Thanksgiving Day eller Tacksägelsedagen är en stor amerikansk höstfest som är välkänd hos oss tack vare skildringar i filmer och teveserier. I uppslagsverket Nordisk familjebok (Ugglan) från 1919 beskrivs den som Förenta staternas nationaldag:
Thanksgiving-day, ”tacksägelsedag”, nationaldagen i Nord-Amerikas förenta stater, firas genom gudstjänst i alla kyrkor. Presidenten bestämmer dagen, vanligen sista torsdagen i nov.
Den store svenske socialistagitatorn August Palm, kallad ”Mäster Palm”, förtog föredragsturnéer i Förenta staterna 1900 och 1906. I sin reseskildring Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901) skriver han:
Rubrikens fråga är banal men grundläggande. Den preussiske militärteoretikern Carl von Clausewitz (bilden) sa att kriget är politikens fortsättning med andra medel. Det kan vi lära oss något av. I krig vet man vem som är fienden, nämligen den man skjuter mot. Även i politiken brukar man veta vem fienden är men numera, har jag upptäckt, är det svårare.
I Förenta staterna firas Tacksägelsedagen den fjärde torsdagen i november (26 november 2020). Högtiden firas till åminnelse av ett fredsavtal som ingicks mellan engelska nybyggare och indianer år 1621.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anders Celsius, född 27 november 1701 i Uppsala, död 25 april 1744 i Uppsala, var vetenskapsman och astronom, i tjänst som professor i astronomi vid Uppsala universitet. Han är idag mest känd för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan. En enhet för temperatur är därför uppkallad efter honom och betecknas med ett stort C: °C.
Salahuddin Barakat är imam och ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad. Han har nyligen fått ett
”För islamhatarna kan muslimer aldrig göra rätt”, skriver DN:s Erik Helmerson i en 
I en intervju för NBC (National Broadcasting Company ‘NBC’, amerikanskt mediebolag) i tisdags kväll (24/11 2020) meddelade Joe Biden, den utropade vinnaren i USA:s presidentval, att han, då han tillträder som president, omedelbart kommer att dela ut medborgarskap till miljontals illegala invandrare.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Adolf Fredrik (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck 1727–1750 och kung av Sverige från 1751. Han utsågs 1743 till svensk kronprins efter hattarnas ryska krig under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store.
Det sägs ofta att kultur är förändring, att en kultur alltid förändras. Men tänk om det snarare är tvärtom? Tänk om kultur bäst beskrivs som ett motstånd mot förändring? Författare har alltid skrivit för att bli odödliga. Själva dör de naturligtvis, men deras texter lever kvar. 2020-talets svenskar kan välja att fokusera på förändring eller på kontinuitet. Ska vi vara gräva ned vår kultur i marken och låta den dö en gång för alla eller ska även vi göra motstånd och se till att den lever minst en generation till?
När man ska uttala sig om okända och oförutsägbara saker, exempelvis samhällsklimatet och framtiden, så gäller det att vara försiktig och villigt erkänna att man står på ett gungfly i mörkret och egentligen saknar alla instrument för att orientera sig. Ändå tror man sig ana saker.
På ett antikvariat i Chicago i slutet av 70-talet bläddade jag i ett tummat exemplar av ”The Naked Communist” från 1958 (den finns att läsa gratis
Den framstående amerikanske, antirasistiske aktivisten Robin DiAngelo fick 12,750 dollar (ca 115,000 svenska kronor) för ett föredrag förra månaden på University of Wisconsin. Det var ett 70 procent högre arvode än den andra antirasistiske föredragshållaren, den svarta författarinnan Austin Channing Brown, fick.
I Moderaternas förslag till nytt 
Det är märkligt att de överideologier som topprider vårt land började i begränsade sammanhang för att sedan över några decennier sprida sig som metastaser i hela samhällskroppen. Jag syftar på värdegrunden och postmodernismen, som idag genomsyrar både det offentliga rummet och därmed också de följsamma människornas enskilda liv.
Jag är inte bara amatörepidemiolog utan också amatörkriminolog. I egenskap av amatörkriminolog har jag idag ställt mig frågan om det finns några likheter mellan olika länder när det gäller immigration och brottslighet. Är det till exempel så att immigranter är mer brottsliga i vissa mottagarländer än i andra?
I ett tydligt meddelande riktat till det amerikanska presidentvalets utropade vinnare, demokraten Joe Biden, varnar Egypten och Saudiarabien för att omfamna Muslimska Brödraskapet.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Essingebroolyckan inträffade den 24 november 1948 när en buss störtade från gamla Essingebron mellan Stora och Lilla Essingen i Stockholm. Vid olyckan omkom elva personer.


DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den sista avrättningen i Sverige verkställdes den 23 november 1910 då Johan Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (det var den enda gången en sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utfördes av Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste skarprättare.
Khadim Hussein Rizvi gick bort den 19 november i år. Han var en av Pakistans kändaste sufiledare (pir) och vördades som ett helgon. Sufismen är den strömning inom islam som betonar andlighet, mystik och kärleken i relationen mellan människa och Gud.
Våra samtida moralister talar gärna om ”de andra”: En god människa ska öppna sitt hjärta för de andra. Frågan är dock om inte denna förenklade bild av mig och de andra leder fel. Det finns nämligen olika kategorier av andra: Vissa andra tillhör mina ”egna” snarare än de verkligt andra. Kanske är det därför man man i Bibeln talar om vår ”nästa”. Min nästa är inte vilken annan person som helst: Det är han eller hon som står mig närmast. Mellan mig och de andra finns min nästa.
Amerikanska nationalister, trogna president Donald Trump, har demonstrerat utanför delstaten Georgias regeringsbyggnad i Atlanta (Georgia Capitol) dagligen sedan i onsdags den 18/11. Demonstranterna erkänner inte valets giltighet utan hävdar att Trumps seger ”stulits” av Demokraterna genom omfattande valfusk.
DENNA DAG I SVENSKA HISTORIA Den 20 november år 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska) besegrar den svenska armén ryssarna i slaget vid Narva i nordöstra Estland. Det var ett av de största slagen under stora nordiska kriget mellan 1700 och 1721, och stod mellan en svensk armé under befäl av kung Karl XII och en rysk armé under befäl av fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ.