KULTUR Idag är det annandag jul. Dagen har också kallats Staffansmäss eftersom man firar Stefanos, den förste kristne martyren. Berättelsen om honom finns i Apostlagärningarna, det sjunde kapitlet, där man får veta att han stenades. Det skall ha hänt i Jerusalem år 35. Stefanos verkade som diakon bland stadens grekisktalande kristna.
Han bar själv ett grekiskt namn, Stefanos betyder krönt eller bekransad. I det gamla Grekland hedrades de som utmärkte sig genom att krönas med lagerkransar.
OPINION En Facebookvän skickade en länk som påstods visa att oljebolagen redan på 50-talet visste att klimatet skulle bli varmare, och därför såg till att sponsra forskning som hävdade motsatsen. Det är därför vi har motsträviga forskare (som Lennart Bengtsson) och det är därför Greta Thunberg ibland har svårt att få den akademiska världen att gå i takt.
Man kan förstås inte utesluta att en och annan oljemiljard använts för att forska på klimatet, liksom tobaksindustrin en gång investerade i forskning rörande det påstådda sambandet mellan rökning och cancer. Ekonomiska bias, där sådant förekommer, drar förstås ner forskningens trovärdighet.
OPINION På en tillställning träffade jag en kvinna som i tjugofemårsåldern flyttat från Peru till Sverige. Hon sa att hon under sin uppväxt och studietid på nunneskola och universitet i Lima aldrig upplevt något kvinnoförtryck. Nunnorna hade uppfostrat skolflickorna till att studera hårt och anstränga sig såväl inom matematiken som idrotten för att i vuxenlivet kunna förverkliga sina förmågor i högsta möjliga grad. Det var först när hon kom till Stockholm som hon blev fullt medveten om konceptet kvinnoförtryck.
Det vore lätt att bara skriva av peruanskans observationer som oupplysta fördomar, trots allt kom hon ju från ett u-land så vad kunde man vänta sig? Men för den som kan tänka tanken att det faktiskt finns många människor, till och med peruaner, som kanske fattar något som man själv inte tänkt på så kan den sortens dissonanser stämma till reflektioner.
IDÉ OCH KULTUR Det är lätt att hävda att Sverige har gått vilse: Vilka är vi? Vart är vi på väg? Men faktum är att vi är många som inte alls har gått vilse och som ser hur tydligt som helst vad Sverige ska vara och vad Sverige behöver. Sveriges påstådda vilsenhet är vänsterns vilsenhet. Den kan de få behålla för sig själva. Vi andra vet vad vi vill och vart vi är på väg.
Man ska ha tålamod när man läser opinionsartiklar. Alla skribenters avsikt är inte att säga rakt ut vad de tänker. Om problemet A kräver en kontroversiell lösning som heter B väljer många skribenter att bara säga A utan att säga B. De kanske tänker B, men vågar inte uttala det.
KULTUR Idag på juldagen firar de kristna Guds födelse i mänsklig gestalt. Förr var gudstjänsten denna morgon, julottan, mycket välbesökt. Men allt färre går i kyrkan.
Jag som ateist skulle kunna tänka mig att gå bara för att sjunga psalmer. Men tyvärr har jag dåliga erfarenheter av predikningar som förstör upplevelsen. Det krävs mycket tålamod att uthärda en dålig, ofta politiskt korrekt, och ofta korkad, föreläsning.
Även jag som icke-troende känner sorg över kyrkans förfall.
OPINION Kent Ekeroth har föreslagit att ”folk” borde få beväpna sig: ”Men tänk då en situation där skötsamma medborgare tillåts ha pistoler. Om varenda, eller åtminstone en betydande andel, av de vuxna, laglydiga medborgarna (efter licensprövning eller dylikt) får gå runt med var sin automatpistol. På stan, i biosalongen, i affären, på bussen.”
Bakgrunden till förslaget är välkänd. Polisen kan inte skydda medborgarna. De enda som, utöver polisen, har tillgång till vapen är brottslingarna. Utöver att brottslingarna utnyttjar sitt numerära överläge, sitt skydd av en välmenande opinion och ett därmed förenat handlingsoförmöget rättsväsende har de obegränsad tillgång till vapen.
