
Vår typ av demokrati är välorganiserad och följer ett etablerat regelverk. Det hålls folkval till de beslutande församlingarna, i Sveriges fall en gång i september vart fjärde år, varefter en regering på något vis utkristalliseras.
I Venezuela fungerar det på ett helt annat sätt och det pågår just nu. Det står en kamp mellan president Nicolás Maduro och oppositionen personifierad av Juan Guaidó och Leopoldo López. Det som avgör kampen är folket, men inte genom att rösta utan genom att ge sig ut på gatorna för att demonstrera. Antalet demonstranter en viss dag verkar fungera som ett slags opinionsundersökningar.

Statsradion, där ett flertal av journalisterna sympatiserar med miljöpartiet och vänsterpartiet, 


Sedan 2017 har omkring 750 000 rohingyer flytt från Myanmar till Bangladesh och idag bor omkring en miljon rohingyer i landet. Men det omgivande samhället ser med misstänksamhet å den muslimska minoriteten och deras rörelsefrihet är starkt begränsad, enligt en ny
Jan Sjunnesson reflekterar över det paradoxala faktum att många tongivande immigrationskritiker själva har utländskt påbrå. Svenskar med svenska föräldrar verkar ha svårare att ta tydlig ställning i en debatt som rör värde och status på deras egen nationalitet. Men är det verkligen ett utslag av extremism att människor vill bevara sitt lands nationella särprägel?

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 29/4) pratar Eddie (Mohamed Omar) med författaren och kulturjournalisten Simon O. Pettersson. År 2017 gav han ut essäsamlingen Svenska konservativa profiler (Realia förlag). Pettersson befann sig i Paris under stilla veckan och upplevde stämningen strax efter Notre Dames brand. Hur allvarlig var branden? Hur upplevdes den? Vad har branden för symbolisk innebörd? Pettersson berättar också om sina intryck av det nya, mångkulturella Paris.
Ramona Fransson, som tidigare medverkat i podden