Det lär finnas onda saker som för något gott med sig. Coronat är en ond sak. Skulle viruset kunna föra något gott i sitt spår? Ja, i den bästa av alla världar så skulle epidemin faktiskt kunna leda till en återhämtning för Sverige.
Det är kanske inte så sannolikt, men låt mig ändå fantisera om goda saker som skulle kunna hända och inte är helt otänkbara. Det första jag önskar mig är att fjällen ska falla från ögonen på svenskarna. När de inser hur tafatt våra politiska ledare, särskilt regeringen, hanterat den begynnande epidemin så kommer de att börja fundera på vad det är för ett skojargäng som de valt att styra landet. Sydkorea har per capita totalt lika många smittade som Sverige men befinner sig vid slutet av sin epidemi medan Sverige befinner sig i inledningen. Taiwan är också färdigt med sin epidemi, verkar det, med totalt 169 smittade mot över 2 000 i Sverige (innan det riktigt börjat i Sverige).

Insatserna mot coronaviruset ger oss en föraning av effekterna av allmänna insatser för att ”rädda klimatet” kan innebära.
När man iakttar vilka märkliga konstruktioner det mänskliga tänkandet kan åstadkomma i syfte att rättfärdiga det ena eller det andra kravet på att bli försörjd på någon annans bekostnad så faller man lätt till golvet, kanske av beundran, kanske av skratt.
Just när coronakrisen kommit igång på allvar var jag vårdcentralen i ett ärende. Det var på morgonen torsdagen den 19:e mars. En ovanlig syn mötte mig i entrén. En sjuksköterska stod bakom ett bord och frågade alla besökare om de hade bokat tid. Hade de inte någon tid bokad fick de inte komma in. På bordet stod en flaska handsprit. Alla besökare uppmanades använda den.

Mediebranschen är i panik. Annonsintäkterna rasar, frilansjournalister står utan uppdrag och oron sprider sig. Därför vill Tidningsutgivarna, TU, och Journalistförbundet att regeringen vidtar åtgärder för att dämpa det ekonomiska bakslaget. Vad som nu behövs är ett riktat stöd till mediebranschen, menar
KULTUR Efter den jihadistiska terrorattacken i Bryssel för fyra år sedan den 22 mars 2016 blev det populärt att dela bilder av en ledsen Tintin i sociala medier. Tintin skapades ju av den belgiske tecknaren Georges Remi (1907-1983), mera känd som Hergé, och har blivit en symbol för landet, särskilt huvudstaden. När Belgien är i sorg gråter Tintin.
Så här står det på Folkhälsomyndighetens hemsida:
Knappt har jag läst den katolske biskopens 
OPINION Det verkar vara en ökande trend att blonda killar blir lovliga byten för skolgårdsmobbare. Filmklipp cirkulerar där ungdomar från muslimska länder misshandlar ensamma svenskar, ofta med rasistiska undertoner. Ett av de mer absurda klippen jag sett visar en grupp högstadieflickor som jagar en uppenbart svensk pojke genom skolkorridoren, tränger in honom i ett hörn och pucklar på honom med näbbar och klor. Killen har en fysik som en hockeyspelare och hade lätt kunnat spöa upp dem allihop, men väljer att kura ihop sig på golvet för att skydda ansiktet.









OPINION Flera förespråkare för globalism och så kallad ”öppenhet” oroas över coronavirusets spridning. Ett exempel är Philippe Legrain, grundaren av tankesmedjan
OPINION När jag hade en aktiebörs var min viktigaste uppgift att bedöma företag som ville sälja aktier till allmänheten och sedan bli noterade. Genom åren måste jag ha granskat över tusen företag. En allmän observation jag gjorde var att när bolagen vid en inledande skarp besiktning såg bra ut så såg de inte sällan ännu bättre ut när man grävde djupare. Även motsatsen var sann. Om man inledningsvis fick anledning att dra öronen åt sig kunde man vara rätt säker på att hitta än värre röta om man forskade mer noggrant.
OPINION Igår (14/3 2020) skrev jag 

OPINION 
