De flesta av mina släktingar på pappas sida var socialdemokrater. På mammas sida var de borgerliga. Dessa var mycket trevliga människor, och alls inte rabiata på något sätt. En morbror talade om risken för att alla nya bidrag skulle skapa en bidragstagaranda. Men det gjorde man på pappas sida också. Ingen blygdes för att dryfta denna risk. Men jag kunde inte tänka mig att rösta på högern, när jag en gång skulle ha åldern inne. 

På gymnasiet fanns det en högerklubb, ingen för Socialdemokraterna. Jag var politiskt intresserad och träffade inte så sällan ungdomarna i högerklubben. Men jag kunde inte tänka mig att gå med. 

En observation som jag har gjort under det senaste halvdussinet år är att den allmänna meningen ändrat sig ganska rejält på viktiga punkter – man märker det exempelvis på vilket slags uttalanden som tidigare var förbjudna men nu är tillåtna – medan den förändrade allmänna opinionen inte reflekteras i den politik som faktiskt förs eller ens i den officiella politiska debatten. Det är inte bara regeringen och stödpartierna som inte följer tidsandans krumbukter. Oppositionen gör det inte heller annat än i smärre detaljer. Det råder ett slags andlig förlamning bland partierna och deras besättningar.

Ett politikområde som jag ägnat särskilt intresse är skolan och den högre utbildningen. Det började med att jag gick i den. Den var lite fantasilös men välvilligt inställd och gjorde sitt bästa så jag har inget att klaga på. Jag tog studenten 1964. Ett försenat men uppriktigt tack till de dåtida skattebetalare som möjliggjorde detta för mig!

Republikanernas Donald Trump, och en stor del av hans anhängare, påstår att Demokraternas Joe Biden vann valet den 3 november i år genom fusk. I ett inlägg på Twitter den 19 december skrev Trump till exempel så här om Bidens utropade valseger:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den första boken i Sverige trycks av magister Johann Snell. Den heter Dyalogus creaturarum moralizatus (på svenska Skapelsens sedelärande samtal).

Johann Snell, född i tyska Rostock, tryckte Sveriges första bok den 20 december 1483. Han hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (n.v. Riddarholmen) vid något klosterhus.

UPPROP Skriv till Svenska Kulturstiftelsen (info@ svenskakulturstiftelsen.se) och berätta vad svensk kultur betyder för dig. Berätta om ett personligt minne, om en familjetradition, om ditt eget förhållande till en svensk författare, musiker eller konstnär. Vår svenska kultur består av våra svenska levnadsvanor, våra traditioner, vårt sätt att leva. Den består också av våra konsthantverk, vår musik, vår litteratur. Tillsammans visar vi vad vår kultur betyder för oss. Vi påvisar dess existens, dess värde. Tillsammans ger vi en bild av vår svenska kultur.

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden läser Eddie (Mohamed Omar) en novell ur Verner von Heidenstams novellsamling Svenskarna och deras hövdingar (1911). Novellen heter ”Långa vägar” och handlar om Karl XII:s fälttåg i Polen och den efterföljande marschen mot undergången i Poltava.

När människor ska försöka förstå komplicerade sociala skeenden, till exempel varför coronat skördat så många offer inom äldreomsorgen, brukar de mobilisera sina gamla intellektuella käpphästar för att se vad käpphästarna kan duga till. Så är det även med mig.

En av mina käpphästar för förståelsen av det samtida Sverige och alla dess till synes olösliga utmaningar är tanken att vi lider av för mycket byråkrati. Hela landet är snärjt i ett nät av regler som gör att framför allt den offentliga sektorn bara kan, eller tror att den bara kan, göra som den alltid gjort om det inte kommer nya instruktioner uppifrån.

 

Just vid den här tiden, kring jul, tänker jag lite extra mycket på min familj, och i synnerhet den del av familjen som inte längre finns med oss. Det är tyvärr numera de allra flesta, inklusive båda mina föräldrar, så det finns många människor att plocka fram ur hjärtats minnesarkiv nu när julen klappar på dörren. Och inte bara människorna utan också de sammanhang, den kultur, de levde i.

Idag är det många som inte vill låtsas om att det har funnits en annan tid i Sverige – en tid då människor värnade sitt land och sin särart och tog hand om varandra. Idag får vi istället höra påståenden om att svensk kultur inte existerar och att etniska svenskar är lika ovanliga som vita älgar.

