Den 17 augusti höll talibanerna sin första presskonferens efter utropandet av det återuppståndna islamiska furstendömet Afghanistan. Talibanernas första furstendöme, eller ”emirat”, varade från 1996 till 2001, då det störtades av amerikanerna.

Talibanerna, koranskoleeleverna, styr nu åter i Kabul. Man har utropat ett islamiskt furstendöme som ska styra efter Guds lagar. Jag har läst artikeln om Afghanistan (stavat Afganistan utan h) i det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok.

I en artikel på SVT (13/8) anges fem anledningar till att talibanerna så fort kunde ta tillbaka Afghanistan.

De fem anledningar som anges är: 1) Svag afghansk armé, 2) Stöd från Pakistan, 3) Ny strategi i norr, 4) Konflikter mellan krigsherrar och 5) Krigstrött befolkning.

Efter åratal av budskapet att det inte finns några svenska värderingar, eller att de åtminstone inte skiljer sig från andra kulturers, slår nu en psykolog larm om betydelsen av dem. Varför? För att hedersvåldsförövare plötsligt har kommit på att de kan skylla sina brottsliga gärningar på att de inte fått lära sig de svenska värderingarna.

I inledningen till sin monografi Ivan Aguéli. Porträtt av en rymd (1990), skriver konsthistorikern Viveca Wessel: ”Storheten i Aguélis konst – hans unika förening mellan orientaliskt och västerländskt – har tenderat att hamna i skymundan för hans levnadsöde med dess många exotiska och, för svenska förhållanden, sensationella inslag.”

I en artikel (9/8 2021) på Dagens Nyheters kultursida uttrycker Kristofer Ahlström sin oro över att inte fler svenskar lider av klimatångest.

IPCC (Förenta nationernas klimatpanel) har nämligen kommit med sin sjätte rapport om klimatförändringar. Det Goda Samhällets chefredaktör Patrik Engellau skrev om rapporten här (11/8).

Konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) anslöt sig till till ockultistiska och anarkistiska kretsar i Paris i slutet av 1800-talet.

Hans förnamn var från början John, men som ung vuxen bytte han, under inflytande av ryska författare, till den ryska formen av namnet.

Viktor Rydbergs roman Den siste atenaren kom ut 1859, och, liksom en annan bok som kom ut samma år, Darwins Om arternas uppkomst, känns den fortfarande angelägen. Romanen hade en stor betydelse för sin tids intellektuella liv har bidragit till att forma vårt moderna, sekulära samhälle.

I torsdags (5/8 2021) uppmanade jag Det Goda Samhällets läsare att utse den bäste yellowface-skurken. Jag ställde samma fråga till mina och DGS följare på sociala medier: Facebook, Instagram och Twitter.

Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé har intervjuat (publicerad 6/8 2021) talibanledaren Muhammad Naeem.

”Folket är på vår sida”, säger talibanledaren. Jag tror att han har rätt. Jag har svårt att se hur det är möjligt för en rörelse att hålla ut så länge, att strida i så många år, och vara så stark som den är utan att ha folkets stöd.

Bitte Assarmo har i flera inlägg tipsat om sommarutflyktsmål i Sverige. Jag tänkte berätta om en resa till Hedemora i Dalarna jag gjorde i början av veckan.

Där finns mycket att se för den kulturhistoriskt intresserade. Myntparken, där jag började min promenad morgonen den 3 augusti, heter som den gör för att Gustav Vasa ska ha anlagt ett myntverk där. I parken finns en damm och en fin kvinnoskulptur av Nils Enberg (1893-1959), kallad ”Kerstin”. Från parken kan man beundra en sida av läroverksbyggnaden, ritad av Georg A. Nilsson (1871-1949), som även ritat till exempel Adolf Fredriks musikklasser och Djursholms samskola i Stockholm.

Häromdagen (2/8 2021) funderade jag i en text här om avkoloniseringen gjort Jamaica bättre. Jag berörde även två andra före detta engelska kolonier, de afrikanska länderna: Kenya och Zimbabwe.

När jag läste på om Zimbabwe blev jag påmind om varifrån landets namn kommer. Innan Robert Mugabes marxist-leninistiska gerilla tog över makten år 1980 hette landet Rhodesia.

På sajten ”Bilders makt. Kunskapsbank om rasistiska stereotyper” definieras ”yellowface” som ”en kroppsförvandlingsteknik där en icke-asiatisk, oftast vit, skådespelare iscensätter en stereotyp representation av ’en asiat’ med hjälp av smink, kläder, gester och språk.”

I förrgår (1/8) uppmanade jag i ett inlägg Det Goda Samhällets läsare att berätta vilken bondbrud som är favorit. Inte många deltog i undersökningen. Kanske för att jag inte nämnde något om att välja favoritbondbrud i rubriken?

Igår skrev jag ett inlägg med anknytning till den första James Bond-filmen, Dr. No från 1962. Jag fortsätter på det spåret idag. Jag vill dela en tanke jag fick när jag såg filmen.

