Den amerikanske, konservative debattören Ben Shapiro skriver i en ny artikel (22/7 2020) att Amerika ”trycker på självförstörelseknappen” (hitting the self-destruct button).
En opinionsundersökning visar att 56 procent av amerikanerna tror att samhället är rasistiskt. 71 procent tror att relationerna mellan raserna är ganska eller mycket dåliga. 65 procent av de svarta tror att rasdiskriminering är inbyggt i det amerikanska samhället.
Jag fick ett brev från en person som är en erfaren polisman i Stockholm. Han har skrivit förut och berättat om sitt jobb. Tyvärr bekräftar han bara sådant som man redan anade. Men han ger kött på benen genom sina detaljerade iakttagelser. Varsågod. Avnjut en förstahandsbeskrivning av livet för lagens väktare.
Patrik,
Läser dina och de andras artiklar och undrar för mig själv varför det självklara lyser med sin frånvaro för så många. Du har satt ord på det många gånger men ändå har jag så svårt för att begripa varför det inte tränger in hos folk men det är ju mitt problem. Jag ska berätta för dig hur det är idag här på jobbet och vad som diskuteras.
Söderkis och i blygsammare sammanhang gammal fotbollsspelare, som jag är, kan jag inte låta bli att följa mina favoritlag Hammarby och engelska Leicester. På södermalmslagets matcher har jag gått sedan 1960, då de spelade på den numera nedlagda nationalarenan Råsunda fotbollsstadion. Ser jag på lagbilder från den tiden så är det bara svenska namn. Nu, efter sportens globalisering, är dessa snarare undantag, vilket också gäller för motståndarna. Allsvenskan känns allt mindre som ett relevant namn.
I dagarna avgörs EU:s framtid och därmed också Sveriges. EU:s institutioner har nu blivit så omfattande och mäktiga att de i eget intresse kommer att acceptera alla krav från medlemsländerna för att få igenom både sin långtidsbudget och räddningsinsatsen gentemot särskilt behövande medlemsländer efter Coronan. Dessa länder är inte främst de som drabbats mest av Coronan men väl de som efter långvarig misskötsel behöver hjälpinsatserna, det vill säga pengarna, mest.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 23:e juli är heliga Birgittas dödsdag, även kallad hennes ”himmelska födelsedag”. Birgitta, som helgonförklarades den 7 oktober 1391, är Sveriges första europiskt ryktbare person.
Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, föddes omkring 1303 i Uppland, och dog den 23 juli 1373 i Rom. Hon var dotter till Upplands lagman Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde Bjälboättens lagmansgren. Eftersom hennes morfar var kusin till kung Magnus Ladulås, var Birgitta släkt med den svenska kungafamiljen genom sin mor.
S:t Margaretakyrkan ligger strax norr om Westminster Abbey vid Parliament Square i London. Kyrkan är helgad åt sankta Margareta av Antiokia, ett helgon som ska ha levat mellan 289 och 304.
Kyrkan grundades av benediktinmunkar på 1100-talet, vilket innebär att kristna söndagsgudstjänster har firats i kyrkan oavbrutet i 900 år, först enligt romersk, sedan enligt anglikansk rit.
Det väckte stor uppmärksamhet när Bari Weiss, redaktör och opinionsskribent på prestigefyllda New York Times, lämnade tidningen. Hon stod inte ut med det snäva och förutsägbara åsiktsklimatet som rådde på redaktionen: man skrev ledare efter ledare om hur hemsk Donald Trump är.
IDÉ OCH KULTUR Det har länge varit en internationell trend att humanistiska studier minskar i prestige och betydelse. Vårt samtida samhälle med fokus på organisation och effektivitet, men också på förvaltande av redan vunna segrar behöver helt enkelt inte någon humaniora. Men nu har studia humanitatis, studiet av människan, börjat leva igen. Det har hittat hem till de självständiga individer som söker kraft i vår samlade visdom för att återskapa och vitalisera vårt västerländska samhälle. Genom att överge de vetenskapsorienterade men också status quo-bevarande institutionerna håller humanioran på att bli meningsfull igen.
