Att ta emot sina egna medborgare innebär enligt socialdemokraternas definition detta:

– Man sänder ner en delegation till Syrien bestående av folk från UD samt läkare och säkerhetspersonal för att säkerställa att tre IS-terrorister och deras sex barn kan komma hem tryggt och säkert till Sverige igen. Väl på Arlanda väntar en välkomstdelegation från socialtjänsten, polisen och SÄPO.

En av Det Goda Samhällets läsare mejlade mig ett antal skärmdumpar hämtade från Skandinaviska Enskilda Bankens (SEB) webbsida. Läsaren hade reagerat på att personer med ”gammelsvenskt” utseende är extremt underrepresenterade på webbsidans bilder.

Det värsta är framför oss. Vi har ändå ett val. Vi betyder alla vi som är så fast boende i landet Sverige att vi inte kan fly från dess problem, varken till annat land eller till någon ideologi, som ”räddar” oss genom att dölja verkligheten bakom sin intellektuella dimma.

Nyligen berättade Elsa Widding, som driver Klimatkarusellen, och en Youtubekanal med samma namn, om hur SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström kontaktat henne och bett henne svara på ett antal frågor om inslag på Youtubekanalen. Frågorna och de utförliga svaren publicerades här på Det Goda Samhället nyligen. Men nu har Erika Bjerström plötsligt tappat intresset. Varför?

När politiker griper in för att lösa problem används de två redskap de har i sin låda, nämligen regler, det vill säga lagar och andra föreskrifter, och pengar, som kan omvandlas i tjänster, byggnader, vägar etc. Det känns som om samhället gradvis blir alltmer komplicerat medan detta pågår (även om användningen av IT till stor del döljer graden av komplexitet eftersom så många interaktioner sker osynligt i bakgrunden – men tänk dig bara att varje datakörning vore en blankett så inser du att Sverige vid det här laget ljutit stämpel-, register- och arkivariedöden). Möjligen är detta en sociologisk järnlag.

Dan Korn är en rabbin, författare och folklivsforskare som sitter i ledningen för den konservativa tankesmedjan Oikos. I ett inlägg på Facebook (5/9 2021) skriver han:

Covid-19 är en svår etisk, för att inte säga omöjlig, fråga för föräldrar att ta ställning till. Inte minst när man sett narkolepsi förstöra resten av livet för de unga som drabbades av sprutan mot svininfluensan. Vad ska man tro på när det visar sig att virusprofessorer, som har miljonlöner, inte kan mer än gemene man? 

För alla er som inte känner till Angered, så sammanfattar det ett halvt dussin förorter i nordöstra Göteborg, däribland Hjällbo, Hammarkullen, Gårdssten och Angereds Centrum. Flera kända personer ur den muslimska diasporan kommer från Angered. Till exempel Abdirizak Waberi, Leila Ali Elmi och familjen Ali Khan (själv har jag bara träffat en av dom). Vi hade också den tveksamma äran att exportera flest jihadistkrigare till Syrien år 2016. För övrigt är Angered ett trevligt ställe, med fantastisk natur och många goda grannar.  

I sommar har jag sett om TV-serien Någonstans i Sverige, Jolos serie om beredskapstiden i regi av Bengt Lagerkvist. Jag var bara 10-11 år när den sändes på TV, men jag minns så väl hur jag satt där i soffan med mamma och pappa och upplevde en tid som de så väl kände igen sig i.

Det är med viss bävan jag står för en artikel med den rubriken. Man vill ju inte bli ihågkommen som den som ville släppa rasismen fri. 

Syftet med artikeln är att lyfta fram att vi inte borde vara så förbaskat känsliga för lite kritik sinsemellan grupper och folkslag. Det ger grupperna en chans att slipa av sina kantigheter. Rubriken är i detta avseende överdriven. Den är provocerande för att väcka uppmärksamhet. 

Vid det här laget vet alla att Afghanistan är ett korrupt land och att de satsningar som västerlandet gjort under tjugo år försvunnit genom olika slags bestickning. Men det där med mutor och underslev är mycket mer komplicerat än man kanske anar.

Sverige behöver en ”klimat-Tegnell”, menar Sveriges Televisions klimatkorrespondent Erika Bjerström i en analys på SVT:

”En klimatmyndighet, kanske med en egen ‘statsklimatolog’, skulle kunna få samma befogenheter som Folkhälsomyndigheten eller MSB. Att samordna, bidra med kunskap och träda fram vid klimatrelaterade kriser.”

Många okunniga människor typ Mona Sahlin har hävdat att Sverige inte har någon särart eller svensk kultur. På samma tema har feministerna hävdat att svenska män har samma grovt kvinnofientliga attityd som alla män i hela världen enligt principen ”samma talibaner här som där”.

Att vi av någon anledning hade kommit på att det var tusen gånger bättre att leva i Mellanöstern än här.

Då hade jag kunnat påstå att jag stått på Siljansvallen i Leksand, mitt i vintern och helt utan pengar. Bara 16 år gammal och helt ensam i världen. Mina föräldrar och syskon hade jag tappat bort nånstans, oklart var och hur.

På svenska Wikipedia läser jag att mumbo jumbo är ett engelskt uttryck, sedan 1980 också räknas till det svenska språket. Med uttrycket syftar användaren på vad han ”uppfattar som felaktiga religiösa, andliga eller på andra sätt icke-vetenskapliga föreställningar, till exempel tron på arkaiska andliga ritualer, spöken eller new age-relaterade vanföreställningar”.

Nyligen gjorde Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima bort sig i Aktuellt, när hon försökte debattera mot Alice Theodorescu-Måwe om varför könet plötsligt är så viktigt just när det gäller socialdemokratiska partiledare. Det fick hon äta upp i sociala medier efteråt, vilket av hennes kollega Anders Lindberg och andra likasinnade beskrevs som ”hat”. Och kanske var vissa kommentarer hatiska, men de flesta som jag har läst var faktiskt rätt välgrundade sarkasmer. Och sarkasmer är något som en skribent med Jonna Simas höga svansföring faktiskt bör tåla.

När något så oväntat och obehagligt händer som att talibanerna på nio dagar övervinner västvärldens samlade militära krafter och västvärlden med svansen mellan benen flyr för sina liv från Afghanistan blir man nästan tvungen att reflektera. Hur kunde det gå så här? Och när man sedan reflekterat en stund kan man inte annat än undra om det hela inte var ödesbundet. I varje fall undrar jag det. Kunde utfallet ha blivit något annat?

Om mitt förakt för svensk public service.

”Fem förundersökningar om krigsbrott mot IS-återvändare har lagts ned, det uppger åklagare för Ekot (4/9 2021):

Eftersom ländernas genomsnittliga intelligenskvot (IQ) varierar, förändrar den nuvarande storskaliga invandringen den genomsnittliga IQ:n i många länder (Rindermann 2018, avsnitt 10.3.5). Här sammanfattar vi en studie som betraktar detta fenomen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. 

Mottot för den här sajten är ”Här skapas samtidens självförståelse”. Att försöka förstå sin samtid är förstås ett högriskprojekt eftersom det finns hur många motsägelsefulla uppfattningar som helst och den som kommer med självsäkra svar lätt framstår som stollig. Ändå är ambitionen inte uppåt väggarna ty samtiden ändrar sig dag för dag och vi ser historien utvecklas i ultrarapid inför våra ögon. Såklart att man måste fundera över vad som utspelar sig även om ens observationer med tiden visar sig felaktiga.

Mitt utbyte av budskap med Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg (JG) ser ut så här: 

HA den 5 juli 2020: God morgon, jämställdhet. Hur stämmer det med en ledningsgrupp om åtta personer varav samtliga är kvinnor? Skulle sätta värde på en förklaring. 

I brist på egen utsänd reporter låter Aktuellt (31/8 2021) Expressens Magda Gad bre ut sig om talibanernas förträfflighet och gentlemannamässiga uppträdande i Kabul. När inslaget är slut säger Cecilia Gralde:

Brå:s rapport om ursprung och brottslighet förvånade inte mig det minsta. Rapporten visar att majoritet av alla brott begås av personer med icke-svensk bakgrund. Jag har bott i ett utanförskapsområde och jag vet vilka som langar, rånar, slåss och skjuter. Värstingarna heter inte Kalle och Pelle, utan Muhammed och Ali.

Under den tid som följt efter Afghanistans kollaps har det blivit allt tydligare att det finns flyktingar som reser på semester till landet de flytt från. Det står dem naturligtvis fritt att resa vart de vill – men är de verkligen att betrakta som ”flyktingar” om de så lättvindigt kan återvända på semester till sitt hemland?

Om en minoritet vill styra över en majoritet krävs någon form av legitimitet, eller ursäkt. En sådan ursäkt kan vara den härskande klassens ”renare blod”, att den representerar en överlägsen ideologi eller har fått sina instruktioner direkt från Gud. Finns ingen typ av legitimitet blir styret instabilt och leder förr eller senare till bråk. Det visar all historisk erfarenhet. 

För ungefär fyrtiofem år sedan hade jag förmånen att som Sida-anställd vikariera för någon annan Sida-anställd ett tag i New Delhi. Jag gillade och vämjdes av Indien. Jag gillade att bo några dagar på ett hotell i nedre Himalaya. Dit reste de som hade råd att anse hettan i Dehli outhärdlig. Man serverades early morning tea av en två meter lång sikh i vit uniform med rött skärp och röd turban klockan sex på morgonen.

För ett par veckor sedan blev jag uppringd av klimatreporter Erika Bjerström på SVT. Hon undrade vänligt om jag vill ställa upp på en intervju i aktuellt. Jag fick också ett SMS där Erika skriver:

”När får vi vårt första svenska förortskalifat?” undrade Maria Rashidi, ordförande i Kvinnors Rätt i en debattartikel i Göteborgs-Posten den 17 juni 2015. ”Jag som har rymt från det religiösa tyranniet i Iran”, skrev hon, ”ser förskräckt på hur det i jämställdhetens bästa land samma typ av fundamentalism växer sig allt starkare och jag vet inte vart jag skall ta vägen nu ännu en gång.”

En vän till mig som är begåvad och erfaren nog att se klart är naturligtvis bekymrad över nationens framtid. Jag ser inget hopp någonstans, säger han. Det beror på att våra hjärnor är felprogrammerade.

Vad menar du? frågar jag.

Det räcker egentligen med ett enda ord för att du ska förstå, svarar han.

Vilket ord? undrar jag som inte förstår ett dugg.

Efter polismordet på Hisingen i Göteborg tillsätts nu en haverikommission. Men den ska inte fokusera på vad det är som gått snett i svensk brottsbekämpning – utan på varför myndigheterna inte lyssnat på den misstänkte mördarens mamma när hon bad om hjälp.