8-26-13_11971

Patrik Engellau

Ju mer jag tänker på den politiska rörelse som jag, liksom så många andra unga studenter från borgerliga hem, drogs till runt 1968, desto mer slår det mig att det i huvudsak handlade om ett uppror inte mot kapitalismen, utan mot det civila samhället och den rådande medelklasskulturen.

Lena

Lena Adelsohn Liljeroth

Redan 1970, som tonåring, blev jag medlem i Moderata Ungdomsförbundet i en tid när alternativen var tydliga. Rött stod mot blått och det gick en hårt bevakad mur genom Europa. Friskolor existerade egentligen inte, endast staten fick sända i etermedia, skattetrycket närmade sig 80 procent, det ställdes krav på ”gemensamt ägande” av flertalet näringar. De fackliga organisationerna hade tolkningsföreträde.

Annika Borg

Annika Borg

DN avslutade nyligen en artikelserie om läxläsningens vara eller icke vara. De läsarröster som avslutade serien är fördelade på respektive uppfattning: dåligt, föråldrat och unket att ge läxor eller bra för ansvar och studieteknik. Det första synsättet speglar möjligen speglar artikelseriens atmosfär i stort.

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Det praktiska begreppet åsiktskorridoren lär ha myntats av en statsvetare vid namn Henrik Ekengren Oscarsson och definierats som ”den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd”.

Thomasgur1

Thomas Gür

Beträffande det omfattande tiggeri som nu återfinns mer eller mindre i alla våra städer och tätorter, möter jag ofta argumentet att motståndet mot, oviljan angående och kravet på förbud skulle vara en fråga om åsynen av fattigdom, misär och tiggare. Att det alltså skulle handla om att inte vilja se och konfronteras med en företeelse, som likväl existerar och skulle fortsätta att existera – om inte här, så någon annanstans.

Annika Borg

Annika Borg

Nyligen publicerades SCB:s befolkningsprognos. Nästa år kommer vi att vara tio miljoner svenskar, då befolkningen stadigt ökar genom invandring och på grund av att människor lever längre. Fler kommer att födas än avlida. Fram till 2045 har nettoinvandringen störst betydelse för folkökningen, skriver DN.