OPINION Ökad otrygghet bland medborgarna leder till krav på fler poliser. Politiken lyssnar och lovar att leverera. Det finns en bred politisk enighet om behovet av fler poliser och i princip alla partier utlovar idag 10 000 nya poliser, om än med något olika tidshorisont. Men är detta löften som det finns någon som helst chans att infria? För att testa realiteten i dessa utfästelser behöver man kunna matematik och googling på ungefär en femteklassares nivå, så låt oss räkna.
För att vara lite snälla utgår vi från det som S, C, L och Mp har slagit fast i Januariavtalet – att det ska finnas 10 000 fler polisanställda 2024. Detta har senare preciserats till att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. I maj 2018 gick rikspolischefen ut och sa att om man väger in pensionsavgångar med mera så är rekryteringsbehovet cirka 22 000 personer fram till 2024. Nu börjar det bli intressant.
OPINION Sverige ska enligt ett riksdagsbeslut år 1975 vara ett mångkulturellt land. Enligt detta beslut ska var och en immigrant ha rätt att välja om han vill ansluta sig till den svenska kulturen eller om han föredrar att fortsätta med de sedvänjor som han haft med sig från hemlandet. Han behöver till exempel inte lära sig svenska språket. Om han får kommunikationsproblem med läkare eller myndighetspersonal så erbjuder svenska staten nödvändig tolkhjälp.
I verkligheten – om man med verkligheten menar något annat än de offentliga bidragsmyndigheter som ägnar sig åt att finansiera etniska föreningar och olika mångkulturella evenemang såsom exempelvis eritreansk musik – så utgår Sverige från att immigranter ska anpassa sig efter svenska förhållanden.
OPINION För att förstå amerikansk politik måste man känna till Citizens United. I ärendet 558 U.S. 310 (2010) ”Citizens United mot Federal Election Commission”, angående kampanjfinansiering, slog Högsta Domstolen fast att klausulen om yttrandefriheten (1st amendment) förbjuder regeringen att begränsa beloppet för politisk kommunikation av företag. Med andra ord: i USA är det tillåtet för företag att spendera obegränsat med pengar på att påverka politiken.
Sedan Ronald Reagans dagar har eliten sakta men säkert förvandlat sin finansiella rikedom till politisk makt genom finansiering av båda de politiska partierna i Amerika – Republikanerna och Demokraterna.
OPINION I natt firar världens kristna, och många icke-troende också, Jesu födelse i Betlehem. I Svenska kyrkan får man ofta höra att ”Jesus föddes som ett flyktingbarn”. Stämmer det?
Nej, liksom så mycket annat som Svenska kyrkans präster påstår, så är det fel.
Ett tag var Jesus dock flykting. I Matteusevangeliet finns berättelsen om den heliga familjen, Josef, Maria och Jesusbarnets, flykt till Egypten för att rädda barnet från Herodes. Kungen hade ju befallt att alla gossebarn skulle mördas.
OPINION När människor gör saker tillsammans skapar de trygghet genom gemenskap. Svenska bondbyar före storskiftet 1749 och efterföljande skiften hade stora gemensamma allmänningar dit alla kunde skicka sina djur på bete. Individuella odlingstegar fanns men de var så smala och låg så nära varandra att all odlingsverksamhet måste ske unisont. Kravet på trygghet skapade en tendens till kollektivism.
OPINION Nu när julfriden förhoppningsvis ska infinna sig inom kort tänker jag på landets alla fattigpensionärer. De människor som genom sin livsgärning – ett helt yrkesliv av arbete och strävan och skatteinbetalningar – byggt upp välfärden men som idag får se sig bortprioriterade i den humanitära stormaktens iver att inte ställa grupper mot varandra. Ja, det är så de kallar det, våra tre statsmakter, när de ständigt ställer alla grupper mot just fattigpensionärerna. Det har rentav funnits en tendens att försöka brunstämpla människor som faktiskt uppmärksammat och försökt göra något åt de fattiga svenska medborgarnas situation.
