För många år sedan blev jag inbjuden att skriva återkommande kolumner i Expressen. Det tyckte jag var ärofullt. Min första krönika handlade om att Sverige troligen är det mest centraliserade och uppifrånstyrda landet som historien fått uppleva sedan det antika Egypten.

Därefter fick jag inte skriva några fler kolumner i Expressen. Redaktören tog illa vid sig. Men jag vidhåller min tanke. Va, säger du misstroget, skulle Sverige vara mer centralstyrt än till exempel den absoluta kungamaktens förrevolutionära Frankrike?

Presidentvalet i Polen gick inte som svenska public service ville. Det klargjordes i ett inslag i Morgonstudion den 14 juli. Tonen var lågmäld och bekymrad – det polska folket har ju trots allt röstat tvärtemot SVT:s önskemål och det är ju oerhört allvarligt. För att ytterligare förstärka domedagsstämningen, hade man bjudit in frilansjournalisten och Polenkännaren Stefan Ingvarsson, som är en uttalad motståndare till Andrzej Duda och hans parti.


Teveserien Tjernobyl har varit en av de mest uppmärksammade under senare tid.

Det är den värd. Den berättar om den olycka som först upptäcktes, det vill säga först beskrevs för allmänheten, i Sverige. De sovjetiska myndigheterna försökte länge förtiga olyckan och därefter, när detta inte var möjligt, förminska den och dölja dess konsekvenser. Enligt Tjernobyl lyckades ett par atomfysiker och en tillräckligt självständig partiföreträdare få partiapparaten att till slut erkänna katastrofen och angripa dess, i stor utsträckning dödliga, konsekvenser.

Världens fordonstillverkare lät i årtionden marknaden styra vad och hur mycket de tillverkade. De studerade och följde marknadens behov och efterfrågan och utvecklade och tillverkade fordon som tillfredsställde dessa krav.

Nu tvingas de i stället att till astronomiska kostnader utveckla och tillverka fordon som inte möter marknadens önskemål och behov utan i stället uppfyller politiska krav på teknik och drivkällor med sämre brukarnytta till högre kostnader för köparna.

I ett inlägg på bloggen Brons och Blod (9/7 2020) argumenterar amatörhistorikern och bronsåldersentusiasten Daniel Palmqvist för att Thor Heyerdahl hade rätt. Heyerdahl (1914 – 2002) var en norsk marinbiolog, antropolog och upptäcktsresande.

År 1947 seglade Heyerdahl med flotten Kon-Tiki från Peru till Polynesien i syfte att bekräfta hans hypotes om folkvandringarna i Stilla havet. Nya rön visar nu att det faktiskt förekom kontakter mellan folket i Sydamerika och Polynesien.

IDÉ OCH KULTUR Prat, prat, prat. Prat, prat, prat och prat igen. Svensk mainstream-media är besatt av pratandet. Allt ska diskuteras och analyseras utan ände. Tusen olika perspektiv ska uppmärksammas och alla berörda grupper i samhället ska få ge sin syn på det som diskuteras. Det är som att våra journalister är engagerade i en ständigt pågående kollektiv självterapi. Man pratar för att förstå men också för att skapa distans. Inget verkar farligt så länge vi kan prata om det. Tyvärr är det kanske inte sant.

Streamingjätten Netflix har deklarerat att man ska främja så kallad ”mångfald” eller ”diversity” som heter på engelska. Det märks i teveserien The Society som hade premiär den 10 maj 2019. Man har ansträngt sig att trycka in en representant för varenda omhuldad grupp i skådespelarensemblen. Där finns homosexuella, bruna, svarta, en muslimsk tjej med hijab och till och med en döv kille. Den döve killen är också homosexuell … Alla ska med.

Vid en samlad bedömning – en byråkratformulering som man använder när man inte riktigt kan motivera sina bevekelsegrunder – har jag kommit fram till att det som ställt till det för Sverige i coronafrågan är precis det som Platon menade skulle förgöra demokratin, nämligen att människorna inte kan lägga band på sin frihetslängtan: ”… det är den överdrivna längtan efter frihet på bekostnad av allt annat som undergräver demokratin”.

30-årige Kåre Kristensson lider av metatrofisk dysplasi, en sällsynt skelettsjukdom som hindrar skelettet från att växa och utvecklas som det ska.

Han är drygt en meter lång, har försvagade muskler och skelett och kan bara med svårigheter gå 15 meter totalt. Kåre, som är född med sjukdomen, lever i en rullstol utan möjlighet till ett normalt liv.

