Föreställ dig att en svart kvinna i USA ropar ”Black Lives Matter” och av denna anledning blir mördad av en grupp vita män. Tror du att SVT hade missat att rapportera om händelsen? Eller Sveriges Radio? Eller Aftonbladet? Eller Expressen?
Nu är det dock en vit kvinna som mördats. Inte för att hon ropat ”White Lives Matter”, utan ”All Lives Matter”. Hon var en 24-årig småbarnsmamma vid namn Jessica Doty Whitaker (se bilden). Mediernas tystnad visar att alla liv INTE räknas. Inte för dem.
KULTUR Det finns totalt omkring 6000 kända runinskrifter i världen, och av dem är ungefär hälften från vikingatiden. De flesta runstenar ristades och restes under vikingatiden (alltså under 800-1100). Ofta utgjorde de ett slags minnesdokument över människor som inte längre var i livet; sålunda lät ofta efterlevande resa en sten – ofta vid kanten av en väg – när en släkting gått bort.
I Sverige finns mer än 2500 runstenar helt eller delvis bevarade. De utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket och med sina budskap och meddelanden från 400-talet e. Kr. och framåt är de en viktig länk till forntiden.
Demokratin är en osannolik ordning. Om du låtsas att den inte fanns någonstans på jorden och det plötsligt dyker upp en djuping som förklarar att staten borde styras av någon som fått mer än hälften av folkets röster så skulle du antagligen förkasta idén. Vem som helst kunde ju begripa att de 51 procent fattigaste skulle gadda ihop sig för att ta de 49 procent rikastes egendom varpå kaos skulle bryta ut.
Ett filmat socialt experiment av Ami Horowitz visar hur New Yorkbor villigt undertecknar en namninsamling för att störta statyer av ”slavägaren” George Washington, Förenta Staternas landsfader och förste president (1732-1799). När Horowitz frågar om man även bör förstöra monument av slavägaren Muhammed, islams profet, blir flera av de tillfrågade tveksamma.
På sajten Summit News kommenterar högerdebattören Paul Joseph Watson att slaveri sannolikt inte är den verkliga orsaken till att man vill störta statyer och monument av Förenta Staternas grundlagsfäder och hjältar.
Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona.
När turkarna den 29 maj 1453 erövrade Konstantinopel i deras heliga krig mot kristenheten gjorde de om kyrkan Hagia Sofia till en moské. På den tiden var turkarnas rike, det osmanska riket, den ledande makten i islamvärlden.
Konstantinopel blev senare säte för det islamiska kalifatet när den osmanske sultanen Selim I år 1517 utnämnde sig till profeten Muhammeds ställföreträdare. I augusti samma år tog han emot nycklarna till islams heligaste tempel: Kaaba i Mecka.
Kalifatet föll 1924 och Atatürk bildade ett nytt, modernt Turkiet. År 1934 blev Hagia Sofia ett museum. Det var ett tecken på Turkiets nya riktning: man hade lämnat det osmanska kalifatet med dess heliga krig mot kristenheten bakom sig.
Städade i mitt källarförråd häromdagen och bestämde mig för att skänka några prylar till loppis. Bara sju minuters bussresa från min förort ligger nämligen en alldeles utmärkt loppmarknad. Jag klev på bussen, fullastad med prylar jag inte längre behövde, däribland ett gammalt notställ. En äldre herre på bussen sneglade på notstället, så jag frågade om han ville ha det. Jag skulle ju ändå skänka bort det. Han tackade för erbjudandet och sa att han inte behövde något notställ, men lade märke till att det var samma typ av notställ man hade i hans kyrka i Bergsjön, där han brukade sjunga i kören. Eftersom jag själv provat på körsång kom vi snart fram till att vi bägge var tenorer, vilket är ett eftertraktat röstläge i körsammanhang.
