2017. Sedan dess har skulden ökat med omkring tusen miljarder. Utslaget på alla svenskar blir det drygt en miljon per skalle. Män, kvinnor och spädbarn, gamla som unga är skyldiga någon ungefär 1 000 000. 

Mohamed Omar

OPINION ”Kvinnobilden är för många tätt förknippad med moderskapet”, säger två kvinnor till Expressen. De uppmanar andra kvinnor att inte föda barn. Att bilden av kvinnan hänger samman med moderskapet är ju inte konstigt då kvinnor föder barn.

Duon driver en podcast som heter ”Barnfrihet”.

I västvärlden föder kvinnor färre barn än förr. Det beror inte på sämre hälsa eller fattigdom utan att på nya värderingar där man väljer bort moderskapet för andra saker som man tror ska ge mer lycka och tillfredsställelse. Förr kallades det barnlöshet och sågs som en tragedi.

Bitte Assarmo

OPINION Ett nytt år tar vid, och vi går dessutom in i ett nytt decennium. Tjugotalet är här och bakom oss lämnar vi ett tiotal präglat av oheliga politiska allianser, religiös fanatism och ett skrämmande förakt gentemot de skattebetalande medborgarna – en tid då de tre statsmakterna smälte samman till en och då överprivilegierade kändisar började agera moraltanter från sina champagnebestänkta piedestaler. Aktivister i kostym tog över riksdag och regering, och public service blev till sist skattefinansierat och tappade det sista unset av opartiskhet och oberoende. De politiska ambitionerna nådde den totala botten, då det som främst intresserade makthavarna var att tävla om vem som tog mest avstånd från demokratiskt valda Sverigedemokraterna.

Patrik Engellau

OPINION Även om jag brukar framställa mig själv som anhängare av Betydelsefulla och Högstämda Principer så måste jag tyvärr erkänna att sådant vid närmare eftertanke är båg. I sista hand är det våldet som avgör. 

Läs eftertänksamt dessa hyllade rader ur den amerikanska självständighetsförklaringen, troligen västerlandets mest inflytelserika text: 

Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor är skapade lika, att de av sin skapare har utrustats med vissa oförytterliga rättigheter; att liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa rättigheter; att regeringar har inrättats bland människorna för att trygga dessa rättigheter och att regeringarna likaledes har erhållit sina rättigheter från de styrda. 

Anders Leion

OPINION Runt om i världen har dagens politiker– inte bara svenska eller europeiska – fått se förtroendet från medborgarna minska alltmer. Det finns tydliga orsaker till denna minskning. I grunden beror det på att det politiska system, som etablerades i samband med den allmänna rösträttens införande, indelades efter det dåtida samhällets uppbyggnad, tydligt återspeglat i höger-vänsterskalans förklaringsvärde för väljarnas röstande.  

Under senare år har grunden för denna indelning till stor del eroderats. Industrin har minskat sin andel av ekonomin, den offentliga sektorn och de privata tjänsterna ökat. Samtidigt har de privata tjänsteföretagen blivit allt mer beroende av det offentliga. Mycket av den offentligas sektorns tjänsteproduktion sköts nu av privata företag. 

Patrik Engellau

OPINION Det fanns en tid – beslutet år 1976 om att Sverige skulle bli mångkulturellt är ett bevis – när Sverige trodde sig kunna upprepa det amerikanska invandringexemplet och liksom USA bli en smältdegel av olika kulturer som på något vis bildar en svårupplöslig etnisk legering. Nu hävdar förstås många att det där med smältdegel är en myt och att USA på sin höjd kan liknas vid en massa likformiga men olikfärgade chokladlinser i en skål. Men jag struntar i om USA är en smältdegel eller i stället följt Non stop-modellen; poängen är att folk av olika ursprung på något oförklarligt vis sätter den magiska egenskapen ”amerikan” framför sina medfödda etniska beteckningar.  

Mohamed Omar

OPINION I sin julhälsning betonade Storbritanniens nye premiärminister  Boris Johnsons julens kristna innebörd. Han talade även om förföljelsen av kristna världen över:

“Today of all days, I want us to remember those Christians around the world who are facing persecution. For them, Christmas Day will be marked in private, in secret, perhaps even in a prison cell.”

Han sade sig också vilja stå upp för kristna överallt och försvara deras rätt att utöva sin tro:

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR ”Var inte rädda” är ett av Bibelns mest upprepade budskap. Det kanske också är ett av de budskap som bäst förklarar kristendomens enastående framgångar. Det handlar om att våga vila i större perspektiv, att våga lita på att man gör det rätta fast man hånas av de oförståndiga. Vi som idag står upp för ett Sverige där självkänsla och förnuft står över självförnekelse och hysteri ska söka styrka i de större sammanhang som skänker rättfärdighet åt vår strävan. Vi ska vila tryggt i förvissningen att alla folk har rätt att stå upp för sin kultur och identitet.

Patrik Engellau

OPINION ”Det ekonomiska överskottet” är ett förunderligt användbart begrepp för den som vill förstå samhällenas natur. Fråga vad ett samhälle gör med sitt ekonomiska överskott och du får en djup insikt om dess grundläggande karaktär.

