Vid sidan av diverse annat så driver jag sen flera år tillbaka en matblogg. Redan namnet har retat upp en och annan – den heter nämligen Matmamman och det vet väl varenda människa att begreppet ”matmamma” är alldeles förfärligt förlegat och rentav misogynt. Men genom åren har jag också fått en rätt trogen skara läsare som tycker det är trevligt med husmanskost och att få ta del av gamla släktrecept.
Husmanskost har ju också blivit på modet igen, sannolikt ett resultat av det ständiga förnekandet inte bara av svensk kultur utan även av svensk mat. Det finns minsann inga svenska köttbullar, och glöm inte att Karl XII tog med sig kåldolmarna från Turkiet. Själv är jag rätt övertygad om att dolmar i olika former vuxit fram parallellt i olika kulturer. Jag menar, är det verkligen någon som på allvar tror att turkisk bondmora plötsligt tog upp ett vinblad, såg på det och sedan utbrast ”heureka!” när hon som enda människa i världen insåg att det gick att rulla in någon typ av färsröra i det? Knappast. Men det är klart att det eviga tjatet om Karl XII:s dolmar är ett jättebra vapen i kampen för att hävda frånvaron av ett svenskt kök.




Hur mycket är ett människoliv värt? Det varierar en del beroende på vilka människoliv man talar om. Ibland är staten redo att lägga ut enorma summor för att säkra någons trygghet, och att ens ifrågasätta kostnaden skulle uppfattas som fascism. Ibland kastar man lättvindigt bort några hundra människoliv, trots att de kunde ha räddats med enkla medel.

Samhällsförändring är det vi traktar efter. Vi kan ha lite olika åsikter om vilka förändringar som är mest angelägna och hur samhället helst bör utvecklas. För min del är jag övertygad om att det är särskilt viktigt att vi värnar om en samhällsutveckling som främjar goda relationer människor emellan, samhörighet och kompetens. Ett av flera sätt att förändra samhället är genom att bedriva ett konstruktivt samtal med andra människor, det vill säga också med människor som har helt andra uppfattningar och synsätt än oss själva. På så sätt kan vi i många fall nå fram till effektiva lösningar på svårknäckta problem.
Idag tänker många på första maj som arbetarrörelsens dag, men dagen är betydligt äldre än arbetarrörelsen.



Ernst Chladni (1756-1827) var en tysk fysiker och musiker och anses vara grundaren av den experimentella akustiken. Han upptäckte hur man kunde göra vibrationsmönster synliga. Själv kom jag i kontakt med fenomenet i samband med mina studier i fysik i Uppsala.



Den gamle pensionerade ingenjören ringer upp sin dotter.