Sedan min tid som svensk statstjänsteman, vilken avslutades år 1978, har jag, med stigande förfäran som sedermera förvandlats till luttrad cynism, konstaterat att det inte bara var den utlandsmyndighet där jag arbetade som slängde bort skattebetalarnas pengar på strunt utan de andra myndigheterna också, kanske i olika grad. Till exempel tror jag inte Tullverket har samma frihetsgrader att göra dumheter som Migrationsverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (Fast säker kan man inte vara; var det Tullverket eller Kustbevakningen som skickade fartyg till Medelhavet för att underlätta migrantsmugglingen?)
På den brittiska sajten Unherd (6/7 2020) skriver signaturen Xiao Li om likheterna mellan den pågående kulturrevolutionen i USA och den tidigare kulturrevolutionen i Kina ledd av kommunistdiktatorn Mao Zedong.
Albert Ulrik Bååth föddes 13 juli 1853 i Malmö, blev doktor i Lund 1886, var 1875—79 lärare vid folkhögskolan Vilan, utnämndes 1891 till intendent vid Göteborgs museum och blev så småningom docent i fornnordisk litteratur vid Göteborgs högskola. Han dog 3 augusti 1912.
Bååth gav ut diktsamlingarna Dikter (1879), Nya dikter (1881), Vid allfarväg (1884), På gröna stigar (1889), Svenska toner (1893), Ungmön från Antwerpen och andra dikter (1900) och Dikter i urval (1910); samt de större diktcyklerna Marit Vallkulla (1887) och Kärlekssagan på Björkeberga (1892).
Hederskulturen har ingen plats i Sverige, skriver fyra vänsterpolitiker på Aftonbladets debattsida (9/7 2020): Morgan Johansson, justitie -och migrationsminister (S), Johan Hedin, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (Centerpartiet), Juno Blom, riksdagsledamot och partisekreterare Liberalerna (L) och Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation (MP).
De fyra politikerna företräder partier som i decennier har administrerat och försvarat en närmast okontrollerad massinvandring till Sverige från länder med hederskultur.
Det har länge talats vitt och brett i samhällsdebatten om ”högerextremism”, ”populism” och ”rasism”. Vänstern har av någon outgrundlig anledning gått fri från motsvarande glåpord. Men vi kan väl hjälpa media lite på traven. Det finns nämligen en hel rad nedsättande termer som låter sig appliceras hur bra som helst på våra politiska motståndare. De där förrädiska, propagandistiska och utopistiska vänsterextremisterna!
Coronaeländet har också varit en hjälpare och befriare.
Äntligen har SAS fått möjlighet att sänka sina kostnader till en nivå som möjliggör uthållig överlevnad. Pandemin har varit en nödvändig förutsättning. Utan dess övertydliga pedagogik om nedskärningarnas nödvändighet hade kostnaderna, år efter år, bara kunnat minskats lite i taget, under stora våndor orsakade av krockar med facket och den allmänna opinionen. SAS har många intressenter: utöver de anställda, ledningen, aktieägarna och två stater styrda av vittförgrenade intressen. Coronan har förenklat denna svårlösta ekvation.
Den forskaren är jag. Jag studerar en särskild sorts intelligent levande djur ungefär som andra forskare undersöker och typbestämmer vargar eller någon sorts mikrob eller alg. Mitt forskningsobjekt är familjen offentligt ägda anslagsfinansierade organisationen typ Försvarsmakten eller Migrationsverket eller de kommunala sociala myndigheterna. Min doktorsavhandling ska handla om släktet välfärdsorganisationer. (Försvarsmakten faller utanför eftersom den visserligen är offentlig och anslagsfinansierad men inte håller på med välfärd, det vill säga att ta hand om svaga människor.)
Ett udda intresse kan det tyckas. Det började med att jag själv arbetade i nästan tio år inom arten internationellt bistånd som geografiskt skiljer sig från arten nationellt bistånd men i övrigt är i stort sett likadan som de andra arterna inom släktet. Det som förvånade mig var att ingen statsvetenskapare eller annan tänkare, vad jag kunde upptäcka, försökt identifiera principerna för dessa djurs beteende.
