Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.
IDÉ OCH KULTUR Svenska män behöver hittar tillbaka till ett förlorat ideal om sanning och uppriktighet: en man ska tala ur hjärtat, han ska inte förställa sig, hans tal ska vara enkelt och sannfärdigt. Idag identifierar svenska män sin manlighet med anständighet och klokhet: dårskapen ska uthärdas, konventionerna ska respekteras. Men det håller inte som strategi när samhället i dess helhet har tappat all kontakt med sans och förnuft. Nu är det sanning som gäller, även om det svider. Sanning och stora perspektiv. Höj blicken och låt hjärtat tala!
Sveriges välmående och svenskars rättigheter är inget som Somar Al Naher tycks bry sig om. I vänstertidningen Dagens ETC (6/7 2020) skriver hon att ”integrationen”, det vill säga vår möjlighet att hantera massinvandringen från Afrika och Mellanöstern, inte ska få styra debatten. De som vill invandra till Sverige, de som svepande kallas ”flyktingar” i hennes artikel, ska bestämma vår invandringspolitik.
Om massinvandring är bra eller dåligt för Sverige spelar alltså ingen roll. Somar Al Naher kritiserar Socialdemokraterna för att man överhuvudtaget nämner vår integrationskapacitet:
Man säger inte att färre ska få fly undan krig, man säger istället ”vi kan inte ta emot fler flyktingar för vi har inga bostäder”.
Många, inklusive jag själv, är förvånade över storföretagens och den ekonomiska elitens, kanske framför allt i USA, beredvillighet att stödja Black Lives Matter-demonstrationerna och de krav som där presenteras. Detta måste betänkas.
En av de grundläggande teserna i västvärldens självförståelse är att de ekonomiska klyftorna är enorma och kanske till och med ökande. I varje fall är de större än för några årtionden sedan. Om man googlar på begreppet Ginikoefficient, ett mått på ekonomisk ojämlikhet, är intrycket vidgade klyftor nästan överallt. Troligtvis har välståndsökningen under senare decennier gjort att alla fått det bättre medan några har fått det ännu bättre än de andra.
Få folk är så välkomnande mot främmande kulturer och kulturyttringar som svenskarna. Vi tar emot allt från matinfluenser till flyktingar och våra skattepengar går till allt från boenden för asylsökande till olika integrationsprojekt. Vi låter till och med religiösa diktaturer som Saudiarabien finansiera moskéer i vårt land.
Det sistnämnda är visserligen mer korkat än snällt – och har redan visat sig få förödande konsekvenser för spridningen av islamism i Sverige – men ändå. Välkomnande är vi, så till den grad att vi stundom går över dumhetens gräns. Och som tack attackeras vi nu av aktivister och organisationer som kräver att vi ska skämmas för vår historia och för vår hudfärg.
På Middle East Forum skriver Hesham Shehab och Benjamin Baird (2/7 2020) om hur islamister och palsestinaaktivister använder Black Lives Matter-rörelsen för att främja sin antiisraeliska agenda.
Artikelförfattarna påpekar att samtidigt som islamister säger sig stödja ”kampen mot rasism” i västvärlden säger man inget om den rasism mot svarta som utbredd i Mellanöstern:
Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk-norsk eskader ledd av Peder Tordenskjold och förband ur den svenska armén, som försvarade staden.
Efter att i maj 1717 ha genomfört ett misslyckat angrepp mot Göteborg, sökte Tordenskjold ett nytt försök att komma åt den svenska arméns förbindelselinjer genom att rikta ett anfall mot Strömstad, som var huvuddepå för den svenska armén i Norge. Staden hade för den skull befästs med två batterier på Laholmen och två flankerande batterier på land. Stadens garnison omfattade 1800 man under befäl av Generalmajor Johan Giertta.
KULTUR En legend har gått ur tiden. Den italienske kompositören Ennio Morricone har gått bort, 91 år gammal. Just nu har jag svårt att sätta ord på hur det känns. Jag inser att jag inte kan känna sorg på det sätt man känner när en nära anhörig lämnar jordelivet, men det känns ändå tungt och tomt. Han har liksom alltid funnits där, som en så viktig del av min värld, han som skapade historiens mest fantastiska filmmusik. Jag menar, vem kan förbli oberörd av ledmotivet till ”Den gode, den onde och den fule”, eller ”Ecstasy of Gold” från samma film?
Richard Sörman skrev nyligen här på sajten en berörande text om att han vill ha en svensk tillhörighet, ha någonting att komma hem till där han kan känna att han är en del av ett större sammanhang; ett land och ett folk som bara är hans eget, och att detta borde gälla för alla människor. Han påpekade också att den diskussionen inte har varit möjlig i offentligheten eftersom etablissemangets härskarteknik varit att rasistnischa alla invandringskritiker.
Jag kan inte sluta plåga min hjärna och mina vänner med funderingar kring den svenska coronapolitiken. Jag är rädd att den allmänna debatten i frågan ska syssla med perifera frågor.
