Bitte Assarmo

KULTUR Få högtider är så älskade som just julen. Det är knappast någon slump att Charles Dickens julsaga, En spökhistoria vid jul (eller En julsång på prosa som den också heter), utgiven första gången 1843, fortfarande har samma relevans och filmatiseras med jämna mellanrum. Men vi har förstås en rad klassiska julberättelser även i vår svenska bokflora. Flera av dem är – förstås – skrivna av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgren kunde som få andra väva in det sociala perspektivet i sina böcker utan att för den skull hamna i ett diskbänksrealistiskt fack. Vem kan glömma hennes berättelse om det stora tabberaset i Katthult, när Emil i Lönneberga anordnar julkalas för hjonen i fattigstugan? Det är en på samma gång sorglig och hjärtevärmande historia som berättar allt vi behöver veta om nöden i det gamla Fattigsverige, men som också vittnar om all godhet som finns mitt ibland oss.

OPINION Svensk ekonomi har varit en av den västerländska historiens framgångssagor i modern tid. Enligt EU:s prognos kommer BNP-tillväxten i Sverige att halveras i år jämfört med föregående år och fortsätta nedåt 2020. Inflationen blir högre än tillväxten och arbetslösheten fortsätter uppåt. En del av befolkningen kommer att uppleva reallönesänkningar samtidigt som priserna stiger. Vi ser för första gången på flera generationer att delar av medelklassen får det sämre. I takt med denna utveckling klarar det svenska samhället allt sämre av sina åtaganden gentemot medborgarna vilket vi påminns om dagligen i alla nyhetskanaler på väsentliga områden som säkerhet, skola och sjukvård. En känsla av kris sprider sig.  

Patrik Engellau

OPINION Ska vi vara nedstämda eller upprymda för att det avslöjats att Brottsförebyggande rådet vinklar och småljuger i en del av sina rapporter? Den politiskt korrekta reaktionen är nog nedstämdhet. Tänk att sådant här ska förekomma i Sverige! Det trodde man aldrig! Skandal!

Själv är jag mer benägen att bli upprymd. En liten flisa av sanning uppenbarar sig. Myndigheter visar sig lägga saker till rätta.

Men vad hade du räknat med? Tro inte en sekund att detta är ett undantag. Det är så här det går det till. Att makten böjer sanningen till sin egen fördel är samhällets naturtillstånd.  

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det den fjärde söndagen i advent. Den här filmen, som kom 1987, utspelar sig under julen, men är inte ett dugg julmysig. 80-talet var glatt, men karaktärerna i Less Than Zero är inte glada, snarare trasiga.

Clay Easton, spelad av Andrew McCarthy, läser på ett college på östkusten, men reser hem till Los Angeles över julen. Där återförenas han med sina gamle vän Julian (Robert Downey Jr.) och ex-flickvännen Blair (Jami Gertz). Mycket har förändrats sedan de tre skildes åt efter high school. Blair sniffar kokain ganska ofta – och Julian har knarkat ner sig.

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Vår tids mest heliga trossats är kanske den att alla människor är så lika. Men är vi verkligen så lika? Är det rimligt att ha samma förväntningar på alla människor oberoende av varifrån de kommer? Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika? Det är lätt att skylla allt på arv och miljö, men arv och miljö skapas väl också av människor? Ett fenomen som ”de låga förväntningarnas rasism” kan vara en väg in mot en mer autentisk förståelse av ett tabubelagt ämne.

Häromdagen tog Patrik Engellau oförväget upp ett av vårt tids mest tabubelagda ämnen: människors olikhet. Och det handlade inte om variationer på individnivå utan om de skillnader som kan skönjas på kollektiv nivå. Och det måste vi väl få göra? För hur kommer det sig att samhällen i olika länder och kulturer ser så olika ut om vi alla är så förbaskat lika?