Det är dags att på allvar fundera på att riva äldre kyrkor i Norden – för minoriteternas skull. Det säger den norska prästen Gyrid Gunnes, som för några år sedan debuterade som konstnär med performanceverket ”Böner till Allah”. Och först ut borde förstås vara den klassiska Nidarosdomen.
Nidarosdomen uppfördes mellan 1070 och 1300, till minne av Sankt Olav, Norges skyddshelgon, och den kung som kristnade Norge. Uppenbarligen tycker alltså en kristen präst att minnet av kristnandet av landet hon verkar i är kränkande för minoriteter.
En kvinna i 50-årsåldern i Jönköping kommer nu ställas inför rätta efter att ha anklagats för att ha förolämpat en en slöjbärande muslimsk kvinna som arbetade på apoteket.
P4 Jönköping rapporterar:
”Apotekaren har i förhör med polisen sagt att hon blev mycket kränkt och började gråta när kvinnan bland annat sa att hon skulle vara vackrare utan den.”
Debattören Luai Ahmed kommenterar nyheten på Twitter:
Den 4 juli 1568 gifter sig Erik XIV officiellt med Karin Månsdotter i Storkyrkan i Stockholm, vilket gör en bondpiga till Sveriges drottning.
Den 5 juli kröns Karin Månsdotter till svensk drottning i Storkyrkan. Detta blir droppen som får bägaren att rinna över för kung Eriks bröder, hertigarna Johan och Karl, och även för många adelsmän. Att upphöja en piga till krönt drottning är vid denna tid något oerhört.
Den 12 juli höjer hertig Karl upprorsfanan och hans folk intar Vadstena slott i Östergötland.
KULTUR Tänk dig en bekymrad vänsterjournalist som lägger pannan i djupa veck och med fundersam min mumlar för sig själv: ”Mellan Kurt Wallander och Jimmie Åkesson finns ett märkligt band”.
Visst ser det roligt ut? Det blir ännu roligare när man får veta att det faktiskt har hänt – när vänsterskribenten Mattias Hagberg på Göteborgs-Postens kultursida försökte förstå varför svennarna där ute någonstans röstar på Sverigedemokraterna.
I krönikan ”Nordic Noir banade väg för högerpopulismen” (17/1 2018) kan man läsa om hur Henning Mankells deckare, och hela den så kallade nordic noir-genren, fått de dumma svennarna att tro att det går dåligt för Sverige, och förvandla dem till ”högerpopulister”.
Vad är det första du tänker på när du besöker sjukhus och vårdcentraler?
Själv besöker jag oftast sjukhus när min astma blir så bångstyrig att jag inte kan behandla den hemma utan måste söka akut hjälp. Det första jag då brukar tänka på är hur otroligt snabb och kompetent personalen är på mitt akutsjukhus. Det räcker med att jag med pipande luftrör går fram emot receptionen för att en personal är där och hjälper till och sedan tar det bara minuter innan jag får andas in luftvägsvidgande medicin.
PK-ismen och marxismen har en gemensam grundläggande idé nämligen att de grupper respektive ideologi företräder är utsugna och förtryckta av motståndarna och att meningen med den politiska kamp som förs i ideologiernas namn är att rätta till detta förhållande.
Marxismen är mer exakt i sin analys än PK-ismen. Arbetarklassen är utsugen av sina motståndare kapitalisterna. Observera att denna föreställning ska tolkas bokstavligt. Enligt Marx arbetsvärdelära skapas värde bara genom arbete. Att kapitalisterna har resurser beror på att de stulit dessa resurser från arbetarna som rätteligen borde få behålla vad de släpat ihop.
IDÉ OCH KULTUR Rasmus Dahlstedt skriver om den franske busschauffören Philippe Monguillot som avled igår efter att ha slagits fördärvad i söndags av några passagerare som ombads visa biljett och ta på sig munskydd. Philippe Monguillot fick betala med sitt liv för den förråing som nu sker i våra västerländska samhällen. Men vad betalar de som kör den stora bussen? Den på vilken hela vårt samhälle verkar ha tvingats ombord. Och vart är vi på väg?