Perifera frågor är allt sådant som var redan var etablerat när viruset attackerade. Att syrgasen sedan länge var bortplockad från äldreboendena är ett beklagansvärt faktum men den viktiga frågan är i vilken mån Sverige har förmågan att hantera en sådan bekymmersam situation när en kris inträffar. Beredskapslagren var nedlagda enligt dumma tidigare fattade och genomförda beslut men hur bra klarade Sverige att kompensera för gamla synder? Myndigheterna hade inte tänkt tanken att det kunde behövas ansiktsskydd men vad gjorde Sverige när det blev uppenbart att det vore bra med skyddsutrustning?
På sajten Armstrong Economics publicerades den 4 juli i år en video från en presskonferens i Ukraina där bevis läggs fram som stärker misstankarna om korruption som riktas mot Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.
Våren 2014 störtas Ukrainas ryssvänlige president Viktor Janukovytj och en västvänlig regering tar makten. Joe Biden, då Barack Obamas vicepresident, får i uppdrag att stötta den nya regeringen och gör flera resor till Ukraina. Hans son Hunter Biden får en styrelsepost i Burisma Holdings, landets största privata gasbolag.
Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé. Den svenska armén vann en avgörande taktisk seger.
När historien om den svenska coronakatastrofen skall skrivas måste berättelsen inledas med den förre statsepidemiologen Johan Giesecke. Det var hans frekventa uppträdanden i media som angav tonen. Hans budskap var mycket tydligt. Alla i hela världen skulle bli smittade och de flesta skulle inte ens märka av det. På en direkt fråga om vi svenskar kanske borde avboka sommarsemestrar i Europa, svarade han överlägset nekande. Till sommaren skulle alla länder ha samma smittspridning och resor skulle inte vara förknippade med problem. Att stänga ned samhället skulle bara skapa stora ekonomiska kostnader, helt i onödan.
INTERVJU För tre år sedan gav Simon O. Pettersson ut en essäsamling om svensk konservatism: Svenska konservativa profiler (2017). Det rörde sig om ganska korta och koncentrerade porträtt, men tecknade med lätt hand och med personliga kommenterar som anknyter till vår samtid.
Pettersson är en mångsidig intellektuell. År 2015 debuterade han som poet med diktsamlingen Athens ruiner. Han deltar i den politiska debatten med inlägg på olika forum, men skriver även mer tidlösa texter om ideologi, filosofi och religion.
Jag ringde upp honom för att få hans syn på Black Lives Matter-demonstrationerna och rivningarna av statyer i västvärlden.
Det händer ej sällan att läsare som är vänliga att kommentera mina texter säger ungefär att ja, det där var väl bra, men varför förklarar du aldrig hur Sverige ska komma ur den här soppan av osunda ideologier och oskicklig politik? Jag blir brydd av sådana invändningar eftersom jag inte tycker jag gör något annat än pekar på vad jag tror är den enda möjliga utvägen. (Att fortsatt klafsa runt i träsket är ingen utväg.)
Netflix är ett av de stora företag som gått ut hårdast med sin godhetssignalering i efterdyningarna av George Floyds tragiska död. De har aggressivt hjälpt fram de mest tårdrypande dramatiseringarna av historisk orättvisa mot svarta, VDn har skänkt 120 miljoner dollar ur egen ficka till svarta universitet, och bolaget har nu beslutat att minst två procent av dess nätta kassakista på fem miljarder dollar ska öronmärkas för banker, fonder och andra finansaktörer med exklusivt svarta ägare, se här
Vid första anblick är det givetvis inget fel med det. Vilket bigott monster skulle invända mot att hjälpa en historiskt eftersatt folkgrupp som de svarta i USA att komma ifatt?
Men vad händer på lång sikt om vi alla ska börja blanda in etnicitet i affärsbeslut?
Svenska språket måste värnas. Själv gör jag det genom att vara en – föralldel passiv – medlem i föreningen Språkförsvaret. Den har tagit som sin uppgift att se till att svenska används av landets myndigheter, företag och organisationer i intern kommunikation och i kommunikationen med dem, som bor i Sverige. Alla svenskar har rätt att bli behandlade och betjänade på sitt modersmål i offentliga sammanhang; fem officiella minoritetsspråk finns i landet, men majoritetsspråket är faktiskt inte på samma sätt skyddat i lag.
I en kolumn av den israeliske journalisten Ruthie Blum (16/6 2020) publicerad av nyhetsbyrån Jewish News Syndicate (JNS).