Det ekonomiska överskottet är den del av ett samhälles produktion under exempelvis ett år som överstiger vad som behövs för att hålla produktionsapparaten igång på samma nivå som tidigare. För samhället som helhet är överskottet – där det finns; Gud har inte bestämt att alla samhällen ska belönas med ett ekonomiskt överskott – ett slags bonus eller pengar att leka med om man så vill.  

Mohamed Omar

KULTUR Några dagar före julafton berättade jag för mina vänner på Facebook att jag skulle uppträda som julbock i år, liksom jag gjorde förra året. Då var det en som tyckte att jag som har blandat ursprung borde ha lite mer blandning i mina seder. Det är sant att mitt ursprung är blandat, min far kom från Iran. Men jag har inte växt upp med honom, utan med min fosterfar från Afrika.

Men detta fick mig ändå att tänka. Hur vore det att uppträda som den persiske guden Mithras? Han ska ju ha fötts på juldagen den 25 december. Vissa säger till och med att han liksom Jesus föddes av en jungfru, andra att han föddes ur en klippa. Det tråkiga är dock att jag skulle misstas för den vanliga tomten eftersom Mithras brukas avbildas med en röd luva, en så kallad frygisk mössa. Så paradoxalt nog kommer jag framstå som mer exotisk som bock än som persisk gud…

OPINION Den 19 december 2019 röstade USA:s representanthus igenom två artiklar om riksrättsåtal mot Donald Trump. Den första handlade om maktmissbruk i förening med hot mot rikets säkerhet och den andra om förhindrande av själva riksrättsprocessen.  

Åtalet har varit mer kontroversiellt än någon gång vid tidigare riksrättsåtal (Johnson, Nixon och Clinton).  Vid de tidigare tillfällena har det funnits viss samstämmighet mellan de båda partierna. Den här gången var splittringen total. 

Patrik Engellau

OPINION Enligt Parisavtalet från 2015 som numera alla världens länder skrivit på (fast USA för två år sedan anmälde sitt utträde) ska länderna vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder för att förhindra att den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell tid per år 2100 inte överstiger två, helst en och en halv, grad.

Vi hör mycket om de skräckscenarier som förväntas utspela sig om detta mål inte nås. Det blir fler och farligare naturkatastrofer, till exempel översvämningar och orkaner, det blir mer torka och svält, haven kommer att stiga åtskilliga meter när polerna smälter, folk drunknar eller dör av svält eller värmeslag och så vidare. Djurlivets och mänsklighetens överlevnad hotas. 

Mohamed Omar

OPINION Korpen Bataki för Nils Holgersson till Uppsala och sätter ner honom på ett tak. Så frågar korpen pojken vem han tror det är som styr i staden. Där finns ett slott, men kungen bor inte här. Där finns en mäktig katedral och en ärkebiskop bor visserligen här, men det är inte kyrkan som styr. ”Jo, det är lärdomen, som bor och regerar i den här staden”, säger Bataki. ”Och de stora byggnaderna, som du ser på alla håll, är resta åt honom och hans folk.”

Vad Selma Lagerlöf ville säga med att lärdomen regerar i staden är att det är universitet och den lärda världen som gör Uppsala till Uppsala. Den är dess signum. Fråga vilken svensk som helst vad de tänker på när de hör namnet ”Uppsala” och de kommer att säga ”Uppsala universitet”.

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det annandag jul. Dagen har också kallats Staffansmäss eftersom man firar Stefanos, den förste kristne martyren. Berättelsen om honom finns i Apostlagärningarna, det sjunde kapitlet, där man får veta att han stenades. Det skall ha hänt i Jerusalem år 35. Stefanos verkade som diakon bland stadens grekisktalande kristna.

Han bar själv ett grekiskt namn, Stefanos betyder krönt eller bekransad. I det gamla Grekland hedrades de som utmärkte sig genom att krönas med lagerkransar.

Jan-Olof Sandgren

OPINION En Facebookvän skickade en länk som påstods visa att oljebolagen redan 50-talet visste att klimatet skulle bli varmare, och därför såg till att sponsra forskning som hävdade motsatsen. Det är därför vi har motsträviga forskare (som Lennart Bengtsson) och det är därför Greta Thunberg ibland har svårt att få den akademiska världen att i takt. 

Man kan förstås inte utesluta att en och annan oljemiljard använts för att forska på klimatet, liksom tobaksindustrin en gång investerade i forskning rörande det påstådda sambandet mellan rökning och cancer. Ekonomiska bias, där sådant förekommer, drar förstås ner forskningens trovärdighet.  

Patrik Engellau

OPINION På en tillställning träffade jag en kvinna som i tjugofemårsåldern flyttat från Peru till Sverige. Hon sa att hon under sin uppväxt och studietid på nunneskola och universitet i Lima aldrig upplevt något kvinnoförtryck. Nunnorna hade uppfostrat skolflickorna till att studera hårt och anstränga sig såväl inom matematiken som idrotten för att i vuxenlivet kunna förverkliga sina förmågor i högsta möjliga grad. Det var först när hon kom till Stockholm som hon blev fullt medveten om konceptet kvinnoförtryck.  

Det vore lätt att bara skriva av peruanskans observationer som oupplysta fördomar, trots allt kom hon ju från ett u-land så vad kunde man vänta sig? Men för den som kan tänka tanken att det faktiskt finns många människor, till och med peruaner, som kanske fattar något som man själv inte tänkt på så kan den sortens dissonanser stämma till reflektioner.