Svenska Dagbladet har i sin kulturbilaga den 4 juli profilerat den kontroversielle rasforskaren Tobias Hübinette med en 8-sidig artikel. Reportaget rör huvudsakligen ämnet adoption av barn från de s k u-länderna. Till saken hör att Hübinette, född 1977, själv adopterades från Sydkorea då han var sju månader gammal. Han lär ha hittats på ett tåg. En av hans böcker ”Adopterad – en bok om Sveriges sista rasdebatt” (2021) handlar bland annat om svensk rasism under efterkrigstiden.
Bitte Assarmos text ”Hatet mot SD handlar om maktbegär” (9/7 2021) tas upp i det senaste avsnittet av podden Nyhetsveckan.
En socionomkonsult berättar i ett mejl för SD:s europaparlamentariker Jessica Stegrud om hur svenska barn hårdmobbas i skolorna och om de psykiska och sociala konsekvenser som det medför:
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Philippa Paulsson om filmen Prometheus (2012).
Eftersom jag har varit av staten anställd och lönegradsinplacerad och därmed legitimerad framtidsforskare så vet jag en hel del om Sveriges framtid. Framtidsforskning går i normalfallet till på det sättet att man drar ut existerande trender och därför känns det tryggt och evidensbaserat att använda den metoden för den aktuella framtiden.
Det bidde som vi trodde. Det bidde en ny rödgrön regering, med 116 ja-röster mot 173 nej-röster. Det borde inte vara möjligt, men eftersom det krävdes 175 röster för att Löfven skulle tvingas gå räckte det alltså med högst tveksamma 116 för att han skulle få sitta kvar på tronen.
Många rynkar på näsan åt den mediala följetongen om Ebba Busch Thors husaffär. Vad kunde vara mindre intressant att läsa om, när regeringen faller samtidigt som en polis mördas på öppen gata? Men ”affären” (om det ens är en affär) sätter fingret på minst tre allvarliga systemfel i Sverige.
Dan danska tidningen Jyllands-Postens liberala ledarredaktion skriver här (7/7) att Sveriges ambitioner att vara en humanitär stormakt har förvandlat landet till en självförvållad tragedi, och att ”det tidigare så stabila folkhemmet är märkt av reguljära upplösningstendenser.”
Häromdagen skrev jag en text om att staten måste sätta sig i respekt för att ordningen i nationen inte alls ska vittra bort. Att sätta sig i respekt, förtydligade jag, betyder att använda den statliga våldsapparaten, i första hand polisen, till att slå ned missdådare med sådan kraft att luften går ur dem och de, åtminstone tillfälligt, ber om nåd. (Strax efter det att jag publicerade texten inträffade motsatsen till min rekommendation, nämligen att buset sköt ihjäl en polis i Göteborg, i stället för att polisen gav buset på skallen.)
Skribenten Rune Lanestrand vädrade nyligen sin upprördhet över de stora mängder gift man använder vid konventionell jordgubbsodling. Han är också upprörd över de stora kemibolagens framfart och myndigheternas undfallenhet mot dem. Istället förordar han ekologiskt odlade bär.
Det Goda Samhällets grundare och chefredaktör är sommarpratare på alternativmediekanalen Swebbtv (5/7 2021).
Sverigebilden i Danmark fortsätter att eroderas, särskilt efter den senaste tidens våldsamma händelser.
Muslimerna säger att araben Muhammed var den siste profeten. Det är en del av deras trosbekännelse. Har de inte hört talas om vår Swedenborg? Här har vi ju en svensk profet på 1700-talet, mer än tusen år efter Muhammed!
Vad muslimer menar är förstås att Muhammed är den siste äkte profeten och alla som kom efter honom är falska. Men det har de aldrig kunnat bevisa. Redan under Muhammeds livstid fanns det en annan arab som också påstod sig ta emot uppenbarelser från Gud. Han hette Musaylama och han och alla som följde honom blev massakrerade. I den islamiska historieskrivningen är han känd som Al-Kadhab, Lögnaren. Segrarna skriver historien.
Tidningen The Economist har en mycket intressant artikel i sitt 29 maj nummer. Den citerar den välkända franska nationalekonomen Thomas Piketty som visar att de bäst utbildade intellektuella väljarna succesivt har bytt ståndpunkt från konservatism (right of centre) till vänster PK-ism (left of centre). Det två graferna visar tydligt hur de intellektuella bytt sida mellan 1970 och 2010.
De förra två hoten mot friheten förkroppsligades i första och andra världskriget och nästa hot, som nu tornar upp sig allt mörkare och mer åskmolnsaktigt, är PK-ismen eller wokeismen som ideologin eller kanske religionen kallas i USA.
Jag har i sex år eller mer på denna sida tjatat om att vår tids samhälleliga huvudmotsättning står mellan å ena sidan det PK-istiska politikerväldet med vidhängande offentliga välfärdsapparat och å den andra den i Sverige helt oorganiserade gruppen av sunt förnuft-inspirerade nettoskattebetalande medelklassare. Det som förvånar mig är att ingen annan tycks se skärpan och förklaringsvärdet i denna tolkning men jag får trösta mig med att det säkert kommer andra tider.
