INTERVJU För tre år sedan gav Simon O. Pettersson ut en essäsamling om svensk konservatism: Svenska konservativa profiler (2017). Det rörde sig om ganska korta och koncentrerade porträtt, men tecknade med lätt hand och med personliga kommenterar som anknyter till vår samtid.
Pettersson är en mångsidig intellektuell. År 2015 debuterade han som poet med diktsamlingen Athens ruiner. Han deltar i den politiska debatten med inlägg på olika forum, men skriver även mer tidlösa texter om ideologi, filosofi och religion.
Jag ringde upp honom för att få hans syn på Black Lives Matter-demonstrationerna och rivningarna av statyer i västvärlden.
Det händer ej sällan att läsare som är vänliga att kommentera mina texter säger ungefär att ja, det där var väl bra, men varför förklarar du aldrig hur Sverige ska komma ur den här soppan av osunda ideologier och oskicklig politik? Jag blir brydd av sådana invändningar eftersom jag inte tycker jag gör något annat än pekar på vad jag tror är den enda möjliga utvägen. (Att fortsatt klafsa runt i träsket är ingen utväg.)
Netflix är ett av de stora företag som gått ut hårdast med sin godhetssignalering i efterdyningarna av George Floyds tragiska död. De har aggressivt hjälpt fram de mest tårdrypande dramatiseringarna av historisk orättvisa mot svarta, VDn har skänkt 120 miljoner dollar ur egen ficka till svarta universitet, och bolaget har nu beslutat att minst två procent av dess nätta kassakista på fem miljarder dollar ska öronmärkas för banker, fonder och andra finansaktörer med exklusivt svarta ägare, se
Svenska språket måste värnas. Själv gör jag det genom att vara en – föralldel passiv – medlem i föreningen Språkförsvaret. Den har tagit som sin uppgift att se till att svenska används av landets myndigheter, företag och organisationer i intern kommunikation och i kommunikationen med dem, som bor i Sverige. Alla svenskar har rätt att bli behandlade och betjänade på sitt modersmål i offentliga sammanhang; fem officiella minoritetsspråk finns i landet, men majoritetsspråket är faktiskt inte på samma sätt skyddat i lag.


För inte särskilt längesen gjorde den svenska regeringen klart att det där med beredskapslager tillhörde en ”svunnen tid”. I ett
Jämställdhetsmyndigheten inrättades av regeringen Löfven i början av 2018 men lades ner då riksdagen samma år röstade igenom KD och M:s budget. Det ledde till stora protester från bland annat Genusforskarförbundet som startade ett upprop och en namninsamling. När det nya samarbetet mellan S, MP, L och C (JÖ), bildades 2019 meddelade Miljöpartiet att
Det är kul att titta på skickliga illusionister och trolleriartister eftersom de så lekande lätt låter påskina att det omöjliga kan göras och det otänkbara faktiskt finns. Åskådarna vet att de är lurade men beundrar ändå förfalskaren för hans suveräna handlag med spelkorten eller med kaninerna i hatten.
Brittiska BBC har beslutat att deras anställda och gäster inte ska bära symboler för Black Lives Matter. Beslutet kommer efter att en rad högprofilerade organisationer dragit tillbaka sitt stöd för BLM-rörelsen, då George Floyds död utnyttjas för olika politiska syften.
FILMTIPS Jag brukar inte gilla tidsresefilmer – de är för röriga. Men Monty Python-regissören Terry Gilliams film Twelve Monkeys från 1995 är sevärd, trots att den både innehåller tidsresor och är rörig.

Under alla tider har människor sökt skydda sig med hjälp av olika slags värn och skärmar. Ett tidigt sådant var skölden, som kunde stå emot både svärdshugg och pilar. När bågarna blev effektivare måste skyddet förstärkas och rustningar utvecklades, men även dessa kunde genomborras av pilen från en engelsk långbåge. Så har kapplöpningen fortsatt mellan projektil och skydd, och fortsätter också idag med utvecklingen av pansar och pansarbrytande projektiler.
Den svarte människorättsaktivisten
P.P. Waldenström (1838-1917) var ledare för Svenska Missionsförbundet, samt riksdagsman och författare. I sin reseskildring från Amerika, Genom norra Amerikas förenta stater (1890), kommenterar han amerikanernas 4-julifirande:



EU skall i teorin fatta beslut på lägsta möjliga nivå. Subsidiaritets- eller närhetsprincipen, som denna ordning kallas, hämtades från den katolska socialläran och skulle vara en grundbult för EU:s arbete. Besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt, och endast beslut som inte kan fattas på nationell nivå skall lyftas till EU. I realiteten är det en princip som hedras i högtidstal men inte i det dagliga beslutsfattandet.
Sedan några år tillbaka har jag slutat läsa världens kanske mest hyllade liberala tidskrift, The Economist. Det beror på att tidskriften enligt min uppfattning gradvis kommit att bekänna sig till ett helt annat budskap än det ursprungliga och i stället sällat sig till dem som tror att lösningarna på samhällets problem måste komma från staten – som förvisso kan göra fel och därför ibland tas till upptuktelse av tidskriften – snarare än från fria, hederliga och rimligt dygdiga medborgare som verkar i en rättsstat.

I en artikel i Expressen (30/6 2020) beskriver Bilan Osman, anställd på den skattefinansierade ”antirasistiska” tidskriften Expo, Sverige som ett rasistiskt helvete.
Omkring 16 miljoner liv gick förlorade under första världskriget. Den 11 november 1918 ingicks vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var visserligen i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla allvarliga krigsoperationer upphörde inte med automatik efter detta. När vapenstilleståndet väl kommit till stånd inleddes ytterligare en tid av oro och anarki, med mer elände och död. Kupper, revolutioner, självständighetskamper och inbördeskrig avlöste varandra runt om i världen.