Det finns dom som hävdar att Covid-19 är en global psykologisk operation, med det långsiktiga målet att förslava mänskligheten. En av dem är David Icke, här i en tre timmar lång intervju med Brian Rose. Det faktum att intervjun stoppades på samtliga medier, utom siten ”banned.video”, ökar eller minskar hans trovärdighet beroende på hur man ser det.
David Ickes tes är att dödstalen i Covid-19 trissats upp, med hjälp av feldiagnostisering av andra typer av dödsfall, värdelösa testmetoder och rena falsarier. Den indienfödda amerikanska journalisten Ramola D går steget längre och menar att WHO, i samarbete med bland annat vaccinindustrin, bedriver vad som måste beskrivas som biologisk krigföring riktad mot världens befolkning. Som bevis använder hon dokumentet ”A world at risk”, som kan laddas ner här.
För tjugo år sedan, när jag fortfarande var någon sorts liberal, skrev jag tillsammans med Thomas Gür och Bijan Fahimi en bok om invandringspolitiken. Den gick ut på att invandrare har svårt att integrera sig i Sverige eftersom vi har ett så förvirrat regelverk. Det är lätt för invandrare att flytta till Sverige men det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Därför, sa vi, har Sverige två gränser, en yttre, nationell gräns som är lätt att ta sig över och en inre och mycket högre gräns till jobb och annat slags integration. Den fiffiga och nydanande tanken var att invandrarna därför sitter fast i ett limbo mellan dessa två gränser. Vi förklarade också hur politiken borde förändras, till exempel genom förenklade regler för provanställning, konkurrerande arbetsförmedlingar, marknadshyror och en massa annat fint liberalt idégods.
Internetföretaget Google har tagit bort nyheter från flera populära högersajter från sin sökmotor, som till exempel Breitbart och Daily Caller. Två sajter som stödjer den amerikanske presidenten Donald Trump.
Googles nya censuråtgärd kommer med bara fyra månader kvar till valet i USA. Den populäre alternativmedieprofilen Paul Joseph Watson kommenterar på sin sajt Summit News (21/7 2020:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Bohus fästning är numera en ruin av en fästning, som började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Ruinen är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm i den sydöstra delen av Kungälv, cirka två mil norr om Göteborg.
Fästningen har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia behärskats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid.
Västvärlden är sannolikt den minst rasistiska delen av världen. Ändå är det här det pratas mest om rasism. Vi är den mest framgångsrika civilisationen i världshistorien. Samtidigt finns det ingenstans lika mycket självkritik, ja, till och med självhat.
Jag har tidigare skrivit om den brittiske journalisten Roland Huntfords bok The New Totalitarians/Det Blinda Sverige (Tema-förlaget) från 1971 här på sajten. Huntford, Sverigekorrespondent för The Observer under åtta år, var en humanistisk visionär som blottlade det mjuktotalitära samhälle som blivit frukten av ett då oavbrutet socialdemokratiskt styre under nästan fyra decennier, vilket idag vuxit till sammanlagt 77 år i regeringsställning sedan Hjalmar Branting tillträdde som statsminister första gången1920.
Mohamed Omar väckte en intressant fråga här på Det Goda Samhället nyligen, när han ifrågasatte det faktum att vita människor anses bära en kollektiv skuld, men inte någon kollektiv förtjänst. I det här fallet hade en katolsk filosof och debattör skrivit en text i Aftonbladet, där han klargjorde att vita amerikaner bör betala någon form av skadestånd till de svarta.
