Vid den tid då jag konverterade till katolska kyrkan, och ofta åkte till USA för att hälsa på vänner (jag konverterade i New York), lärde jag känna en man som hade en mycket sällsam bakgrund. Han var nämligen född på fartyget Andrea Doria.
I en ledare i tidningen Dagens Industri den 26 april skriver den politiske redaktören PM Nilsson att när olika länder nu söker sin väg ut ur sina självpåtagna nedstängningar bör man snabbt revidera vad man egentligen har gjort, annars finns risken att man i panik gör om samma sak igen om en ny våg skulle komma:
”Om prognoserna stämmer är virusets dödlighet i hela populationen mycket lägre än befarat. Antalet svårt sjuka är också lägre än vad man trodde från början, vilket kanske är ett skäl till att Sverige har lyckats med det främsta målet: att klara nålsögat på intensivvårdsavdelningarna.”
YouTube-kanalen Myth Vision är framför allt en plattform för teorin att Jesus är en myt, det vill säga teorin att Jesus inte var en historisk, fysisk person utan en fiktiv gestalt. Anhängarna av teorin kallas ibland mytteoretiker eller myticister (engelska mythicists).
I en ny video (24/4 2020) intervjuas den självlärde forskaren Russell Gmirkin som hävdar att den hebreiska Bibeln skrevs under hellenistiska tid. Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr. och slutar cirka 30 f.Kr.
IDÉ OCH KULTUR Vi tänker oss gärna att livet i det gamla bonde-Sverige mest bestod av slit och fattigdom. Det gjorde det säkert på många sätt, men dåtidens människor hade sina glädjeämnen i livet precis som vi har våra. Ett sådant var den gemenskap som fanns mellan människor som levde i samma socken. Det finns en evolutionspsykologisk teori idag enligt vilken vi människor trivs bäst i sociala sammanhang som motsvarar våra ursprungliga flockar och stammar. Socknarna verkar på många sätt ha fungerat som ett sådant idealiskt sammanhang.
Sveriges kristna råd – där bland annat Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, och Equmeniakyrkan ingår – vill se ett skattefinansierat stödpaket till människor som uppehåller sig illegalt i Sverige och som arbetar svart. Det framgår i en artikel i tidningen Dagen.
-Vad finns det nu för åtgärdspaket för dem som har det allra svårast – de som har jobbat svart, är papperslösa och som officiellt inte finns i Sverige? frågar Karin Wiborn, generalsekreterare, i uppfordrande och gråtmild ton.
Ja, vad finns det egentligen för stödpaket för dem som uppehåller sig olagligt i ett land och arbetar svart? Än så länge inget alls, vare sig i Sverige eller någon annanstans. Och varför i hela friden skulle det finnas det?
När framtidens historiker om tjugofem år blickar tillbaka på vår samtids hantering av covid-19 tror jag att de kommer att bli förbryllade över de stora åthävorna. De kommer att göra tabeller över hur många som dog av viruset och jämföra med hur många som skulle ha dött i alla fall och därav att förundras över hur mycket rabalder och ståhej vår tid ägnade åt en sjukdom som trots allt medförde en ganska modest ökning av bakgrundsdödligheten.
Jag har gjort en sådan tabell som jag hade tänkt att lägga i en flaskpost och skicka iväg som lite starthjälp till framtidens historiker. Jag har hämtat befolkningsstatistik härifrån. Sedan har jag antagit att ungefär en procent av befolkningen dör per år vilket stämmer ungefär (om framtidens historiker vill räkna mer exakt skickar jag med en relevant länk här).
I en krönika i den brittiska tidningen Mail Online (26/4 2020) skriver Peter Hitchens att corona-nedstängningen har skadat – och kommer att fortsätta skada – det brittiska samhället: ”Don’t be fooled by the sunshine – there are only dark days ahead”.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 24/4 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Det Goda Samhällets skribent Jan-Olof Sandgren om yogans ursprung och symbolik. Sandgren är yogalärare och är också kunnig om indisk religion. Stämmer det att svensk gymnastik påverkade utvecklingen av det som skulle bli yoga? Den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling, kom liksom Sandgren från Småland.
Budskapet i denna text är kanske otillåtet lättsinnigt. Eller också kan det vara djuplodande. Jag vet inte. Bedöm själv.
Jag läste en uppsats av idéhistorieprofessorn i Lund Svante Nordin i en nyligen publicerad essäsamling som heter Vänsterns idéer och kommer från Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse för allmännyttiga ändamål. Nordin uppmärksammar en sådan där enkel, välkänd och uppenbar sak som någon skarp tänkare måste formulera för att man ska inse sakens signifikans.
KULTUR I två tidigare artiklar har jag skrivit om yoga. I den första föreslog jag att yogan kan ha påverkats av västerländsk, särskilt svensk, gymnastik. I den andra tittade jag på namaste-gesten, alltså när yogin lägger ihop sina handflator framför bröstet. Jag ville visa att vi har samma gest med ungefär samma grundläggande innebörd i den västerländska kulturen. I den här tredje artikeln tar jag upp yogans ikoniska sittställning: lotusställningen.