Läkaren Sebastian Rushworth är verksam i Stockholm. Han presenterar sig så här på Twitter:

I am a physician practicing in Stockholm, Sweden. My primary interests are evidence based medicine, medical history, and medical ethics.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Lunds universitet (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet. Det grundades 1666 som det då femte universitetet under dåvarande svensk överhöghet och är det nutida Sveriges näst äldsta lärosäte efter Uppsala universitet. Lunds universitet är ett av de största universiteten i Norden.

De som följer den här bloggen kanske har noterat att jag har ett stort intresse för svenska högtider och traditioner. Jag har vid några tillfällen meddelat att jag håller på med en bok över ämnet. Det skulle vara en bok med lite historisk bakgrund, men framför allt praktiska råd om hur man som sekulär och modern svensk kan göra. Det ska gå att fira enkelt och billigt. Men stort också!

Många har så svårt att ta ställning för en svensk nationalstat. De tycker det finns något orättfärdigt i att göra ursprung och kultur till ett kriterium för svenskhet. Men hur blir det om vi konsekvent fortsätter att förneka värdet av vår historia och identitet? Av vilken anledning ska då det historiskt svenska sätta sin prägel på Sverige överhuvudtaget? Om medborgaren Mohammed är lika svensk som medborgaren Calle kan vi väl lika gärna sätta en Mohammed som en Carl på den svenska tronen! Leve Mohammed I av Sverige!

Min text ”Journalistväldet”, som var en kommentar till en artikel av Patrik Engellau (PE), var ett försök att bättre beskriva vilka krafter som styr svensk politiskt liv, där jag inte uppfattat politikerna och väljarna som de enda aktörerna utan att även media var en betydande maktfaktor, som drivit en opinionsbildning som lett till en rad olyckliga politiska beslut. PE anser, i en ny artikel, att kritik av journalister inte lönar sig, de är oåtkomliga för ”de sitter bekvämt i politikernas knä”. Istället ska ”den nettoskattebetalande medelklassen” mobiliseras.

Under president Trump lämnade USA det år 2015 ingångna internationella klimatavtalet som kallas Parisavtalet. Parisavtalet ersatte det föregående internationella klimatavtalet Kyotoprotokollet (som inte hade lyckats uppnå sitt mål att sänka utsläppen av vissa växthusgaser till en nivå 5,2 procent under 1990 års utsläpp). Tillträdande president Biden har lovat att återansluta USA till Parisavtalet. Jag åtog mig den plågsamma uppgiften att läsa det trista dokumentet på 27 sidor FN-språk. FN-språk är det som blir kvar när 193 medlemsländer haft synpunkter och alla till slut återstående konflikter dolts i oklarheter.

Anthony Fauci är en amerikansk läkare och immunolog. Han har varit chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) sedan 1984. Sedan januari 2020 har han varit en av de ledande smittskyddsexperterna i Vita husets Coronavirus Task Force som hanterar coronaviruspandemin 2019–2020 i USA.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Trekungamötet 1914 var ett möte den 18–19 december 1914. Då samlades de tre nordiska kungarna Kristian X av Danmark, Håkon VII av Norge och Gustaf V av Sverige tillsammans med sina utrikesministrar på länsresidenset i Malmö för överläggningar efter första världskrigets utbrott.

 

I artikeln ”Därför är det vänligare att önska god helg i stället för god jul” (14/12) resoneras om hur vi svenskar bör hälsa på varandra under julen. Ska vi säga god jul eller god helg?

Tänk vad ett enda litet inlägg på Instagram kan betyda! För ett tag sedan flimrade det förbi en kopp buljong i mitt flöde, med följande text:

”Om du blir sugen på nåt på eftermiddagen men inte vill dricka kaffe/te. Gör som tanterna och farbröderna gjorde när jag var barn: Drick en kopp buljong! Som tilltugg kan man ta en bit knäckebröd och doppa. Jättegott och underskattat!”

Idag är det precis tio år sedan den tunisiske gatuförsäljaren Mohamed Bouazizi satte eld på sig själv och därmed startade den arabiska våren (enligt den vedertagna historieskrivningen som låter lite märkvärdig – ungefär som att Portugal fick sitt latinamerikanska kolonialvälde för att kapten Pedro Álvarez Cabral år 1500 navigerade fel vid Kapverdeöarna och hamnade i Brasilien i stället för i Indien – men får duga eftersom jag inte känner till någon mer övertygande berättelse).