Patrik Engellau

OPINION Den 1 december vill Dagens Nyheter ge sådana som jag, som tidningens miljöreportrar kallar ”klimatförnekare”, en känga (här och här). Forskningen visar, menar tidningen, på ”en stark samvariation mellan manligt kön, konservativa värderingar, främlingsfientlighet och klimatförnekelse”. Enligt en miljöreporters erfarenhet har ingenjörer särskilt svårt att ta till sig klimathotets allvar: ”Det verkar extra svårt just för ingenjörer i den generation som fick uppleva den rekordsnabba tillväxten under 1900-talets andra hälft”. Det är tydligen likadant i Norge, säger tidningen, ty ”63 procent av de konservativa männen” i grannlandet har samma uppfattning som vi svenska ”klimatförnekare”.  

OPINION En artikel med ovanstående rubrik hade omedelbart blivit nedsablad i svenska medier och av förståsigpåare – såsom varande konspirationsteorier – fram till för några dagar sedan. Men nu är situationen en annan. Internutredaren Michael Horowitz rapport om avlyssningen av Trumpkampanjen som pågick under 2016 och 2017 publicerades den 9 december 2019. Två dagar senare förhördes Horowitz i senaten om rapporten. 

Under sommaren 2016, när det stod klart att Trump skulle bli Hillary Clintons utmanare om presidenttiteln vid höstens val, inledde FBI en kontraspionageutredning mot Trumps kampanj. De hade fått misstankar om att några personer som arbetade inom kampanjen i själva verket var agenter för Ryssland. Personerna hade haft olagliga kontakter med ryssar, sas det.  

Jan-Olof Sandgren

OPINION När Joakim Lamotte åkte till Trollhättan för att göra reportage om kravallerna i Kronogården, fick han mycket beröm i alternativa media. Och han väckte med rätta beundran när han vägrade backa, trots att han omringades av ett 50-tal maskerade män som hånade honom, riktade slag mot honom och slutligen tog hans kamera. Äntligen en journalist som vågar sig ut i verkligheten! Äntligen någon som visar lite ”balls”!   

Många hade också synpunkter på att han inte skyddades bättre av polisen och det kan man väl hålla med om. Men varför skyddades han inte bättre av svenskarna? Eller representanter för den skötsamma allmänheten, hur den nu ska definieras? Om vi nu bryr oss så mycket om Lamotte, varför lämnar vi honom ensam med ett femtital maskerade huliganer som tydligt visar att de vill skada honom?  

Anders Leion

OPINION I min förra text visade jag hur den alltmer spridda önskan att färdas genom tillvaron som fripassagerare omöjliggjort gemensamt, rationellt beteende. 

Första gången jag stötte på detta beteende, öppet utövat inför andra, var vid ett föräldramöte för ett av mina yngsta barn. Jag har två kullar. Mellan äldsta och yngsta barn är det femton år. På denna korta tid förändrades föräldrarnas beteende avgjort till det sämre. Föräldrarna uppträdde själva som bortskämda barn i sina oresonliga krav på skolskjutsar och särskilda insatser för sina ack så missgynnade telningar. De var däremot mindre intresserade av hur klassen eller hela skolan fungerade. Det var så obehagligt att jag slutade gå på föräldramöten. (Till detta beslut hörde också att skolan på dessa femton år blivit svårt förslummad. Väggarna var nedklottrade. Ingen verkade bry sig. Redan då, i början på nittiotalet, tänkte jag: ”Hur kan lärarna vänta sig att de skall bli respekterade när de stillatigande accepterar den här förslumningen?)  

Elsa Widding

OPINION I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.

I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen.

Bitte Assarmo

KULTUR Om det finns någonting vi förknippar med jul så är det halmprydnader av olika slag. Redan innan julgranen gjorde sitt intåg i den svenska floran av jultraditioner pryddes stugorna med halmslöjd av olika slag; stjärnor, hjärtan och kanske allra mest julbocken. Godmodig och stillsam står den under granen i juletid, en symbol för julglädje och frid. Men förr i tiden var julbocken en riktigt äventyrlig och rentav farlig figur…

Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och har flera hundra år på nacken. Vissa forskare påstår att den bygger på den så kallade skördebocken som hade en viktig plats i gammal folktro. Skördebocken var en symbol för fruktbarhet och det var vanligt att man tillverkade den av den sista kärven halm från det gångna året med önskan om god skörd året därpå.