Namaste-gesten har vi européer alltså gemensamt med indierna, men vi verkar sakna lotussittställningen. Överhuvudtaget så sitter vi inte lika mycket på golvet som man gör i Asien, vilket förmodligen beror på att det är kallare här. Europeiska barn både sitter och leker förstås på golvet även hos oss och kan säkert hamna i någon slags lotusställning ibland. Men vi har, så vitt jag vet, inte haft vuxna människor som medvetet sätter sig i den ställningen fram tills modern tid då yogan blev populär.
Den 23 april i år firades Saint George’s Day i England. På svenska kallas han Göran eller Örjan. Helgonet, som dog den 23 april 303, är Englands skyddshelgon.
Enligt en välkänd legend dödade Sankt Göran en drake för att rädda en prinsessa. Under medeltiden sågs han som en förebild för riddarna.
KULTUR När jag häromdagen vandrade i Hågadalen i Uppsala såg jag och min vandringskamrat flera fina rådjur. I området finns en gravhög från bronsåldern som brukar kallas Kung Björns hög. Den är alltså omkring tre tusen år gammal. När högen grävdes ut 1902-03 hittade man mer än en tredjedel av alla de guldfynd vi hittat hittills från vår bronsålder, bland annat ett guldutsmyckat bronssvärd.
Ungefär följande budskap har jag framfört tidigare men jag säger det igen, dels därför att jag för varje gång blir mer övertygad om observationens relevans, dels därför att man kan lära av kyrkan hur viktigt det är att under mycket lång tid oavlåtligt upprepa betydelsefulla saker, exempelvis Fader Vår och Ave Maria.
Glöm vetenskap och vaccin. Det är kvinnorna som ska stoppa coronaviruset och frälsa världen. Det är budskapet från bland andra CNN och USA Today, som i flera TV-inslag och artiklar på senare tid hyllat de kvinnliga ledarna runt om i världen.
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern lyfts fram som en av de stora förebilderna. Endast 17 personer av landets knappa 5 miljoner invånare har hittills dött av corona. Att Australien, med nära 25 miljoner invånare och 78 döda, har ett i stort sett lika positivt facit utelämnas helt. Scott Morrison är ju inte kvinna. Och det är just det kvinnliga som är nyckelordet här. Ungefär som om det är könet som avgör om en ledare är kompetent eller ej – och ungefär som om man redan nu skulle kunna avgöra att de länder som hittills lyckats hålla epidemin under kontroll kommer att kunna fortsätta göra det.
I en intervju för australiska Sky News (20/4 2020) säger USA-experten James Brown att upprorsstämning nu råder i USA som en följd av det växande missnöjet med corona-nedstängningen.
IDÉ OCH KULTUR Ibland kan man höra att det här med Sverige och svenskhet är en ”berättelse” eller en ”konstruktion”. Det heter att vi drömmer oss bort till en sörgårdsidyll som aldrig har funnits. Inget kunde vara mer fel. Allt har funnits. 90 000 blåa sjöar, 1 400 000 hektar blommande ängsmark (i början av 1800-talet), 25 000 rödmålade soldattorp och 3 700 vita kyrkor är ingen nationalistisk konstruktion. 1890 bodde 80 procent av Sveriges befolkning på en landsbygd där natur och kultur gemensamt skapade en enastående livsmiljö som i en tillvaro av slit och elände kunde skänka glädje och tröst.
Många svenskar är positivt inställda till ökad centralstyrning, till exempel i FN:s regi, något som Patrik Engellau uppmärksammade i den här krönikan. Jag har svårt att tro att svenska folket plötsligt börjat gilla diktatur, för i grunden är vi nog lika frihetsälskande som vi alltid har varit. Men när våra folkvalda ledare (från höger till vänster) beter sig som okunniga amatörer, utan förmåga att ta itu med helt vanliga samhällsproblem – det må gälla gränskontroll, skogsbränder, kriminalitet, sjukvård, skolgång, folkbokföring, kontroll av bidragsfusk eller vad som helst – sprids en känsla av vanmakt och i förlängningen en längtan efter ”professionalism”. Demokrati i all ära, men om demokratin enbart låter oss välja mellan ett begränsat antal självupptagna medelmåttor som Stefan Löfven, Annie Lööf, Fredrik Reinfeldt eller Gustav Fridolin, kanske upplyst despoti är att föredra.
Coronaviruset beter sig så nyckfullt att snart sagt varenda teori om varför utfallet varierar kraftigt mellan länderna tycks kunna hitta stödbevisning. Exempelvis har jag själv vid flera tillfällen framfört den möjligen rasistiska uppfattningen att de asiatiska ländernas framgångar i kampen mot viruset beror på att deras befolkningar är dugligare och mer civiliserade än de mer bortskämda och byråkratiskt lagda västerlänningarna.