”Vem är det som kör”, frågar Musse Pigg sina vänner Kalle och Långben i campingsemesterscenen. Fram till i söndagskväll körde den 58-årige fransmannen och tillika trebarnspappan Philippe Monguillot bussen i sin hemstad Bayonne. Då bad han några passagerare att sätta på den obligatoriska ansiktsmasken samt att betala. Det fick till följd att han slogs hjärndöd.
Twitterkontot Faces of Ancient Europe postar bilder och kommenterar om forntidens Europa, särskilt grekisk och romersk konst.
Den svenske äventyraren S. A. Andrée inleder den 11 juli 1897 tillsammans med ingenjören Knut Frænkel och vetenskapsmannen Nils Strindberg sin expedition till Nordpolen. De flyger med luftballongen Örnen som havererar efter två dagar. Expeditionen lyckas sedan inte ta sig tillbaka över isen till bebodda trakter, utan alla tre medlemmar omkommer senare under året. Först 1930 återfinns resterna av expeditionen och de tre expeditionsmedlemmarna kan begravas.
Den svenska hanteringen av coronapandemin har placerat vårt land på den internationella kartan, med ett genomslag som ingen PR-byrå ens torde kunnat drömma om.
Medan svenska politiker och myndigheter framhärdar i att uppmärksamheten präglas av ”nyfikenhet”, och till övervägande del är neutral, börjar det bli allt svårare att prata bort den ökande mängd av invektiv som framhåller Sverige som en ”parianation” och ett ”avskräckande exempel”.
Coronapandemin är långt ifrån över men eftersnacket har redan satt igång. Människor trevar sig fram och försöker skapa trovärdiga berättelser om vad som egentligen inträffat, hur det gick till och hur de olika länderna rangordnar sig.
Det är osannolikt att vi – med ”vi” menar jag just nu bara Sverige – inom rimlig tid ska komma fram till någon nationell konsensus om vad som gick snett eftersom det finns så många olika intressen som gör svårförenliga anspråk på att ha det rätta svaret.
Plötsliga och omfattande kriser, både individuella och kollektiva, innebär ofta att människor får anledning att överväga angelägna frågor om etik och moral. Så är det också när det gäller den COVID-19 pandemi som drabbat oss senaste halvåret. I ett historiskt perspektiv är det egentligen är det egentligen inte förvånande. Sådana frågor har kommit i fokus under i stort sett alla de stora pandemier som drabbat mänskligheten senaste milleniet, vare sig det rört sig om pest, tuberkulos, influensa, HIV eller polio.
Idag (9/7 2020) läser jag om hur en sjuksköterska gett sin svårt uttorkade, covidsjuke granne dropp i smyg, genom fönstret. Förgäves hade hon försökt få vården att ta sig an honom, men inte lyckats. I den humanitära stormakten – som med skattebetalarnas pengar bjuder på hbtq-certifiering av allt från utedass till affärskoncerner, menskonst i tunnelbanan och samkönade trafikljus – är människor med andra ord hänvisade till att söka vård utanför de vårdinstanser som de själva finansierar med sina skattepengar.
På sajten Unherd bemöter Oxfordprofessorn Nigel Biggar vänsterns kritik av de brittiska universitetens så kallade ”eurocentrism”:
Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig mellan 1788 och 1790.
En av de mer läsvärda publikationerna om det mänskliga gruppbeteendet är Charles Mackays (se bilden) bok Extraordinary Popular Delusions and the Madness of the Crowds från 1841. Den påminner oss om att den moderna människan inte har ändrats det ringaste. När gruppassionen griper an stängs förstånd och omdöme av. Mackay sammanfattar med orden att människor blir galna i grupp och återfår förståndet långsamt, en efter en.
I slutstadiet fördjupas galenskapen raskt och blir gradvis alltmer extrem, samtidigt som den fraktioneras. Man kan se detta tydligt hos religiösa eller politiska grupper som medeltidens flagellanter eller extremisterna under den franska och ryska revolutionen eller i de maoistiska revolutionsaktiviteterna under 1900-talets senare hälft.
DET GODA SAMHÄLLET 