IDÉ OCH KULTUR Det är lätt att beklaga sig över de låga förväntningarnas rasism: Genom att inte ställa krav på eleverna på skolor i invandrartäta förorter lär vi dem inte att ta ansvar! Men det finns också ett hyckleri i begreppet de låga förväntningarnas rasism. Detta blir bland annat uppenbart i de skolor där man vänt en negativ trend genom att införa en kadaverdisciplin som varken finns eller behövs i svenska skolor. Tvång och disciplin är nämligen också ett sätt att visa att normala förväntningar inte fungerar.
Debattören Hamid Zafar, som bland annat har arbetat som framgångsrik rektor i Biskopsgården i Göteborg, skrev 3 november en krönika i Expressen om effekterna av de låga förväntningarnas rasism när det kommer till skolor i invandrartäta förorter: Jag tänker ofta på det där med låga förväntningar och hur det sammanfaller med missriktad välvilja. De låga förväntningarnas rasism är ett fenomen där man utgår ifrån olika förväntningar på människor utifrån kultur och etnicitet.
OPINION Ytterligare ett klimatmöte, COP25, med cirka 20 000 deltagare har misslyckats trots alla insatser av EU och inte minst av Sverige. Inte ens stöd av tusentals ungdomar med Greta Thunberg i spetsen har hjälpt. Resten av världens drygt sju miljarder människor utanför Europa är kallsinniga trots att de kommer att drabbas av klimatändringar betydligt värre än i Europa, åtminstone enligt de klimatsimuleringar som IPCC genomfört. Däremot är det säkert flera länder som tacksamt tar emot bidrag.
Effekten av extremt väder som pressande värme, torka, översvämningar och liknande förväntas bli betydligt värre i Asien, Afrika, Australien och Amerika än i Europa. Trots detta anser de det inte nödvändigt att prioritera åtgärder för en klimatändring utan det är huvudsakligen Europa som i kombination av omtanke och kanske dåligt samvete över gamla kolonialsynder som vill rädda världen från en anteciperad klimatkatastrof.
OPINION Det kanske tydligaste exemplet på vad jag vill säga är det numera avlivade REVA-projektet. Wikipedia påminner om vad det handlade om:
Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete (REVA) var ett samarbetsprojekt mellan svensk polis, Kriminalvården och svenska Migrationsverket med syfte att öka effektiviteten och rättssäkerheten i verkställighetsarbetet, det vill säga avvisandet av personer som varaktigt vistas i Sverige utan tillstånd… Inre utlänningskontroller innebär kontroll, på andra platser än gränskontroller, att personer har rätt att vistas i landet. Det är en konsekvens av Schengensamarbetet… Eftersom gränskontroller avskaffats mellan länder som ingår i samarbetet har medlemsländerna åtagit sig att genomföra inre utlänningskontroller.
KULTUR Få högtider är så älskade som just julen. Det är knappast någon slump att Charles Dickens julsaga, En spökhistoria vid jul (eller En julsång på prosa som den också heter), utgiven första gången 1843, fortfarande har samma relevans och filmatiseras med jämna mellanrum. Men vi har förstås en rad klassiska julberättelser även i vår svenska bokflora. Flera av dem är – förstås – skrivna av Astrid Lindgren.
Astrid Lindgren kunde som få andra väva in det sociala perspektivet i sina böcker utan att för den skull hamna i ett diskbänksrealistiskt fack. Vem kan glömma hennes berättelse om det stora tabberaset i Katthult, när Emil i Lönneberga anordnar julkalas för hjonen i fattigstugan? Det är en på samma gång sorglig och hjärtevärmande historia som berättar allt vi behöver veta om nöden i det gamla Fattigsverige, men som också vittnar om all godhet som finns mitt ibland oss.
OPINION Svensk ekonomi har varit en av den västerländska historiens framgångssagor i modern tid. Enligt EU:s prognos kommer BNP-tillväxten i Sverige att halveras i år jämfört med föregående år och fortsätta nedåt 2020. Inflationen blir högre än tillväxten och arbetslösheten fortsätter uppåt. En del av befolkningen kommer att uppleva reallönesänkningar samtidigt som priserna stiger. Vi ser för första gången på flera generationer att delar av medelklassen får det sämre. I takt med denna utveckling klarar det svenska samhället allt sämre av sina åtaganden gentemot medborgarna vilket vi påminns om dagligen i alla nyhetskanaler på väsentliga områden som säkerhet, skola och sjukvård. En känsla av kris sprider sig.