I ett inlägg på Twitter (2/7 2021) hånar den engelske komikern John Cleese wokevänstern med ett rim om dess lättkränkthet:
Danmark är inte bara känt för sin ovanligt stränga asylpolitik med noll i inflöde av asylinvandrare. Även i det danska samhället finns konflikter om hur mångkulturen och islam ska bemötas.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Henric Colliander om skräckfilmen Midsommar (2019).
”Tillfälligt stängt” stod det på en lapp på dörren till Coop i Högdalen häromdagen när jag skulle in och handla. Och inte bara på dörren till mitt Coop för den delen, utan på dörrarna till varenda Coop-butik i hela landet förutom i Värmland. Anledningen? En aggressiv IT-attack på butikskedjans betalsystem.
Det är lätt att vara teoretiker. Exempelvis skrev jag häromdagen en text om att stat och polis när det gäller brottsbekämpning måste välja mellan å ena sidan Hobbes-doktrinen från 1651 som går ut på att en förskräcklig statlig våldsapparat, som Hobbes kallar Leviathan, aggressivt ska skrämma buset så att ingen törs ens tänka på brott och å den andra sidan Dan Eliasson-paradigmet som bygger på tanken att polisen ska göra sig kompis med buset och vinna dess förtroende.
Vem som helst fattar vilken metod som är den rätta. Men nu visar det sig att det är svårare än man tror eftersom allt hänger ihop.
I vissa Stockholmsmedier har det under senaste tiden rapporterats mycket om Strandvägen, en erkänt flådig gata belägen vid vattnet på Östermalm dit busar från förorten nu kommer med sina lyxbilar och kör i 200 km i timmen mot rött. Under en kvällspromenad häromåret bevittnade jag spektaklet som andades upplopp och kriminalitet, och sanna mina ord: där och då var så kallade gammalsvenskar inte välkomna. Nu har medierna börjat rapportera om detta fenomen efter klagomål från boende.
I podden Nyhetshelgen kommenterar journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander helgens nyheter. I det senaste avsnittet (5/7 2021) tar de upp hur Facebook blockerat texter publicerade av bland andra nättidningen Samtiden, den fristående borgerlige skribenten Ivar Arpi, författaren Björn Ranelid och Det Goda Samhället.
Just nu går debatten het på Twitter. Den religiöse debattören Mattias Irving, politisk sekreterare i Socialdemokrater för tro och solidaritet, har valt att jämföra polismordet i Biskopsgården med en ”arbetsplatsolycka”, något som väckt stark kritik.
När du hör ordet Adidasriddare tänker du förmodligen på en ortengrabb med becknarväska. Det är så ordet används ironiskt. Det är möjligt att uttrycket myntades av moderatpolitikern Hanif Bali på Twitter, men jag är osäker.
Det finns en mycket enkel logik i två steg enligt vilken demokratin troligen gör slut på sig själv.
Det första steget börjar med att allmän rösträtt införs. Om man ställer upp hela den röstande befolkningen efter ekonomisk ställning – ja, jag vet att det är ett komplicerat begrepp, det kan betyda inkomst eller förmögenhet eller andra saker, men strunt i det nu – så kommer det alltid att finnas 51 procent som har det sämre ställt än de andra. Före den allmänna rösträtten fick dessa 51 procent höra att de gärna fick bli rikare men då skulle det ske genom att de jobbade mer, utbildade sig och fick bättre jobb eller blev framgångsrika företagare. I vilket fall som helst fick de greja sina framsteg på egen hand bäst de kunde.
Är sommaren sig själv nog? Räcker det med värmen, ledigheten och ljuset? Eller måste allt fotograferas, kommenteras och läggas ut på sociala medier för att existera? Hur påverkas vår förmåga att uppskatta det verkliga när vi lever så mycket för det återgivna? Hur påverkas vår förmåga att uppskatta det verkliga när vi lever för att konkurrera om spektakulära upplevelser? Linnea Klingström läser ögonblicksbilder i Harry Martinsons naturpoesi och reflekterar över sin egen vana att ta upp mobilen så fort hon ser något vackert.
Öppnar man en historiebok inser man snabbt att diktatur varit den gängse styrelseformen för statsbildningar, ända tills den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt för miljoner människor att kommunicera med varandra på ett någorlunda smidigt sätt. När telegrafen, tryckpressen och liknande innovationer blev allmängods, började världen delas upp i demokratier* och diktaturer. En uppdelning som fortfarande pågår, men grovsorteringen var i stort sett klar vid mitten av 1900-talet.
SEMESTER Nu är sommaren här med allt vad det innebär av semestertider. Och visst är det härligt att vara ledig! Även för den som inte reser utomlands på semestern finns enormt mycket att se och göra och förra året, när Sverige var betydligt mer stängt än nu, upptäckte många att det är ganska trivsamt att semestra i Sommarsverige. Jag tänkte därför passa på att tipsa om några av mina favoritställen, som jag gärna återvänder till när jag har möjlighet. Först ut: Granbergsdals hytta
Facebook fortsätter att blockera användare som har ”fel” åsikter. Nu har turen kommit till användare som delat texter från Det Goda Samhället.
En man greps i Helsingborg för att ha delat ett filmklipp från polisskjutningen i det mångkulturella Biskopsgården i Göteborg. Klippet visar livräddningsförsöken på den skjutne polisen, rapporterar P3 Nyheter.
DET GODA SAMHÄLLET 