San Francisco Unified School District har beslutat att byta namn på Abraham Lincoln-gymnasiet (Abraham Lincoln High School) eftersom Abraham Lincoln, som var president 1861–1865, inte visade att svarta liv räknades för honom.

Liv Ullmann slog igenom i Ingmar Bergmans Persona, men det var som Kristina i Utvandrarna som hon lade världen för sina fötter. Hon föddes den 16 december 1938 i Tokyo, Japan där hennes far Viggo Ullmann var utlandsbaserad flygplansingenjör. När andra världskriget bröt ut flydde familjen till Toronto i Kanada. Fadern dog i en olycka 1944, och efter kriget reste Liv Ullmann hem till Norge med sin mor Janna och sin storasyster Bitten.

Jag har en människosyn som fyller många goda människor med förfäran. Min människosyn är att nästan alla människor, i valet mellan att leva av eget eller av andras arbete, föredrar det senare (om omständigheterna i övrigt är lika).

Varför lever du själv inte på försörjningsstöd? säger då någon människovän för att försöka snärja mig i mina egna garn. Det beror bara på att försörjningsstödet är för snålt tilltaget, svarar jag. Om det uppgick till 100 000 kronor i månaden i stället för 10 000 kronor i månaden så skulle jag ta saken under övervägande. Du skulle klättra på väggarna av att inte ha något att göra! fortsätter människovännen aggressivt. Jag kan väl göra intressanta saker utan månadslön, säger jag. Charles Darwin fick ingen månadslön när han gjorde sin femåriga, epokgörande resa med the Beagle. Han hade egna pengar och fick en del av sin motvilliga pappa.

Tysk polis stänger nu glöggstånden som en del av regeringens stränga coronapolitik. Det är vanligt att sälja glögg (tyska glühwein) utomhus i Tyskland under advents- och jultiden.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den norska skådespelerskan Liv Ullmann föddes den 16 december 1938.

Hon kom till Sverige för att medverka i Ingmar Bergmans film Persona 1966 och blev sedan kvar i landet.

Med Max von Sydow arbetade hon i Vargtimmen, Skammen, The Night Visitor och En passion, samt de därpå följande storfilmerna Utvandrarna och Nybyggarna i regi av Jan Troell efter Vilhelm Moberg.

INTERVJU Richard Sörman samtalar med USA-kännaren Ronie Berggren om vikten av att hålla huvudet kallt när man kommenterar politik. Det är (nästan) aldrig så enkelt som att motståndarna bara har fel och vi själva alltid har rätt. Den starka polarisering som finns i USA, och även alltmer i Sverige, riskerar att ta vårt förnuft ifrån oss. Klarar vi inte av att bedöma skeenden med objektiv klarsynthet tappar vi all trovärdighet. På sikt är risken också att konflikter förvärras i onödan.

Har den svenska kulturtraditionen någon framtid, eller är kulturarvet hotat, och i så fall av vem? Författaren Einar Askestad ger en inblick i kultursverige av idag, en värld av politisering, intolerans och korruption.

På detta sätt tackar jag för mig och utträder som medlem i Författarförbundet. Varför gör jag det? Är det av något intresse, eller angår det bara mig? Låt oss titta på det.

Carl Johan Ljungberg opponerade sig nyligen mot min tes om att den nettoskattebetalande medelklassens – dit exempelvis jag och troligen även Carl Johan hör – huvudfiende är politikerväldet. Carl Johan sa att det inte ligger till på det sättet utan att vår huvudfiende i stället är journalisterna.

Där har Carl Johan fel, men felet ska inte hållas emot honom utan tvärtom belönas med en blomsterkvast eftersom han genom sin invändning osökt ger mig ett tillfälle att åter förklara min uppfattning (som jag framfört i över trettio år utan att få anledning att revidera).

Det diskuteras alldeles för lite i Sverige om vad EU egentligen gör. I dagarna har den svenska regeringen accepterat att EU och alltså också Sverige ska ta upp lån för att hjälpa sydeuropeiska länder som har välkända problem med att övervaka att pengar kommer i rätt fickor. Genom att ta lån undergrävs svenska medborgares ekonomi i framtiden samtidigt som vi hjälper regeringar i Sydeuropa, och då borde dessa vara alldeles speciellt bra för de egna medborgarna och för EU. Är de det? Man kan vara stark europavän och samtidigt skeptisk mot EU:s utveckling. Här ska först ges några allmänna synpunkter på hur EU fungerar och sedan på konsekvenser som ingen verkar ha räknat med.