Black Lives Matter-aktivisterna, menar Ruthie Blum, föraktar Martin Luther Kings dröm om en nation där ras inte har någon betydelse:
Diktaren Verner von Heidenstam föddes den 6 juli 1859. I Tidningen Hvar 8 dag kan man läsa om hur han uppvaktades på sin 50-årsdag:
För inte särskilt längesen gjorde den svenska regeringen klart att det där med beredskapslager tillhörde en ”svunnen tid”. I ett tal på Folk och Försvars rikskonferens 2017 förklarade dåvarande inrikesministern Anders Ygeman att det inte skulle fungera. Istället, menade han, ska vårt civila försvar ”bygga på vår krisberedskap”, en krisberedskap som enligt honom ”utvecklats under många år” och där ”vi har stor erfarenhet av att hantera allvarliga situationer som i värsta fall hade kunnat sluta i en kris”.
Jämställdhetsmyndigheten inrättades av regeringen Löfven i början av 2018 men lades ner då riksdagen samma år röstade igenom KD och M:s budget. Det ledde till stora protester från bland annat Genusforskarförbundet som startade ett upprop och en namninsamling. När det nya samarbetet mellan S, MP, L och C (JÖ), bildades 2019 meddelade Miljöpartiet att Jämställdhetsmyndigheten skulle fortsätta.
Myndigheten skulle se till att ”ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen”. Detta trots att omkring 60 myndigheter redan haft regeringens uppdrag att integrera könstänkandet i vardagen.
Det är kul att titta på skickliga illusionister och trolleriartister eftersom de så lekande lätt låter påskina att det omöjliga kan göras och det otänkbara faktiskt finns. Åskådarna vet att de är lurade men beundrar ändå förfalskaren för hans suveräna handlag med spelkorten eller med kaninerna i hatten.
Brittiska BBC har beslutat att deras anställda och gäster inte ska bära symboler för Black Lives Matter. Beslutet kommer efter att en rad högprofilerade organisationer dragit tillbaka sitt stöd för BLM-rörelsen, då George Floyds död utnyttjas för olika politiska syften.
BLM-rörelsens brittiska gren har bland annat kritiserat Israel offentligt, samt uppmanat den brittiska regeringen att minska polisens resurser.
Slaget vid Hörnefors var ett slag under finska kriget den 5 juli 1809 mellan Ryssland och Sverige. Slaget utkämpades vid bron över Hörnån i Hörnefors i sydligaste Västerbotten.
FILMTIPS Jag brukar inte gilla tidsresefilmer – de är för röriga. Men Monty Python-regissören Terry Gilliams film Twelve Monkeys från 1995 är sevärd, trots att den både innehåller tidsresor och är rörig.
Filmer om pandemier är aktuella nu i coronatider och Twelve Monkeys utspelar sig i en framtida värld efter virusapokalypsen. I stort sett hela mänskligheten har utplånats av ett virus 1997. De som överlevde håller till under jorden i en permanent lockdown styrda av diktatoriska experter.
Coronanedstängningarna som flera länder gått igenom är ingenting jämfört med denna mardröm.
Mina chanser att bli medlem av den av regeringen tillsatta coronakommissionen är obefintliga. Om du orkar läsa resten av den här texten förstår du varför.
En undersökning av coronapolitiken är ett stycke vetenskap. När man forskar undersöker man hypoteser om hur saker och ting hänger ihop. En coronakommission måste därför ha en hypotes. Så dumt! protesterar du kanske, om hypotesen inte håller är man i så fall tillbaka på ruta ett! Det är sant. Därför borde regeringen tillsätta fem olika konkurrerande kommissioner som tävlade om att presentera de mest övertygande och användbara rönen. Men det är ett sidospår.
IDÉ OCH KULTUR Rasmus Dahlstedt har läst om och låtit sig inspireras av Sonja Åkessons feministiska dikt från 1963: ”Äktenskapsfrågan – vara vit mans slav”. Frågan om den vite mannens slavägarstatus tycks nämligen engagera feministiska och hudfärgsbesatta skribenter lika mycket nu som då. Dock kan man fundera på om inte klagandet på underordning blivit ett verktyg för att etablera överordning. Vem har idag tillgång till main stream media för att torgföra sitt påstådda offerskap? Vem kräver rättning i leden? Och vem slavar egentligen åt vem?
Under alla tider har människor sökt skydda sig med hjälp av olika slags värn och skärmar. Ett tidigt sådant var skölden, som kunde stå emot både svärdshugg och pilar. När bågarna blev effektivare måste skyddet förstärkas och rustningar utvecklades, men även dessa kunde genomborras av pilen från en engelsk långbåge. Så har kapplöpningen fortsatt mellan projektil och skydd, och fortsätter också idag med utvecklingen av pansar och pansarbrytande projektiler.
Den svarte människorättsaktivisten Booker T Washington sade vid förra sekelskiftet: ”Det finns en särskild klass av problemlösare i rasfrågor som inte vill att patienten ska bli bättre”.
Han syftade på de oftast välbeställda debattörer, som livnär sig på rasismen och därför inte vill att den ska upphöra.
I Expressen försvarar Expo-journalisten Bilan Osman Black Lives Matter- demonstrationerna i Sverige.
DET GODA SAMHÄLLET 