Den här frågan om en kollektiv skuld som går i arv är intressant på många sätt. Vi ser det här inkonsekventa tänkandet dagligen och stundligen och påfallande ofta är det etniskt betingat. Det är fel att skuldbelägga alla utländska män för att vissa av dem våldtar – men det är helt i sin ordning, till och med nödvändigt, att skuldbelägga alla vita män för att vissa av dem våldtar. Bristen på logik är skriande.
Världen är numera galnare än den någonsin varit under min livstid. Om den varit ännu galnare tidigare i historien kan jag inte bedöma.
Jag tror att det är vad filosofen Nietzsche kallade ressentiment som ligger bakom. Ressentiment har nog alltid funnits men det har tidigare kunnat kontrolleras för att förhindra spridning annat än lokalt i begränsade grupper. Men nu verkar ressentimentet utbreda sig pandemiskt.
Den journalistiska eliten, som inte representerar majoriteten, är mer intresserad av att håna stavfel hos sina motståndare än av att ha en uppriktig diskussion, menar alternativmedieprofilen Lauren Southern på Twitter.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Rakowitz (även känt som Slaget vid Warszawa) var ett blodigt slag under stora nordiska kriget, som skedde den 21 juli 1705. Det svenska kavalleriet under generalmajoren vid kavalleriet och översten för Smålands ryttare Karl Nieroth besegrade en flerdubbelt starkare armé av polska och sachsiska soldater under generallöjtnant Otto Arnold Paykull.
För en tid sedan skrev vi här på Det Goda Samhället om F!-politikern Farida al-Abani, som berättade att hon, när hon gjorde sitt antikroppstest, kikade in i alla provtagningsbås och noterade personalens etnicitet.
Nu visar det sig att Farida al-Abani kan ha ljugit. Det berättar en kvinna som själv besökt en likadan provtagning och som kunnat konstatera att det är omöjligt att kika in i provtagningsbåsen:
Troligen har jag presenterat följande resonemang åtskilliga gånger tidigare men det är liksom aldrig någon som säger emot eller instämmer eller ställer kompletterande frågor eller förfinar. Kanske har jag inte varit tillräckligt tydlig. Men jag tror att tankegången har viss betydelse, framför allt om den stämmer med verkligheten.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Vegaexpeditionen 1878–1880 under ledning av Adolf Erik Nordenskiöld var den första expeditionen som fann och genomseglade hela Nordostpassagen, en redan i mitten på 1700-talet förmodad sjöväg mellan Europa och Asien genom Norra ishavet. Kantad av strapatsrika äventyr och svåra hinder avslutades den dock lyckligt och expeditionen anses vara bland de främsta svenska vetenskapliga framgångarna.
Poeten Erik Axel Karlfeldt föddes den 20 juli 1864. I Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag (1904) beskrivs han så här:
[Karlfeldt] gjorde sig vid 1890-talets midt gällande såsom lyriker af ett egendomligt, i någon mån med Frödings besläktadt skaplynne. Liksom dennes diktning är Karlfeldts sprungen ur folklig mark men har ett mera kärft och manligt dalkarlalynne. Såsom hembygdssångare är han i någon mån befryndad med åttiotalets realistiska diktning. Friskt och hurtigt, ärligt och innerligt besjunger Karlfeldt — stundom under masken af en studerad landtman, ”Fridolin” – naturens skönhet, kärlekens stämningar, folklifvets egendomligheter; han har ock humoristiskt tecknat ”dalmålningar” på rim. Hans hittills utgifna diktsamlingar äro: Vildmarks- och kärleksvisor, Fridolins visor och Fridolins lustgård.
IDÉ OCH KULTUR Män måste sluta gnälla. De måste sluta se sig själva som offer. Det enda som ger trovärdighet åt en man är hans förmåga att själv ta hand om sina problem och att själv ta på sig ansvaret för sina misslyckanden. Richard Sörman samtalar med Ernst Robert Almgren, en av grundarna till sajten ”Maskulint”, om manlig självmedvetenhet och egenmakt. Den enda vägen framåt för svenska män är att ta sitt öde i sina egna händer. Ingen annan kommer göra det åt dem.
