Mohamed Omar

KULTUR Idag är det tjugondedag Knut och det har alltså gått tjugo dagar sedan julafton. Julen är slut, pyntet ska tas bort och granen plundras och bäras ut. Jag tog farväl med en sista sväng:

Barnen i ring dansa omkring, dansa omkring.
Granen står så grön och grann i stugan…

Men min gran var inte grön och grann. De sista dagarna har jag försummat den. När granen låg naken och väntade på att släpas ut till sin grav tog jag en kvast, svepte två gånger och ropade: ”Ut, ut, nu är julen slut”.

HITTAT PÅ NÄTET När Golden Globe-galan gick av stapeln passade programledaren Ricky Gervais på att ge en känga åt skådespelarna i publiken.

– Om ni vinner ett pris ikväll, använd inte det som en plattform för ett politiskt tal. Ni kan inte läxa upp allmänheten om någonting. Ni vet ingenting om den verkliga världen. De flesta av er tillbringade mindre tid i skolan än Greta Thunberg, sa Gervais.

Mohamed Omar

KULTUR I Verner von Heidenstams första diktsamling Vallfart och vandringsår från 1888 hyllar han glädjen i Österlandet. Det är inte verklighetens Österland han målar, utan något som mer liknar sagorna i Tusen och en natt. Det är hans egen dröm om en sorglös tillvaro av fantasi och sensualism.

Men när diktsamlingen Dikter kommer ut 1895 är Heidenstam hemma. Han hade varit hemma i yttre mening i många år, resorna i Österlandet gjorde han på 1870-talet, men nu var han hemma i sitt inre. Han kände sig hemma i sitt eget land. I dikten Hemmet skriver han:

Patrik Engellau

OPINION De aktuella anklagelserna mot myndigheten Brottsförebyggande rådet går ut på att myndigheten stått på de styrande politikernas sida, som velat undanhålla vissa sanningar från medborgarna, i stället för på medborgarnas sida, som hellre velat höra sanningen från myndigheten.

Detta är förstås vad man skulle vänta sig enligt den naturliga principen att hunden lyder den som ger hunden mat. För en ämbetsman som vill göra karriär är den första levnadsregeln att lyda den som betalar lönen, ämbetsmannens husse.  

Anders Leion

OPINION Kriget 1808–09 hade inte behövt sluta med nederlag, om det inte förts så oskickligt. Efter 700 år skiljdes den östra rikshalvan från den vänstra. Sverige avsatte Gustav IV Adolf och fick en Bernadotte, som försäkrade sig om sin egen framtid genom att inte utmana den ryske tsaren, Alexander I. 

Många har sörjt förlusten av Finland. Det gör de i en föreställning om att Sverige och Finland skulle ha kunnat fortsätta som förut, under gemensamt styre. Det är en illusion. I själva verket skall vi vara tacksamma. Finlands lossgörande från Sverige och dess tillblivelse som självständig provins under Ryssland var en lycka för de båda nya länderna, Sverige och Finland.  

EVENEMANG Det Goda Samhället bjuder in till tre seminarier i januari och februari kring frågan om mansrollens aktuella status. Hur mår den svenske mannen? Vad förväntas av en man? Finns det manliga dygder? Vad är en gentleman idag? Den samhällsengagerade skådespelerskan och kulturskribenten Paula Ternström, som skrivit flera artiklar här på Det Goda Samhället, kommer att leda seminarierna.

Den 21/1, 28/1 och 4/2 kl. 18-19 arrangerar Det Goda Samhället Paulas timme om ”Mansrollen i förfall?” Varje samtal har speciellt inbjudna gäster. 21/1 kommer Love Almquist, historiker; Hassan Sidibaba, livvakt; Emanuelle Davin, regissör och Wille Crafoord, musiker. Samtalen kommer att filmas och sedan sändas genom DGS-TV.

Bitte Assarmo

KULTUR Just nu sprider de stora medierna ”nyheten” att vikingarna led av klimatångest. Efter att ha ägnat närmast en evig tid åt att försöka tolka den mystiska så kallade Rökstenen har forskarna nu nämligen, nästan som genom Guds försyn, kommit fram till att det är just detta budskap som står inristat på den hittills svårtolkade runstenen. Flera tidningar, som Aftonbladet och DN går så långt som att påstå att runorna är en ”klimatvarning”, nästan som om vikingarna skulle ha haft en övernaturlig förmåga att se in i framtiden.

Det är synnerligen intressant att denna nya, tvärsäkra tolkning avslöjas just nu, när klimatet är ordet på allas läppar. Går den nya tolkningen att lita på, eller är den en eftergift åt dagens klimatkonsensus?