Det berättar tidningen Kvällsposten, som också berättar att kommunen nu dragit in all hjälp för Kåre. All hjälp.

På sajten The American Conservative publicerades nyligen (10/7 2020) ett podcastavsnitt som diskuterar hur det Demokratiska partiet förlorade den vita arbetarklassen.

Författaren och journalisten David Paul Kuhn berättar om sin nya bok om det så kallade ”Hard Hat-upploppet” i New York 1970. Upploppet är en central händelse i historien om hur de vita arbetarna började överge Demokraterna.

På USA:s nationaldag den fjärde juli, som firas för att landets oavhängighetsförklaring presenterades den dagen år 1776, höll president Trump ett tal nedanför Mount Rushmore där fyra amerikanska presidenters ansikten är inhuggna i tjugo meter höga skulpturer i berget. Det har han fått fan för.

Några av hans politiska motståndare har anklagat honom för att han hyllade de konterfejade presidenterna, särskilt grundlagsfadern George Washington. George Washington var delansvarig för dessa odödliga ord i oavhängighetsförklaringen:

När Krister Peterson 10 juni 2020 pekade ut Stig Engström som Olof Palmes troliga mördare uppehöll han sig länge vid tämligen perifera detaljer. Den mest grundläggande frågan, kunde Stig Engström över huvud taget ha utfört mordet, förblev dock otillräckligt utredd. Jag ska i det följande argumentera för att han med all sannolikhet hade alibi för mordet.

Peterson hastade vid presskonferensen igenom kronologin för Stig Engströms agerande före mordet och noterade helt kort, att han stämplade ut 23.20 från Skandia (och att klockan gick en minut före, så att den verkliga tiden skulle vara 23.19). Därmed skulle han ha tid att promenera ut från Skandia, identifiera paret Palme, bestämma sig och sedan fälla de berömda skotten vid Sveavägen kl. 23.21.30. Även om det är märkligt och tänka sig en så kort beslutstid för denna typ av handling, så är detta i alla fall teoretiskt möjligt.

Twitterkontot Sentona postar inlägg om Europas forntida religioner och kulturer. Kontot presenterar sig så här:

”Interested in history, traditions, mythology, folklore and nature. Also known by my other alias, Éowyn.”

Éowyn är en romanfigur i J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen-trilogi. Hon är systerdottern till kung Théoden av Rohan, och har en äldre bror, Éomer, Rohans marskalk.

Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde Karl X Gustaf Sverige i krig mot Polen.

År 1654 blev Johan von Essen af Zellie (1611-1661) chef för Närke-Värmlands regemente. Hela regementet var i Pommern år 1655, då fientligheterna med Polen utbröt. Den 15 juli gick regementet över floden Netze i norra Polen.

Johan von Essen af Zellie följde senare med kungen på fälttåget till Danmark, vid intagandet av Frederiksodde samt vid tåget över Bält. Samma dag Roskildefreden slöts, den 26 februari 1658, beordrades han gå över till Skåne. Han blev där kommendant i Malmö.

Föreställ dig att en svart kvinna i USA ropar ”Black Lives Matter” och av denna anledning blir mördad av en grupp vita män. Tror du att SVT hade missat att rapportera om händelsen? Eller Sveriges Radio? Eller Aftonbladet? Eller Expressen?

Nu är det dock en vit kvinna som mördats. Inte för att hon ropat ”White Lives Matter”, utan ”All Lives Matter”. Hon var en 24-årig småbarnsmamma vid namn Jessica Doty Whitaker (se bilden). Mediernas tystnad visar att alla liv INTE räknas. Inte för dem.

KULTUR Det finns totalt omkring 6000 kända runinskrifter i världen, och av dem är ungefär hälften från vikingatiden. De flesta runstenar ristades och restes under vikingatiden (alltså under 800-1100). Ofta utgjorde de ett slags minnesdokument över människor som inte längre var i livet; sålunda lät ofta efterlevande resa en sten – ofta vid kanten av en väg – när en släkting gått bort.

I Sverige finns mer än 2500 runstenar helt eller delvis bevarade. De utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket och med sina budskap och meddelanden från 400-talet e. Kr. och framåt är de en viktig länk till forntiden.


Demokratin är en osannolik ordning. Om du låtsas att den inte fanns någonstans på jorden och det plötsligt dyker upp en djuping som förklarar att staten borde styras av någon som fått mer än hälften av folkets röster så skulle du antagligen förkasta idén. Vem som helst kunde ju begripa att de 51 procent fattigaste skulle gadda ihop sig för att ta de 49 procent rikastes egendom varpå kaos skulle bryta ut.