En stor del av filmen utspelas på Jamaica, som då var en brittisk koloni. Jag slogs över hur rent och fint det ser ut. Den ser ut som en vacker och idyllisk ö.

Den första James Bond-filmen, Dr. No, hade premiär 1962. Sean Connery spelade den brittiske spionen med rätt att döda. Jag gjorde nyligen ett avsnitt om filmen för podden Tankar från framtiden.

Filmskaparen Richard Donner dog i början av juli. Han föddes år 1930 i New York och blev alltså 91 år gammal. Hans meritlista som regissör sträcker sig över 82 titlar, med början på 1960-talet.

Donners genombrott kom 1976, samma år som jag föddes, med skräckfilmen ”The Omen”. Han skapade flera filmer som har betytt mycket för mig. Självklart ”Superman” från 1978 med Christopher Reeve som Clark Kent/Superman.

Gammelmedia förnekar sig inte. Man fortsätter att gräva efter det rasistiska guldet. Även i en sinande gruva som Sverige. Vårt land är ju sannolikt ett av de minst rasistiska i världen. Den antirasistiska industrins hjul måste hållas snurrande.

Det finns en imam som är ganska omtyckt av svenska medier. Han heter Kashif Virk och är en missionär för ahmadiyyasamfundet. Det är ett samfund som grundades i Indien i slutet av 1800-talet av Mirza Ghulam Ahmad (1835-1908).

Moderatledaren Ulf Kristersson sa så här till P1-morgon inför sitt Almedalstal (7/7 2021):

”Invandringen i Sverige har blivit en belastning, både när det gäller kriminalitet, hedersproblematik, sociala problem och trångboddhet. Det är väl alldeles uppenbart.”

Muslimerna säger att araben Muhammed var den siste profeten. Det är en del av deras trosbekännelse. Har de inte hört talas om vår Swedenborg? Här har vi ju en svensk profet på 1700-talet, mer än tusen år efter Muhammed!

Vad muslimer menar är förstås att Muhammed är den siste äkte profeten och alla som kom efter honom är falska. Men det har de aldrig kunnat bevisa. Redan under Muhammeds livstid fanns det en annan arab som också påstod sig ta emot uppenbarelser från Gud. Han hette Musaylama och han och alla som följde honom blev massakrerade. I den islamiska historieskrivningen är han känd som Al-Kadhab, Lögnaren. Segrarna skriver historien.

När du hör ordet Adidasriddare tänker du förmodligen på en ortengrabb med becknarväska. Det är så ordet används ironiskt. Det är möjligt att uttrycket myntades av moderatpolitikern Hanif Bali på Twitter, men jag är osäker.

En man greps i Helsingborg för att ha delat ett filmklipp från polisskjutningen i det mångkulturella Biskopsgården i Göteborg. Klippet visar livräddningsförsöken på den skjutne polisen, rapporterar P3 Nyheter.

För någon vecka sedan pratade jag med en vän som är duktig i olika kampsporter. Han är stor och stark.

Min vän är född och uppvuxen i en förort i Stockholm, men har nu flyttat till en liten by på landet. Han har bytt namn och har knappt någon kontakt med sin familj. Varför? Därför att han hade hamnat i konflikt med fel person.

I en tidigare artikel här på Det Goda Samhället, ”Karatesparken uppfanns av vita män” (23/12 2020), berättade jag om hypotesen att karatens sparkar kom från den franska kampkonsten savate eller ”fransk boxning” (boxe française). Jag har inte gjort någon egen forskning, förutom att googla. För att kunna forska på området bör man nog kunna båda franska och japanska – och jag kan inte något av språken.

I fredags (25/6 2021) härjade en 24-årig somalisk invandrare staden Würzburg i Tyskland. Invandraren attackerade ett stort antal människor med kniv. Han lyckades döda tre.

Det var sommaren 2006. Jag tillbringade en helg tillsammans med fem andra i ett sommarhus på Särö söder om Göteborg. Vi var inte inlåsta, men vi fick inte lämna huset mer än för korta promenader.

Den så kallade ”arabiska våren”, som bröt ut 2011, erbjöd ett tillfälle för gamla konfliktmönster att komma upp till ytan. Det sägs ofta att det väpnade upproret och inbördeskriget i Syrien började med fredliga demonstrationer. Sådana förekom, förvisso. Men redan i början utgick demonstrationerna från moskéer, ledarna ”på marken” var imamer eller religiösa aktivister och sunnitisk fundamentalism var den dominerande ideologin.

Den syriske poeten Ali Ahmad Said (f. 1930), alias Adonis, brukar räknas som världens störste poet på det arabiska språket. Han har också en lång historia av politiskt engagemang på vänsterkanten och var en av dem som kritiserade västvärldens stöd till upproret i Syrien. Adonis menade att det väpnade upproret bärs upp av en totalitär ”religiös fascism”. Frankrike, sade han, svek den franska revolutionens ideal genom att ställa sig bakom upproret.