En familj i Hässleholmen i Borås har haft problem med råttor i sin lägenhet, rapporterar Hyresgästföreningens branschorgan Hem & Hyra.
Den kände näringslivsideologen Sture Eskilsson, tidigare anställd på Svenska Arbetsgivareföreningen och numera bortgången, brukade säga att svenskar är som ett stim av sniglar med vilket han menade att vi alla rör sig åt samma håll men ganska långsamt.
Om jag kommer till akuten med ett bortskjutet ben, då får inte vårdpersonalen kalla mig enbent om jag själv tror att jag har kvar mina båda ben. Det skulle kunna kränka mig eller göra mig ledsen. Personalen måste bemöta mig – inte så som jag är i den objektiva verkligheten – utan så som jag inbillar mig att jag är.
Efter Black Lives Matter och martyren George Floyds död i händerna på en ond vit man har man skruvat upp blackwashingen inom underhållningsindustrin. Det kan aldrig bli för få vitingar. Det märks i den kommande uppföljaren till teveserien Game of Thrones.
När min mor låg döende samlades sönerna kring dödsbädden. Pulsen avtog, närmade sig noll. Andningen hördes inte mer. Tystnaden i rummet var bottenlös. Undersköterskan som satt med oss, en filippinska, sade plötsligt: ”Det är så fint att se er barn här. Här i Sverige dör de flesta ensamma.”
Nyligen presenterades ett nytt lagförslag i betänkandet SOU 2021:27 Ett förbud mot rasistiska organisationer. Den kommitté om tolv riksdagsledamöter samt tio experter och sakkunniga som formulerat förslaget gör ”bedömningen att det finns klara indikationer på att den organiserade rasistiska förföljelsebrottsligheten har ökat i omfattning” och föreslår att lagstiftningen skärps för att komma till rätta med detta.
Att det är svårt att utvisa personer som uppehåller sig illegalt i Sverige har vi vetat länge. Det verkar vara långt mycket viktigare att värna illegala invandrares väl och ve än svenska medborgares. Råkar den illegale vara våldsbejakande islamist och riskerar straff i hemlandet ska han eller hon givetvis få stanna i Sverige, oavsett hur mycket säkerhetsrisk han eller hon är. Allt annat är inhumant.
Den här veckan pågår flera viktiga val i Storbritannien och trenden från 2019 håller i sig. Den brittiska arbetarklassens revolt mot Labourpartiet fortsätter och i flera lokala val har Labourpartiet röstats bort från styret.
Ännu ett exempel på att dårskapen inte vill ta slut. Aida Badeli, språkrör för Grön Ungdom, anser att invandringen måste öka för att vi ska kunna klara välfärden. I Expressen (3/5 2021) skriver Aida:
En läsare frågade och det är en fråga gärna svarar på eftersom det är en viktig fråga. Det trista är att jag inte vet. Om jag är upptagen och vill trassla mig ur frågan så brukar jag säga att jag är agnostiker vilket är just en person som inte vet om han tror att Gud finns.
Nyligen skulle jag ringa till min vårdcentral och boka tid för vaccinering mot covid-19 i fas 3. Jag och min man tillhör nämligen riskgrupper och jag hade redan innan fått bekräftat via chatt med vårdcentralen att vi kunde ringa och boka. Jag trodde med andra ord att det var just det jag skulle göra när jag slog numret till vårdcentralen. Istället hamnade jag i en totalt meningslös evighetsdiskussion med en människa som vare sig lyssnade eller förstod vad jag sa och som dessutom uttryckte sig som om jag hade varit en liten lort som skulle veta min plats.
I september kommer den produktiva etnologiprofessorn Karl-Olof Arnstberg ut med två nya böcker, PK-männen samt PK-kvinnorna. De består tillsammans av närmare 60 porträtt av makthavare/inflytelserika svenskar som under lång tid har skadat sitt land och folk och sett till att vi lever i en så kallad ”demokratur”.
När jag för många år sedan arbetade en sommar på ett behandlingshem för missbrukare stötte jag då och då ihop med socialhandläggare som helt uppenbart hade opassande relationer med sina klienter. Jag minns särskilt en ung, söt och aningslös tjej på 20-22 som var uppenbart förälskad i en råbarkad och våldsam missbrukare som åkt ut och in på kåken för grova brott sedan tonåren och som nu manipulerat henne att tro att han minsann skulle ändra sig.
En amerikansk vän som inte vet så mycket om Sverige förklarade för mig att han tycker att vårt land är underligt. Det är som ett skepp där det högre befälet sitter i bekväma stolar på kommandobryggan och grälar med varandra utan att bry sig så mycket om vart fartyget är på väg, sa han.
Jag tyckte det var en insiktsfull observation från en som inte känner Sverige så väl. Du har rätt, sa jag. Befälet struntar i alla knappar, reglage, rattar och annan instrumentering som styr skeppets färd. Varför det? sa amerikanen. Därför att de håller på med något mycket viktigare, svarade jag, nämligen att ta reda på vilka de är.