Patrik Engellau

OPINION Statsminister Stefan Löfven har fått mycket skäll för att han i teve erkänt att han ”inte sett våldet komma”. Jag tycker att han förtjänar mer sympati än hån och förebråelser för detta. Knappt någon hade sett våldet komma. I varje fall har ingen pekat på oroande tecken och dragit ut trender och på den basen formulerat idéer om motåtgärder. Sverige har inte velat förbereda sig för det våld som nu iscensätts i vårt land.

Men det är inte det värsta. Det värsta är att vi inte tar lärdom. Det verkar fortfarande inte finnas någon som tänker framåt. Om några år kommer en efterträdare till Löfven, om denne är lika ärlig som Löfven, ånyo att sitta i teve och skamset medge att han inte sett framtidens upptrappning komma.

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Är det rimligt att använda Gud och det kristna budskapet som ett politiskt slagträ i en demokratisk debatt? Är det inte förmätet att tro att man har Gud på sin sida? Problemet blir konkret när den svenska kristenheten engagerar sig politiskt och tar avstånd från allt vad nationalism och konservatism heter. Och än värre blir det när man likt debattören Joel Halldorf avfärdar den nya konservatismen som ogudaktig populism. Lite ödmjukhet vore på sin plats. 

I en krönika på Expressen Kultur från 17/12 efterlyser Joel Halldorf politiker som kan tala som präster. Vi behöver ledare som står i kontakt med det heliga, folkvalda som har visioner för framtiden.

Bitte Assarmo

OPINION När SL, Stockholms lokaltrafik, gjorde sin särskilda trygghetsmätning 2018 tillfrågades resenärerna om vad som gör dem otrygga när de reser med kollektivtrafiken. Svaret blev hemlösa, missbrukare, passiva och aktiva penninginsamlare (tiggare), personer med psykisk ohälsa, stökiga och högljudda ungdomsgäng och gruppen ensamkommande vuxna och unga.

Totalt 2091 personer har svarat på frågan om hur ofta de reser. Därefter har de 2007 personer som svarat att de reser med SL gått vidare till följdfrågorna. Nästan hälften av respondenterna reser dagligen. Två tredjedelar gör det med tunnelbana och buss under dagtid på vardagar. Endast fyra procent reser aldrig med SL.

Nils Littorin

INTERVJU När en enig riksdag 1975 gjorde mångkulturen till lag innebar det en förändring som skulle prägla Sverige i årtionden framöver. Propositionen från Socialdemokraterna löd:

”Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.”

Integration blev uttryckligen ett fritt val för invandraren. Att lära sig svenska är fortfarande frivilligt och är inget krav för medborgarskap. Dåliga kulturella sedvänjor, såsom hedersförtryck och barngifte, ifrågasattes inte. Tvärtom, frikostiga bidrag till etniska, starkt patriarkala och religiösa föreningar samt hemspråksundervisning bidrog till att avskilja invandrargrupper från det traditionellt homogena svenska samhället. Därtill kom ekonomiska incitament för bosättning i etniska enklaver (EBO-lagen), vilket lade grunden för parallellsamhällen att växa fram.

Mohamed Omar

KULTUR Journalisten Lisa Bjurwald kämpar mot vad hon uppfattar som högerextremism. Hon har skrivit flera böcker i ämnet.

Det finns en seglivad myt som säger att jultomten är turk. Varje år upptäcks detta ”pk-faktum” av någon som ser sig manad att förmedla det till alla korkade svenssons som lever i villfarelsen att julen är en svensk högtid.

På Twitter den 23 november i år skrev Lisa Bjurwald:

Ok, vem vågar berätta för Jimmie att tomten är turk…

Patrik Engellau

OPINION Jag har ett hemligt trick som jag använder när jag ska försöka begripa något. Tricket är att i första hand tro att berörda människor som uttalar sig i saken inte ljuger. Sedan iscensätter jag ett vänligt korsförhör som inte utspelas med starka lampor och lögndetektorer utan med milda kontrollfrågor utan aggressivitet och allmän faktacheck på jakt efter motsägelser som avslöjar lögnare.