OPINION Ska vi vara nedstämda eller upprymda för att det avslöjats att Brottsförebyggande rådet vinklar och småljuger i en del av sina rapporter? Den politiskt korrekta reaktionen är nog nedstämdhet. Tänk att sådant här ska förekomma i Sverige! Det trodde man aldrig! Skandal!
Själv är jag mer benägen att bli upprymd. En liten flisa av sanning uppenbarar sig. Myndigheter visar sig lägga saker till rätta.
Men vad hade du räknat med? Tro inte en sekund att detta är ett undantag. Det är så här det går det till. Att makten böjer sanningen till sin egen fördel är samhällets naturtillstånd.
KULTUR Idag är det den fjärde söndagen i advent. Den här filmen, som kom 1987, utspelar sig under julen, men är inte ett dugg julmysig. 80-talet var glatt, men karaktärerna i Less Than Zero är inte glada, snarare trasiga.
Clay Easton, spelad av Andrew McCarthy, läser på ett college på östkusten, men reser hem till Los Angeles över julen. Där återförenas han med sina gamle vän Julian (Robert Downey Jr.) och ex-flickvännen Blair (Jami Gertz). Mycket har förändrats sedan de tre skildes åt efter high school. Blair sniffar kokain ganska ofta – och Julian har knarkat ner sig.
HITTAT PÅ NÄTET Migrantsmugglaren Carola Rackete har bytt karriär efter att intresset för migranter börjat falna i Europa. […]
HITTAT PÅ NÄTET Ett par veganer i Florida har åtalats för mord och barnmisshandel. Deras 18 månader gamle […]
IDÉ OCH KULTUR Vår tids mest heliga trossats är kanske den att alla människor är så lika. Men är vi verkligen så lika? Är det rimligt att ha samma förväntningar på alla människor oberoende av varifrån de kommer? Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika? Det är lätt att skylla allt på arv och miljö, men arv och miljö skapas väl också av människor? Ett fenomen som ”de låga förväntningarnas rasism” kan vara en väg in mot en mer autentisk förståelse av ett tabubelagt ämne.
Häromdagen tog Patrik Engellau oförväget upp ett av vårt tids mest tabubelagda ämnen: människors olikhet. Och det handlade inte om variationer på individnivå utan om de skillnader som kan skönjas på kollektiv nivå. Och det måste vi väl få göra? För hur kommer det sig att samhällen i olika länder och kulturer ser så olika ut om vi alla är så förbaskat lika?
OPINION Den 1 december vill Dagens Nyheter ge sådana som jag, som tidningens miljöreportrar kallar ”klimatförnekare”, en känga (här och här). Forskningen visar, menar tidningen, på ”en stark samvariation mellan manligt kön, konservativa värderingar, främlingsfientlighet och klimatförnekelse”. Enligt en miljöreporters erfarenhet har ingenjörer särskilt svårt att ta till sig klimathotets allvar: ”Det verkar extra svårt just för ingenjörer i den generation som fick uppleva den rekordsnabba tillväxten under 1900-talets andra hälft”. Det är tydligen likadant i Norge, säger tidningen, ty ”63 procent av de konservativa männen” i grannlandet har samma uppfattning som vi svenska ”klimatförnekare”.
OPINION En artikel med ovanstående rubrik hade omedelbart blivit nedsablad i svenska medier och av förståsigpåare – såsom varande konspirationsteorier – fram till för några dagar sedan. Men nu är situationen en annan. Internutredaren Michael Horowitz rapport om avlyssningen av Trumpkampanjen som pågick under 2016 och 2017 publicerades den 9 december 2019. Två dagar senare förhördes Horowitz i senaten om rapporten.
Under sommaren 2016, när det stod klart att Trump skulle bli Hillary Clintons utmanare om presidenttiteln vid höstens val, inledde FBI en kontraspionageutredning mot Trumps kampanj. De hade fått misstankar om att några personer som arbetade inom kampanjen i själva verket var agenter för Ryssland. Personerna hade haft olagliga kontakter med ryssar, sas det.