Charlie Kirk, ledare för den konservativa studentorganisationen Turning Point USA, har tidigare skrivit på Twitter att Kina är skyldigt till den globala pandemin och måste tvingas betala ersättning för skadorna.
Kirk gav nyligen ut boken The MAGA Doctrine: The Only Ideas That Will Win the Future som presenterar Trumps politiska idéer. MAGA är en förkortning för Trumps slogan ”Make America Great Again”.
I en artikel på nyhetssajten Samhällsnytt publicerades igår (23/4 2020) ett videoklipp som visar den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali med sällskap på restaurang Strandbryggan på Östermalm i Stockholm.
Bali har sedan coronakrisens inledning varnat för virusets dödlighet och uppmanat till strängare åtgärder och striktare karantän. Han har även kallat medborgare som äter ute för ”idioter”.
I början av mars twittrade Bali ett videoklipp på när statsepidemiolog Anders Tegnell nös sig i handen, tillsammans med Folkhälsomyndighetens rekommendation att nysa sig i armvecket.
Det är vår i Uppsala, staden av evig ungdom. Av skräcken för den kinesiska febern märks inte mycket när man flanerar i Stadsträdgården. Här sitter glada människor överallt i klungor och pratar och skrattar, äter och dricker starka drycker. I media härskar döden, men här härskar livet. Vitsipporna lyser i gräset.
Kanske är dessa människor korkade och aningslösa? Kanske utsätter de andra för fara? Det är svårt att veta eftersom vi inte har så mycket kunskap om hur farlig den kinesiska febern egentligen är. Kanske kommer alla som är ute och njuter av solen att skämmas en dag? Kanske kommer de att ångra sig? Kanske inte. Kanske är det i stället alla dem som varnat om en ny digerdöd som kommer att få fel?
Kanske har det alltid varit så men i vår tid är det uppenbart att det cirkulerar en massa ord av oklar betydelse. Populism är ett sådant ord och polarisering är ett annat. Eftersom jag kan förklara allting har jag redan förklarat populism och ska idag förklara vad polarisering är och hur det ser ut när det uppträder inför våra häpna ögon.
Förr i tiden – vilket betyder för mer än femtio år sedan – var Sverige ett homogent land. Utlänningar tyckte att alla svenskar såg likadana ut och att alla svenska flickor var blondiner (och därtill lösaktiga). Men homogenitetens djupaste innebörd var inte svenskarnas utseende utan deras mentalitet och tankevanor.
Hur skall man värdera de svenska insatserna för att möta covid-19?
Detta diskuteras mycket med många olika argument. Ofta återkommer argumentet att det är en komplicerad fråga. Man bör därför vara försiktig och vänta till dess epidemin klingat av, innan man kan göra någon värdering av det som kommit att bli en svensk strategi.
Missnöjet med corona-nedstängningen växer i USA. Tisdagen den 21 april arresterades en mor inför sina barn på en lekpark i staden Meridian, Idaho. Kvinnan, 40-åriga Sarah Brady, fördes bort av polis i handfängsel.
Lekparken hade stängts av myndigheterna som en del av de nya stränga coronareglerna.
Händelsen filmades av vittnen och spreds snabbt på sociala medier. I filmen kan man höra en annan kvinnan uttrycka sin oro över Sarahs barn som lämnats kvar på lekparken: ”Her kids are here! Her kids are here! What is going to happen? Who’s got her kids?”
I en artikel (20/4 2020) i den brittiska konservativa tidskriften The Spectator föreslår Fredrik Erixon att den svenska hållningen under coronakrisen kan ha varit framgångsrik:
IDÉ OCH KULTUR Paula Ternström beskriver de oväntade och motstridiga känslor vi kan få i en tid då vi har mer tid för oss själva och kanske för några andra som betyder mycket. Mindre tid att arbeta kan bli mer tid att älska. Men tidens allvar ställer också krav på styrka. Det är nu den behövs.
KULTUR Igår den 21 april var den vackraste vårddagen hittills i år. Åtminstone i Uppsala. Jag och en vän gav oss ut på en drygt två mil lång vandring. Vi gick genom Hågadalen. Dalen användes tidigare som övningsområde och skjutfält för Upplands regemente.
Efter snart fyra månaders coronapandemi har vi nu till slut dragit slutsatsen att ingen egentligen vet någonting. Inte ens experter kan alltid läsa innantill. Typexemplet är när Lena Einhorn rök ihop med Anders Tegnell om vad det egentligen hade stått angående asymtomatiska coronadrabbades smittsamhet i en studie från Singapore. Tegnell hade läst i studien att bara omkring sex procent av asymtomatikerna bar smittan vidare. Inte alls, svarar Einhorn, studien visade att åtminstone sex procent var smittsamma, hur det var med de återstående 94 procenten var oklart. Jag har inte läst Singapore-studien så jag vet inte. Men jag har lärt mig att det är säkrast att inte ta någon på orden. Nullius in verba, som Thomas Hedner nyligen skrev.
DET GODA SAMHÄLLET 