Det visar sig då att det finns ganska få fullfjädrade lögnare av Bagdad Bob-typ. På rak arm kan jag bara minnas två riktiga mytomaner som jag träffat i livet.

Lennart Bengtsson

OPINION Räknat per person sköts det år 2019 fler personer i Uppsala än i Malmö. Fram till den 16 december har Uppsala haft 28 skjutningar enligt kriminalpolisen. Flera av dessa har dött. Härtill kommer ett antal anlagda bränder, främst bilbränder.

För mig som bor centralt i Uppsala i ett välskött och fridsamt område är våldet i staden något av en surrealistisk upplevelse, ungefär som en gangsterfilm på Netflix. Kan det verkligen vara sant – tänk om det bara vore något som medierna hittat på för att få lika många läsare som alternativpressen?  

Anders Leion

OPINION I slutet på sjuttiotalet gjorde jag en kort sejour på Brå. Min uppgift var att undersöka fusket med bidrag riktade till företag, till exempel lokaliseringsbidrag, som var omfattande vid den tiden 

I Bidrag och politik: 1980:5, en liten skrift, redovisas resultatet. Av denna framgick att bidragsbeloppen ökat från ett tiotal miljoner i början av sextiotalet till tre miljarder i slutet på sjuttiotalet. Man talade vid denna tid mycket om missbruk, men jag fann endast ett fåtal rättsfall. Min förklaring, då som nu, var och är att det inte finns någon drabbad, förutom de frånvarande och osynliga skattebetalarna. Både företagarna och de närmast berörda kommunpolitikerna var glada över pengatillskottet och lokaliseringen av ett nytt företag till orten. Rapporten var en besvikelse för beställarna. 

Mohamed Omar

KULTUR De flesta Lucior i år var flickor, så som varje år. Men jag läser om en pojke som var Lucia någonstans.

Förra året uppträdde en medelålders man som Lucia i SVT:s julkalender.

För att legitimera dessa tilltag pekar man på gamla foton av studenter i luciaklänningar. Se här! Män kan visst vara Lucior!

Man har till exempel hittat ett foto på en Johan Brag i Lund från 1875. Det spreds av jublande vänsteraktivister 2015.

Eric Erfors

OPINION Hur ska en ateist veta att han eller hon inte sponsrar en religiös friskola med skolpengen?

Det kan hon inte.

Att immigranter startar egna skolor i Sverige är inte märkligt. Så gjorde också de svenskar som på grund av fattigdom och religiös förföljelse påbörjade en massutvandring till USA i mitten av 1800-talet. I Chicago startade invandrade svenska missionsförbundare North Park College 1891. Den är idag ingen religiös friskola, utan välkomnar studenter med olika trosuppfattningar; jag har själv också studerat där.

Bitte Assarmo

OPINION Brittiska Labour har gått från att värna arbetare och mindre bemedlade till att förakta dem. Därför gjorde de sitt sämsta val sedan 1930-talet. Det skriver Tom Slater, skribent och redaktör på den engelska webbtidningen Spiked.

Ett exempel på Labours illa dolda förakt mot arbetarklassen är Lancashirepolitikern Paul Masons uttalande i maj, där han sa att Labour skulle ignorera dem som han beskrev som ”före detta gruvarbetare som sitter på puben och kallar migranter för kackerlackor”. Ett annat är partiets svek gentemot resultatet av folkomröstningen om Brexit. Gång på gång har Labourpolitiker pekat finger åt Brexitväljarna och inte bara talat om för dem att de röstat fel och måste rösta igen, utan dessutom antytt att de som vill lämna EU är rasister.