Ett filmat socialt experiment av Ami Horowitz visar hur New Yorkbor villigt undertecknar en namninsamling för att störta statyer av ”slavägaren” George Washington, Förenta Staternas landsfader och förste president (1732-1799). När Horowitz frågar om man även bör förstöra monument av slavägaren Muhammed, islams profet, blir flera av de tillfrågade tveksamma.

På sajten Summit News kommenterar högerdebattören Paul Joseph Watson att slaveri sannolikt inte är den verkliga orsaken till att man vill störta statyer och monument av Förenta Staternas grundlagsfäder och hjältar.

När turkarna den 29 maj 1453 erövrade Konstantinopel i deras heliga krig mot kristenheten gjorde de om kyrkan Hagia Sofia till en moské. På den tiden var turkarnas rike, det osmanska riket, den ledande makten i islamvärlden.

Konstantinopel blev senare säte för det islamiska kalifatet när den osmanske sultanen Selim I år 1517 utnämnde sig till profeten Muhammeds ställföreträdare. I augusti samma år tog han emot nycklarna till islams heligaste tempel: Kaaba i Mecka.

Kalifatet föll 1924 och Atatürk bildade ett nytt, modernt Turkiet. År 1934 blev Hagia Sofia ett museum. Det var ett tecken på Turkiets nya riktning: man hade lämnat det osmanska kalifatet med dess heliga krig mot kristenheten bakom sig.

Städade i mitt källarförråd häromdagen och bestämde mig för att skänka några prylar till loppis. Bara sju minuters bussresa från min förort ligger nämligen en alldeles utmärkt loppmarknad. Jag klev på bussen, fullastad med prylar jag inte längre behövde, däribland ett gammalt notställ. En äldre herre på bussen sneglade på notstället, så jag frågade om han ville ha det. Jag skulle ju ändå skänka bort det. Han tackade för erbjudandet och sa att han inte behövde något notställ, men lade märke till att det var samma typ av notställ man hade i hans kyrka i Bergsjön, där han brukade sjunga i kören. Eftersom jag själv provat på körsång kom vi snart fram till att vi bägge var tenorer, vilket är ett eftertraktat röstläge i körsammanhang.

Sedan min tid som svensk statstjänsteman, vilken avslutades år 1978, har jag, med stigande förfäran som sedermera förvandlats till luttrad cynism, konstaterat att det inte bara var den utlandsmyndighet där jag arbetade som slängde bort skattebetalarnas pengar på strunt utan de andra myndigheterna också, kanske i olika grad. Till exempel tror jag inte Tullverket har samma frihetsgrader att göra dumheter som Migrationsverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (Fast säker kan man inte vara; var det Tullverket eller Kustbevakningen som skickade fartyg till Medelhavet för att underlätta migrantsmugglingen?)

Albert Ulrik Bååth föddes 13 juli 1853 i Malmö, blev doktor i Lund 1886, var 1875—79 lärare vid folkhögskolan Vilan, utnämndes 1891 till intendent vid Göteborgs museum och blev så småningom docent i fornnordisk litteratur vid Göteborgs högskola. Han dog 3 augusti 1912.

Bååth gav ut diktsamlingarna Dikter (1879), Nya dikter (1881), Vid allfarväg (1884), På gröna stigar (1889), Svenska toner (1893), Ungmön från Antwerpen och andra dikter (1900) och Dikter i urval (1910); samt de större diktcyklerna Marit Vallkulla (1887) och Kärlekssagan på Björkeberga (1892).

Hederskulturen har ingen plats i Sverige, skriver fyra vänsterpolitiker på Aftonbladets debattsida (9/7 2020): Morgan Johansson, justitie -och migrationsminister (S), Johan Hedin, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (Centerpartiet), Juno Blom, riksdagsledamot och partisekreterare Liberalerna (L) och Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation (MP).

De fyra politikerna företräder partier som i decennier har administrerat och försvarat en närmast okontrollerad massinvandring till Sverige från länder med hederskultur.


Det har länge talats vitt och brett i samhällsdebatten om ”högerextremism”, ”populism” och ”rasism”. Vänstern har av någon outgrundlig anledning gått fri från motsvarande glåpord. Men vi kan väl hjälpa media lite på traven. Det finns nämligen en hel rad nedsättande termer som låter sig appliceras hur bra som helst på våra politiska motståndare. De där förrädiska, propagandistiska och utopistiska vänsterextremisterna!