Enligt idén om ”metanarrativet” finns det en stor berättelse som bestämmer som påverkar de mindre berättelserna om enskilda händelser.

Natur och kulturs psykologilexikon förklarar att:

Flera bevis har framkommit om att massmördaren som attackerade en julparad i USA var en svart makt-anhängare som hatade vita.

I söndags (21/11 2021) körde Darrell E. Brooks in sin stora stadsjeep i en julparad i Waukesha, Wisconsin. Han dödade fem personer och skadade 48. Paraden bestod av mestadels vita människor, varav många var unga flickor.

Enligt Folkhälsomyndigheten ökar den psykiska ohälsan bland unga:

”Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär.”

Niklas Orrenius, reporter på Dagens Nyheter, skrev så här på Twitter (20/11 2021):

Idén att vi som kommer från familjer som levt länge i Sverige har mer rätt till vårt land än medborgare som invandrat eller kommer från familjer som invandrat är farlig. Låt den inte sprida sig.

I år var det dags för en ny Marvelhjälte att göra entré på vita duken. I filmen Shang Chi and the Legend of the Ten Rings (2021) möter vi den Bruce Lee-liknande kung fu-mästaren Shang Chi.

Gangsterrappare gillar ”guzzar”, blattesvenska för tjejer. I stort sett varenda låttext innehåller skryt om hur många guzzar de har. Tillgång till sex framställs som den ultimata lönen för en framgångsrik gangster. Genom att gå med i gäng, begå våldsbrott och tjäna pengar genom att sälja knark, höjer ortengrabbarna sin status och blir attraktivare för unga kvinnor.

Kvällen den 15 november omkring kl 18.20 blev jag bestulen. Jag befann mig på idrottsanläggningen Fyrishov i Uppsala där jag tränar karate på måndags- och onsdagskvällar.

Efter att jag bytt om till karatedräkten gick jag till vår träningssal. Jag ställde ner min ryggsäck i korridoren utanför dörren medan jag väntade på att lektionen skulle börja.

Frank Herberts science fictionroman Dune (1965) och den nya filmatiseringen av Denis Villeneuve har lett till en intensiv diskussion på nätet om hur verket ska tolkas. Dune innehåller både religiösa och politiska teman som är öppna för många tolkningar.

För ett tag sedan skrev jag här om journalisten Nina Svanbergs intervju med en gängledare från orten, Mehdi Sachit, i Expressen (29/10 2021). Artikeln var mer eller mindre reklam för ortengrabben och Nina mörkade att han var dömd för en sadistisk tortyrvåldtäkt på en ung svensk flicka.

Filmatiseringen av Frank Herberts roman Dune har kritiserats av wokevänstern för att vara rasistisk, fascistisk och nazistisk. Den anses innehålla schabloner som ”white saviour” och ”mighty whitey” och framför allt tilltala en vit, manlig publik.

Kulturartiklar brukar inte ge lika många snabba klick som polemiska politiska artiklar. Men jag tror att de har en mer långsiktig effekt.

Ett nytt musikaliskt fenomen har blivit stort i USA på senare tid: konservativ rap.

Låtarna brukar handla om följande saker:

Hur ska man förstå woke-budskapen i dagens reklam?

År 1957 publicerades Sven Lindqvists småskrift Reklamen är livsfarlig. Det var hans debut som samhällskritiker.

Efter mordet på gangsterrapparen Einár skrev jag en lång artikel där jag bland annat försökte förstå kulturetablissemangets bisarra fascination för de nysvenska, kriminella gängen i Orten. För medierna handlar det självklart till viss del om sensationsjakt och ”klickhoreri”. Gängkrigsporr, liksom våldsporr i allmänhet, lockar läsare.

En skitstorm har blåst upp efter att den omtyckte komikern Dave Chappelle skämtat vanvördigt om transpersoner. Så får man inte göra, menar transaktivisterna. Det är ”transfobiskt”.

I stå upp-showen The Closer, som hade premiär 5 oktober på Netflix, säger Chappelle bland annat att han och Harry Potter-författaren J.K. Rownling står sida vid sida som ”team TERF”.

TERF:are är sådana fördomsfulla, inskränkta och elaka människor som menar att män inte kan föda barn och kvinnor inte kan drabbas av prostatacancer. En upprörande åsikt!

I en krönika idag kommenterar Bitte Assarmo en intervju som Sveriges Radio gjort med influencern Vahid ”Friluftsbaba” Demic.

I intervjun påstår Vahid att det finns en ”vithetsnorm” i friluftslivet. Nysvenskar tvekar att vandra i skogen och och paddla kanot i sjön av rädsla för att för att drabbas av negativa kommentarer på sociala medier.