Patrik Engellau

OPINION Forskare vid Linköpings universitet har kommit fram det kan finnas anledning att misstro studier från Brå:

Vår slutsats är att det finns en inbyggd spänning i förhållandet att en myndighet som lyder under justitiedepartementet samtidigt utför studier som rör detta departements kärnfrågor och att detta får konsekvenser för tillförlitligheten i yttranden och rapporter från Brå. Ett flertal intervjupersoner vittnar bland annat om hur Brås ledning direkt utsatt dem för påtryckningar för att ändra rön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda.

Jag har kommit fram till att a) javisst, självklart förekommer snedvridningar samt b) nej, så är det bara ibland.

Bitte Assarmo

OPINION Julen närmar sig med rasande fart men just nu är det inte julfirandet jag tänker mest på, utan den så kallade storsmällen i Björkborn, Nobels krutbruk i Karlskoga. Den skedde den 17 december 1940 och är en av de mest förödande arbetsplatsolyckor som skett i Sverige i modern tid. Det är också en händelse som fortfarande efter nära 80 år är närvarande i medvetandet hos många av oss som vuxit upp i Karlskoga

Den fruktansvärda olyckan startade med en eldsvåda i trotylgjuteriet – en gammal träbyggnad som redan då mer eller mindre tjänat ut. Genom explosionsverkan spred sig eldsvådan snabbt till omkringliggande byggnader, som även de innehöll stora mängder sprängmedel. Det dröjde inte länge förrän oerhörda explosioner uppstod – explosioner som skakade hela Karlskoga och hördes miltals runt omkring. Eller som författaren Nils Parling senare uttryckte det i sin bok Sodom: ”Och så började det regna granater”.

Mohamed Omar

OPINION Trolljägaren Robert Aschberg angriper i en Aftonbladetkrönika den 9 december den självständige journalisten Joakim Lamotte. Han påstår att Lamottes journalistiska arbete ute på fältet bara är teater.

Lamottes sänder sina reportage live via Facebook. Aschberg skriver:

Springer omkring på någon ort där det har varit bråk som kan relateras till invandring. Ofarligt, men han hukar, ser sig om hela tiden som vore han jagad i en krigszon, filmar folk som inte vill bli filmade och lyckas i bästa fall få någon lokal slyngel att skrika ”hora” åt honom.

Teater. Aktivism. Facebooksuccé. Och troligt klirr i swishkassan.

På Facebook svarar Lamotte på Aschbergs angrepp:

Patrik Engellau

OPINION En av de för livet så viktiga frågor som människan borde ställa sig men, vad jag har märkt, inte ställer sig är vad som gör livet värt att leva. I stället för att fundera över detta låter vi vår tidiga programmering, som troligen uppstår genom en kombination av medfödda anlag och uppfostran, fälla avgörandet. Kanske bestämmer vi lite själva också. Om någon frågar oss vad som gör livet värt att leva blir vi antagligen helt ställda och börjar svamla om pengar och ära och att ge barnen en bra start i livet. Det är i alla fall vad jag skulle göra. 

OPINION Den sista december 2019 försvinner åtta procent av Sveriges elproduktion då kärnkraftreaktorn Ringhals 2 stängs av ekonomiska skäl utan att ersättning finns. Redan innan vintertemperaturer råder har Sverige svår elbrist och importerar så mycket el som möjligt varför ökning är omöjligt. Hälften av Sveriges småhus värms med eldrivna så kallade luftvärmepumpar som tar tre gånger så mycket värme från uteluften som den förbrukade elen kunnat ge. Den mängd värme pumpen kan ge sjunker med utetemperaturen och är i praktiken helt borta vid – 10 C. 

Patrik Engellau

OPINION Häromdagen hamnade jag på ett tankeväckande seminarium. Huvudattraktionen var en amerikansk professor från Arizona State. Han var chef för ett stort forskningsprojekt finansierat från amerikanska utrikesdepartementet. Det gick ut på att med modern teknik upptäcka, mäta och avslöja fake news från Ryssland. Just nu handlade det om ryssarnas påverkan på Sverige. Professorn hade blivit inbjuden av amerikanska ambassaden härstädes för att få tillfälle att framför sitt ärende till svenskarna.