Jag skrev senast om belätet, gudabilden, Lööf och hur hon befriat sig från varje krav genom att inte ha någon vision, inte låsa sin framgångsväg utan alltid ha alla dörrar öppna, för att kunna välja den som för tillfället gynnar henne bäst. För att bevara denna frihet är hon villig att förneka varje kunskap som skulle störa hennes på detta sätt obegränsade maktutövning. Personen Lööf är ett beläte, men man kan också göra ett parti till något översinnligt, ett beläte.
Den svenska Nationalencyklopedin (NE) är sedan i vintras inne i arbete för ändra sitt språkbruk vad gäller sådana benämningar som kan uppfattas som ”diskriminerande, rasistiska eller förlegade”. Exempelvis ska ordet ”indian” tas bort.
När jag har försökt att förstå mina känslor av vanmakt inför den eskalerande dårskap som detta land har kommit att leva under, har det slagit mig att det alltmer känns som att jag lever under ockupation. Inte för att jag någonsin har levt i ett ockuperat land, och visst förstår jag att det som händer Sverige i vår tid inte kan jämföras med en reguljär invasion från främmande makt. Men känslan har ändrat karaktär och blivit mer kompakt sedan jag 2008 på DN Debatt skrev att den politiska korrektheten ligger som en giftgas över allting i samhället.
Begreppet Hongkong-film får nog de flesta att tänka på Bruce Lee. Och det med viss rätt, för Bruce Lee var unik i sitt slag. Men Hongkong-film är mer än Bruce Lee, och Hongkongs filmindustri har över hundra år på nacken.
Covid-19 är den överlägset mest betydande pandemi som drabbat världen sedan andra världskriget om man mäter i teveminuter och spaltmeter. Om man däremot mäter i dödlighet spelar coronat i samma liga som asiaten, Hong Konginfluensan och Pekingpandemin.
Att svarta attackerar asiater är de vitas fel. Det skriver Jennifer Ho, professor i asiat-amerikanske studier vid universitetet i Boulder Colorado, på sajten The Conversation (8/4 2021).
Idag är det den 4 maj och Star Wars-dagen. Sociala medier översköljs just nu av Star Wars. Datumet kom till genom en ordvits av den kända frasen ”May the force be with you”, som blev: ”May the Fourth be with you”.
Efter partiledardebatten igår (3/5 2021) skrev Ulf Bjereld, socialdemokratisk professor i statsvetenskap, så här på Twitter:
För att beskriva företeelser, också människor, har man behov av beläten, modeller som gör klart vad man menar. De är fyrkantiga, förenklade och grova. Men de behövs.
Det är inte varje svensk stad som kan ståta med ett slott mitt i centrum. Det kan Örebro. Ända sedan medeltiden har slottet varit stadens medelpunkt och idag är det ett av stadens och kanske hela Närkes mest kända byggnader.
Politikerväldet samt de anslagsfinansierade myndigheter över vilka väldet styr är omsättningsmaximerande analogt med att privata företag är vinstmaximerande. Båda typerna av maximering är svåra att leda i bevis men den betraktare som alltid minns vilken grundhållning som kännetecknar den betraktade organisationen får sig en säkrare förståelse.
Denna insikt slog mig som en blixt för många år sedan när jag under en resa till Småland läste lokaltidningens förstasida. Huvudrubriken var: ”Elsa, 81, svälter. Vad gör kommunalrådet?” Elsa bodde ensam i skogen och det hade snöat så mycket att hon inte kunde ta sig till matvaruaffären.
En ny opinionsundersökning visar att en majoritet av fransmännen delar oron som uttrycktes i ett öppet brev signerat av tjugo pensionerade generaler och ett stort antal militärer av lägre grad om att Frankrike är på väg mot ett inbördeskrig orsakat av en misslyckad mångkultur, laglöshet i de invandrartäta förorterna, en växande islamism och attacker mot Frankrikes identitet.
TONÅRSFILMER FRÅN 80-TALET En våg av åttiotalsnostalgi går just nu genom populärkulturen med Netiflix teveserie Stranger Things som det mest framgångsrika exemplet. Därför har jag bestämt mig för att blicka tillbaka på några av filmerna från den tiden. För två år sedan började en artikelserie om tonårsfilmer från 80-talet. En film som förtjänar att omnämnas är John Hughes-filmen Some Kind of Wonderful från 1987.
Så var Valborg över och vi är inne i maj. En härlig tid ligger framför oss, oavsett hur pandemin utvecklar sig, för ingen pandemi i världen kan stoppa häggen och syrenen från att blomma och sprida sin väldoft över nejden.
I sitt Första maj-tal berörde statsministern olika sidor av den ojämlikhet som alltmer präglar samhället. Man kan mäta den på olika sätt. Många håller med om att den är stor, och fortfarande växande under Löfvens regering och de trettio år som gått sedan nittiotalets början.
Föreställ dig en välfylld bar med alla slags vin och sprit i oändliga kvantiteter. Allt är gratis. Om du inte orkar blanda drinkarna själv finns en tjänstvillig bartender. Han hjälper också till med att bära fyllda glas till ditt bord när du inte längre kan stå på egna ben (om du är av den ullen).
Två slumpmässiga medborgare kommer in i baren. Den ene drar i sig glas efter glas som en sjöman på landpermission och är mycket riktigt utslagen och dyngrak efter någon timme. Den andre nöjer sig med att hela kvällen smutta på ett enda glas vitt vin.
DET GODA SAMHÄLLET 