Patrik Engellau

KULTUR Jag råkade läsa en artikel i Dagens Industris weekendbilaga den 10 januari. Artikeln handlade om Moderna muséets nya chef Gitte Ørskou. Jag blev misstänksam när Ørskou presenterade sina principer för framtida inköp av konst för mina och andra skattebetalares pengar:

Vi ska köpa konsten när den är ung och se på den blinda fläcken, det vill säga kvinnor och konstnärer från andra länder än de vi traditionellt fokuserat på.

På mig känns det som om multikulturalismen mot min vilja ska erövra ytterligare en av mig som skattebetalare finansierad institution. En del av min värld rycks ur mina händer av en illasinnad främmande makt som använder sitt våldsmonopol – vi vet båda två vad som händer om jag försöker undandra mitt bidrag till Sveriges skattefinansierade kulturliv – för att tvinga mig att betala utan att ha något inflytande på verksamheten.

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Debatten om de så kallade incel-männen går varm just nu. Och med det också debatten om kvinnor och män och parbildning. Det sägs att männen halkar efter när det gäller utbildningsnivå och att de därför ratas av de numera så välutbildade kvinnorna. Men det handlar kanske inte bara om det. Unga män behöver förstå att ingen kommer älska dem för deras egen skull och att det inte duger att sitta hemma och passivt spela datorspel och titta på fotboll.

Förhållandet mellan män och kvinnor diskuteras livligt i dessa dagar. Även Det Goda samhället ska bidra till debatten genom ett antal seminarier om mansrollens aktuella status som Paula Ternström ska leda.

Patrik Engellau

OPINION Datorer har en bra grej som heter återställningspunkt och representerar systeminställningarna vid något visst ögonblick i det förflutna där allt fungerade. Om det blir något fel på datorn kan man då med lite skicklighet programmera sig tillbaka till den senast sparade fungerande konfigurationen. Tyvärr har samhällen inte denna funktion vilket antagligen beror på att de konstruerades för så länge sedan att människan inte nått den grad av utveckling som krävs för att man ens ska komma på tanken att med ett snabbkommando veva tiden tillbaka och starta på nytt.

Mohamed Omar

OPINION Hora och rasist. Två förolämpningar som riktats mot sjuksköterskor på Centrallasarettet i Växjö. De berättar att de är trötta att höra dessa fula ord från patienter och deras anhöriga.

En sjuksköterska säger så här till Smålandsposten:

Man får vara otrevlig om man mår dåligt. Men nu får vi saker kastade mot oss. Folk har spottat mot mig, jag har blivit hotad av anhöriga och blivit kallad hora och rasist på jobbet.

Jan-Olof Sandgren

OPINION Den 19 februari väntas Sveriges riksdag rösta igenom en lag om hemlig dataavläsning (2019/20:64). Går det som regeringen tänkt kommer Polisen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten från och med 1 mars att tillåtas installera så kallade Trojaner i privata datorer, mobiler och surfplattor. Dessa program kommer att kunna öppna datafiler, avlyssna telefonsamtal, läsa krypterade meddelanden (redan innan de krypteras) och även använda den infekterade mobilens egen mikrofon och kamera för övervakning.  

Inrikesminister Mikael Damberg förklarar stolt på Socialdemokraternas hemsida att lagen är ett skarpt vapen i kampen mot den organiserade brottsligheten. Den brottslighet som regeringen Löfvén lovat att knäcka. Och det låter ju vällovligt. 

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 5/1) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Richard Sörman om året som gått. Sörmans är redaktör för avdelningen Idé och kultur. Hans fem populäraste artiklar på Det Goda Samhället 2019 var 1) ”Utan invandring ingen gängkriminalitet”, 2) ”Vilken tillit förtjänar Fredrik Reinfeldt?” 3) ”Löfven försöker undkomma sin skuld”, 4) ”Jens Liljestrands skadeglädje över den svenska kulturens utsatthet är bara värd vårt förakt” och 5) ”När vänstern förlorar vill den plötsligt diskutera”.

Patrik Engellau

OPINION ”Var rädd, det finns ett mönster” skriver Katarina Frostenson som inledande devis i sin bok K om bråket i Svenska Akademien och anklagelserna mot sin man ”kulturprofilen” Jean-Claude Arnault. Jag blir nyfiken på vilket mönster hon menar men min hjärna är för liten för att utröna det av hennes text så jag ska komma med ett förslag med utgångspunkt i det mönster jag själv brukar tjata om.

En lång, lat mellandag råkade jag nämligen läsa inte bara Frostensons skildring av det stora slaget utan även Matilda Gustavssons bok Klubben som handlar om att kulturprofilen Arnault är en usel människa.  