En av vår tids stora frågor är massinvandringen och västvärldens dramatiska demografiska förändring. Mina samtal på podden Tankar från framtiden med de före detta kommunistledarna Nils Littorin och Robert Mathiasson har gjort mig nyfiken på invandringskritiken från vänster. Hur ser den ut?

Sedan ett tag tillbaka pågår en debatt om gangsterrappens påverkan på lyssnarna. Debatten har fått ny aktualitet efter mordet på rapparen Einár. Kritikerna menar att musiken inspirerar lyssnarna att anamma en kriminell livsstil, medan apologeterna menar att musiken endast skildrar en verklighet, utan att påverka den.

Debatten anknyter till den större frågan om konstens förmåga att påverka. Kan konsten förändra vårt sätt att tänka och handla?

Sveriges television är i stor sorg efter att en av deras främsta favoriter, rapparen Nils Einár Grönberg, har skjutits tills döds i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Inte ens om ett statsöverhuvud eller minister blivit dödad hade händelsen kunnat ges större utrymme i svt:s Morgonstudio än till denne rappare vars låtar handlat om att försköna livet i gängkriminalitet med fokus på narkotikahandel, snabba pengar och skjutningar.  

Det tragiska mordet på den framgångsrike gangsterrapparen Nils ”Einár” Grönberg ger mig en anledning att åter ta upp frågan om blattar och svennar.

På TikTok, YouTube, Instagram med flera plattformar förekommer en populär kortfilmsgenre. En amatörskådespelare, oftast en ung man, spelar växelvis blatte och svenne. De två rollerna ställs inför olika situationer och reagerar enligt ett för målgruppen förutsägbart mönster. (Exempel här och här)

Ett samhälles dominerande ideologi är den härskande klassens ideologi, menade Karl Marx. Låt oss ponera att han hade rätt. Vilken är då den härskande klassen i Sverige idag?

Av vissa kallas den ”den nya klassen”, en term som myntades av den socialistiske dissidenten Milovan Djilas (1911-1995) för att beskriva hur en privilegierad partibyråkrati ersatte bourgeoisien i de realsocialistiska staterna. (Läs Den nya klassen, 1955)

En till synes ytlig underhållningsprodukt kanske inte kan ge oss en transformerande konstnärlig upplevelse, men den kan avslöja något om den härskande klassen och den kulturella hegemonin vårt samhälle. Det betyder inte att personer, som förrått sin egen klass, inifrån systemet skickar oss hemliga meddelanden (även om jag inte utesluter att sådant kan förekomma). Jag tror snarare att kulturproducenterna har internaliserat maktens ideologi: det är luften de andas.

Jag nämnde i ett tidigare inlägg (16/10 2021) att Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman av många hyllas som fritänkare och reformator.

I en intervju för tevekanalen Al-Arabiya (27/4 2021) sa prinsen att det saudiska rättsväsendet inte kommer att utdöma straff som inte har stöd i särskilt pålitliga hadither, så kallade ”mutawatir”.

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg (14/9 2021) med anledning av en biografi om den konservative tänkaren Tage Lindbom: I otakt med tidsandan. Det är sonen Tomas som skrivit boken. Jag hade då inte läst den, men tog tillfället i akt att kommentera Tages religion. Det sägs ibland – sonen gör det i biografin – att Tage var ”muslim”.

I västerländska (och andra) medier hyllas nu Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman som religiös fritänkare och reformator. Detta efter en intervju i tevekanalen Al-Arabiya (27/4 2021), där han sa att han inte följer wahhabismen.

När jag läser Nya testamentet får jag intrycket att lärjungarna och de första kristna, ännu skakade av korsfästelsen av deras älskade Messias, föreställde sig att han skulle komma tillbaka när som helst. Liksom de hade sett honom fara upp till himlen, skulle de se honom fara ner:

Superman var länge, sedan han först såg världens ljus i tidningen Action Comics 1938, en symbol för den starke mannen. Han beundrades av pojkar och unga män. Under andra världskriget blev han en en del av den amerikanska propagandan och tidningarna delades ut till soldaterna vid fronterna. På omslagen mörbultade och förödmjukade han både tyskar och japaner.

På sociala medier cirkulerar en uppgift om att det arabiska språket använder samma ord för ”mörkhyad”, i detta fall afrikaner, som för ”slav”.

Stämmer det?

Nej, detta är en myt. Det arabiska ordet för slav är ”abd” och ordet för mörkhyad (det som man i äldre svenska texter kallade ”neger”) är ”zinji”.