OPINION När Joakim Lamotte åkte till Trollhättan för att göra reportage om kravallerna i Kronogården, fick han mycket beröm i alternativa media. Och han väckte med rätta beundran när han vägrade backa, trots att han omringades av ett 50-tal maskerade män som hånade honom, riktade slag mot honom och slutligen tog hans kamera. Äntligen en journalist som vågar sig ut i verkligheten! Äntligen någon som visar lite ”balls”!
Många hade också synpunkter på att han inte skyddades bättre av polisen och det kan man väl hålla med om. Men varför skyddades han inte bättre av svenskarna? Eller representanter för den skötsamma allmänheten, hur den nu ska definieras? Om vi nu bryr oss så mycket om Lamotte, varför lämnar vi honom ensam med ett femtital maskerade huliganer som tydligt visar att de vill skada honom?
OPINION I min förra text visade jag hur den alltmer spridda önskan att färdas genom tillvaron som fripassagerare omöjliggjort gemensamt, rationellt beteende.
Första gången jag stötte på detta beteende, öppet utövat inför andra, var vid ett föräldramöte för ett av mina yngsta barn. Jag har två kullar. Mellan äldsta och yngsta barn är det femton år. På denna korta tid förändrades föräldrarnas beteende avgjort till det sämre. Föräldrarna uppträdde själva som bortskämda barn i sina oresonliga krav på skolskjutsar och särskilda insatser för sina ack så missgynnade telningar. De var däremot mindre intresserade av hur klassen eller hela skolan fungerade. Det var så obehagligt att jag slutade gå på föräldramöten. (Till detta beslut hörde också att skolan på dessa femton år blivit svårt förslummad. Väggarna var nedklottrade. Ingen verkade bry sig. Redan då, i början på nittiotalet, tänkte jag: ”Hur kan lärarna vänta sig att de skall bli respekterade när de stillatigande accepterar den här förslumningen?”)
OPINION I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.
I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen.
KULTUR Om det finns någonting vi förknippar med jul så är det halmprydnader av olika slag. Redan innan julgranen gjorde sitt intåg i den svenska floran av jultraditioner pryddes stugorna med halmslöjd av olika slag; stjärnor, hjärtan och kanske allra mest julbocken. Godmodig och stillsam står den under granen i juletid, en symbol för julglädje och frid. Men förr i tiden var julbocken en riktigt äventyrlig och rentav farlig figur…
Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och har flera hundra år på nacken. Vissa forskare påstår att den bygger på den så kallade skördebocken som hade en viktig plats i gammal folktro. Skördebocken var en symbol för fruktbarhet och det var vanligt att man tillverkade den av den sista kärven halm från det gångna året med önskan om god skörd året därpå.
OPINION Statsminister Stefan Löfven har fått mycket skäll för att han i teve erkänt att han ”inte sett våldet komma”. Jag tycker att han förtjänar mer sympati än hån och förebråelser för detta. Knappt någon hade sett våldet komma. I varje fall har ingen pekat på oroande tecken och dragit ut trender och på den basen formulerat idéer om motåtgärder. Sverige har inte velat förbereda sig för det våld som nu iscensätts i vårt land.
Men det är inte det värsta. Det värsta är att vi inte tar lärdom. Det verkar fortfarande inte finnas någon som tänker framåt. Om några år kommer en efterträdare till Löfven, om denne är lika ärlig som Löfven, ånyo att sitta i teve och skamset medge att han inte sett framtidens upptrappning komma.
IDÉ OCH KULTUR Är det rimligt att använda Gud och det kristna budskapet som ett politiskt slagträ i en demokratisk debatt? Är det inte förmätet att tro att man har Gud på sin sida? Problemet blir konkret när den svenska kristenheten engagerar sig politiskt och tar avstånd från allt vad nationalism och konservatism heter. Och än värre blir det när man likt debattören Joel Halldorf avfärdar den nya konservatismen som ogudaktig populism. Lite ödmjukhet vore på sin plats.
I en krönika på Expressen Kultur från 17/12 efterlyser Joel Halldorf politiker som kan tala som präster. Vi behöver ledare som står i kontakt med det heliga, folkvalda som har visioner för framtiden.
DET GODA SAMHÄLLET 