Patrik Engellau

OPINION Även om USA och Iran har olika uppfattningar om vem det var som startade upptrappningen av de ömsesidiga attackerna så är det ingen tvekan om att eskaleringen tagit fart under det senaste året. Den amerikanska strategin har varit att, med president Trumps ord, utöva ”maximalt tryck” på Iran genom att försöka strypa landets ekonomi med hjälp av olika slags sanktioner. Maxtrycksstrategin har fungerat exempelvis på det sättet att landets oljeexport minskat med runt sjuttiofem procent under det senaste året med förödande inverkan på statsintäkterna som tidigare till åttio procent bestod av pengar från oljan. Tänk dig själv om svenska staten plötsligt förlorade mer än hälften av sina inkomster.

Mohamed Omar

KULTUR Den 20 december förra året postade jag ett fotografi på min Facebooksida. Jag hade fotograferat av ett fotografi i boken Varför firar vi Lucia? från 1996.

Motivet var en skulptur från 1400-talet. I bildtexten stod det: ”Sankta Luciaskulptur i ek från 1400-talet”. Skulpturen finns på Zornmuseet i Mora.

När jag postade mitt fotografi på Facebook uppstod tvivel bland några av mina Facebookvänner. Föreställde skulpturen verkligen Lucia? Var det inte snarare Sankta Birgitta? Hon håller ju i en bok och boken är Birgittas attribut.

Bitte Assarmo

OPINION Morgan Johansson rivstartar det nya året genom att på sin favoritplattform Twitter basunera ut att den som är kritisk till regeringen också är respektlös mot demokratin. Det som föranledde attacken var ett yttrande från opinionsbildaren Ivar Arpi, där denne klargjorde att han anser den nuvarande regeringen vara en styggelse, något som man alltså inte ska få säga, enligt Morgan Johansson. Han anser nämligen att den rödgröna regeringen och dess stödhjul står över kritik.

Den inställningen till demokratin hittar man normalt i länder som Nordkorea och Iran och i det forna Sovjet – länder där regimen inte tål någon opposition överhuvudtaget. Och det är minst sagt illavarslande för den svenska demokratin, i synnerhet som Johansson innehar posten som justitieminister.

Anders Leion

OPINION I söndags den 5/12 hade DN en mycket saklig, sammanfattande artikel om svensk invandringspolitik, skriven av två välkända, svenska ekonomer. Det är roande att se DN:s slingrande för att försöka ta sig ur sin gamla ståndpunkt av förljugenhet, förnekande och fabricerande av falska nyheter. Man förstår att det smärtar och att man måste gå omvägar för att så sakteliga bygga upp en föreställning om en ändrad verklighet, som skulle kunna motivera en förändring av den egna ståndpunkten till ett bejakande av en mer restriktiv invandringspolitik. 

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 3/1 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Bitte Assarmo om året som gått. De går igenom Bittes fem populäraste artiklar här på Det Goda Samhället. Den populäraste (mest visade) artikeln bär rubriken ”Mobbades av läraren för att hon inte ville skolstrejka” och handlar om en elev som inte ville gå i Greta Thunbergs fotspår. Därpå följer en intervju med Elsa Widding om klimathysterin. De tre övriga artiklarna på fem i topp-listan är ”Därför blir folk så förbannade på Anders Lindberg”, ”Finns det ingen vuxen som kan ta Stefan Löfven i örat?” och ”ASAP Rocky – och alla de misshandelsfall som aldrig utreds”.

Patrik Engellau

OPINION När jag var fjorton år skickades jag på sommarlovet till Tyskland för att lära mig tyska. Det var en stark upplevelse. Tyskarna var inte alls sådana som jag hade förväntat mig. Jag visste att tyskarna hade startat ett världskrig och mördat flera miljoner människor i koncentrationsläger och jag förväntade mig att de skulle uppföra sig därefter. Men det gjorde de inte. Tyskarna visade sig vara ett vänligt, artigt och hjälpsamt folk.

Att försöka beskriva och förklara ett folks karaktär är dömt att misslyckas. För det första får olika betraktare för det mesta olika intryck så det finns inte ens någon pålitlig empiri att utgå från. För det andra är människor så varierande att man genast blir medveten om undantag när man – förmätet – tror sig ha identifierat ett dominerande paket av attityder.  

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR En av den mänskliga historiens alla lärdomar är att människan i längden inte vill leva utan religion. Det finns ingen som helst anledning att tro att inte svenskar även i framtiden kommer behöva en tro. Frågan är bara vilken tro det blir. Svensk kristendom har allt intresse i världen att försöka göra sig relevant igen. Och i längden blir det ohållbart att bara satsa på självförnekelse och solidaritet. Vi behöver mer än så.

I det moderna Sverige finns det en utbredd skepsis mot kristendom. Vi är moderna människor som tror på förnuft och rationalitet. Religionen hör till det förgångna.