Våren 2019 brann Notre Dame i Paris. För oss som har en kuslig känsla av att leva i en civilisationens sista dagar blev detta ett tecken.
Våren 2017 kom Douglas Murrays bok The Strange Death of Europe: Immigration, Identity, Islam (Europas märkliga undergång) som beskriver Europas snabba förvandling till något annat.
Jag besökte Paris det året, sommaren 2017, och jag såg förvandlingen pågå överallt. Paris blev mindre franskt, mindre europeiskt, och mer likt Afrika och Mellanöstern.
Tack, Gud, för elektriciteten. Den gör att jag hemma hos mig kan lysa upp natten som vore det dag. Tack även för fossila bränslen, jag gillar särskilt bensinen som i välkonstruerade tyska bilar – tack även för tyskarna! – ger oss människor njutningsfylld körglädje. Tack för din uppfinning vattentoaletten. Jag tänker med fasa på hur livet hade gestaltat sig om du inte gett oss vattentoaletten. Då hade några människor antagligen tvingats bära bort andras träck. Tack för att Du, Gud, gett oss ICA-butiken som fungerar som ett slags skafferi där vi kan hämta mat. Min tacksamhet gäller även kylskåpet. Utan kylskåp hade maten ruttnat och människan tvingats hitta sjövägen till Indien för att hämta hem peppar så att maten inte smakade så äckligt.
DGS kontaktar en källa med insyn i testverksamheten mot covid-19 som berättar om hur staten har försenat storskalig provtagning för att kartlägga och bromsa smittspridning. Redan i början av april var ett av landets största laboratorier, ABC-labs, redo för detta. Den privata stiftelsen Norrsken hade satsat hälften av de 40 miljoner som krävdes för masstestning med blodprov för att spåra antikroppar samt så kallade PCR-tester som visar om patienten har en pågående infektion.
Undersökning av forntida DNA visar att den kung som begravdes i Newgrange på Irland för omkring fem tusen år sedan är barn till två syskon. Han var även släkt med invånarna i andra stora gravar.
Newgrange (iriska: Brú na Bóinne, ungefär ”kröken på (floden) Boyne”) är Irlands mest berömda förhistoriska fornlämning. Enligt de senaste dateringarna gjorda med kol-14-metoden uppfördes Newgrange ursprungligen 3200 f.Kr. vilket gör den sexhundra år äldre än pyramiden i Giza i Egypten och mer än ettusen år äldre än Stonehenge.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli ) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland. De ryska trupperna, som anfördes av Boris Sjeremetev, stod som segrare.
Det i början segerrika svenska kavalleriet under von Schlippenbach drevs senare på flykten, då det under förföljandet skilt sig från fotfolket, som senare upprevs. Ryssarna utnyttjade sin seger främst till härjningar.
Man ska inte kollektivt skuldbelägga. Jo, om det är vita. På Aftonbladets kultursida skriver den katolske filosofen Roland Poirier Martinsson om de vita amerikanernas kollektiva skuld till de svarta under rubriken ”Dags att betala tillbaka”.
De vita har utnyttjat de svarta. Nu bör deras ättlingar betala tillbaka:
Hur mycket är USA skyldigt sina svarta medborgare? Alltså, inte moraliskt eller politiskt, utan konkret: hur mycket bör sättas in på varje svart medborgares konto som retroaktiv lön för slavarbete och som skadestånd för stulet människovärde?
Vad är en ceremoni? Vad är den till för?
Den skapar ett slags förundran: Detta är också livet – det består inte bara av likadana, gråa vardagar. Vissa ceremonier, som bröllop och begravning, är till för att uppenbara att en avgörande förändring har skett. Andra är till för att tvärtom understryka att ett sammanhang inte brutits, att det fortlever. Nationaldagsfirande hör till dem.
DET GODA SAMHÄLLET 