Lennart Bengtsson

OPINION År 1841 skrev den engelske publicisten Charles Mackay en bok med titeln ”Extraordinary Popular Delusions and the Madness of the Crowds”. Det är en bok som är lika läsvärd i dag som när den skrevs för 179 år sedan. Den kan laddas ned digitalt från Amazon till det facila priset av cirka 10 kr och räcker att ge en roande och upplyftande läsning i flera veckor.
Den handlar om människors lättrogenhet, dårskap, och den vanligt förekommande gruppgalenskapen. Människorna förlorar, som Mackay säger, förståndet i grupp och tillfrisknar endast långsamt, en åt gången.

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det den 6 januari och trettondag jul, den trettonde dagen efter juldagen. Julen är alltså inte slut ännu. Så här skrev en utländsk betraktare år 1893 om den svenska julen:

Hela Sverige hängifver sig åt jultidens glädje. Först kommer julaftonen, så juldagen, därefter annandagen, sedan tredjedag jul; under alla dessa fyra dagar fortgår julfirandet. Därefter mattas festandet något, men det upphör icke. Det kommer igen med slägtbjudning och middagar på sista dagen af det gamla året samt på nyårsdagen och så åter den 6 Januari, en helgdag, som svenskarna kalla trettondag jul. Den dagen och aftonen förut firas ofta nästan lika mycket som, själfva julaftonen och juldagen, och icke förrän den 13 Januari eller tjugondag jul anser en äkta svensk familj firandet af julen väl öfverstökadt.

Patrik Engellau

OPINION Om det fortsätter så här kommer jag att bli expert på Mellanöstern vilket inte alls tilltalar mig eftersom jag helst inte vill tänka på dess underutvecklade och ociviliserade kulturer som fortfarande skulle leva som kamelfösande beduiner om det inte varit för oljan. Bara därför kan jag bli klimataktivist.

Enda skälet att jag skulle försöka begripa Mellanöstern är att hotet från islam blir så överhängande att det inte går att undandra sig. Under de senaste dagarna sedan den amerikanska drönarattacken vid Baghdads flygplats som dödade Irans påstått näst viktigaste person, generalen Qassim Suleimani, och hans irakisk-iranske samarbetspartner, terroristen Abu Mahdi al-Muhandis, har två möjliga händelser – som kanske kan ge tips om framtiden – inträffat.

Bitte Assarmo

OPINION Nyligen klargjorde Erika Bjerström, som arbetar på SVT, att hon tänker lämna Twitter. Efter en granskning av klimatgurun Greta Thunberg, och hennes radikala vänstersväng, har Bjerström utsatts för smutskastning och brunstämpling i Twitterkloaken och nu har hon fått nog.

”På Twitter anklagas jag, efter 37 år som folkbildande miljöjournalist, vara nazist, klimatförnekare, köpt av oljebolagen. Ovärdigt. Hej då Twitter”, skriver Bjerström i en tweet.

Paula Ternström

IDÉ OCH KULTUR Det Goda Samhället bjuder in till tre seminarier i januari och februari kring frågan om mansrollens aktuella status. Hur mår den svenske mannen? Vad förväntas av en man? Finns det manliga dygder? Paula Ternström leder och introducerar.

Är mansrollen på dekis? frågar jag publiken på biografen Zita efter vår premiärvisning av dokumentärfilmen ”Vägen till jämställdhet?” Det är min filmkollega Johan Holtzberg som försiktigt uttryckt en oro. Det blir obehagligt tyst och jag tänker att jag nog klampat i klaveret som ställt denna fråga. Efteråt kommer flera män fram till mig och säger att det här vill de tala om, men just då vågade de inte säga något.

Bitte Assarmo

KULTUR Denna text handlar om Quentin Tarantino och framför allt om hans senaste film, Once Upon a Time in Hollywood. Den innehåller dessutom en rejäl spoiler, så om du ännu inte sett filmen men har tänkt göra det så bör du sluta läsa här. Ni andra får gärna läsa vidare i denna mycket personliga hyllning till en, i mitt tycke, av världens främsta filmskapare och en av hans allra bästa filmer.

Quentin Tarantino fick sitt stora genombrott med Pulp Fiction 1994. Hans regidebut, De hänsynslösa (Reservoir Dogs, 1992)) var redan kultförklarad i vissa kretsar vid det laget, men det var Pulp Fiction som gjorde Tarantino till stjärnregissör. Det var samma år som Forrest Gump och Nyckeln till frihet slogs om Oscarstatyetten för bästa film. Själv tyckte jag – och tycker fortfarande – att Pulp Fiction borde ha fått den. Men även om filmälskare världen över var redo för Tarantinos våldsamma svarta komik så var inte Oscarjuryn det. Och på den vägen är det fortfarande, trots att flera av Tarantinos filmer blivit moderna klassiker.