DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige under Gustav Vasa och Ryssland under Ivan IV ”den förskräcklige” under åren 1554–1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen. Kriget avslutades med freden i Novgorod 1557.
Ryssarna anfaller Viborgs slott den 21 januari 1556 och drar sig tillbaka den 25 januari samma år.
”Det är inte bara Donald Trump som har förlorat tillgången till sina sociala medier. I december 2020 stängdes den svenska kanalen Swebbtv på Youtube. Det är en kanal som innehåller mycket hårda ord om både invandrare och invandringspolitik. Detta blandas med en djup misstro mot politiker, banker, storföretag, klimathotet och coronapandemin.”
”Att Sverige självt i motsats till sina grannar undgick att bli indraget i världskonflikten, därför hade det att tacka inte endast sitt relativt skyddade läge och sin målmedvetna upprustning, utan även det motstånd Finland presterade mot de ryska expansionssträvandena. Om rådsunionen hade lyckats förverkliga sin avsikt att erövra och sovjetisera Finland, hade även utgångsläget för det tysk-ryska kriget varit ett annat. Med ryska trupper på Åland och i Tornedalen – hotande malmfälten – samt tyska i Norge och Danmark, hade Sveriges handlingsfrihet varit till ytterlighet beskuren och de ”förhandsbestämda linjerna” (den traditionella alliansfriheten och neutraliteten) varit föga värda”. (G. Mannerheim (bilden) Minnen P.A. Norstedts och Söners förlag, Stockholm 1952. Del II, s. 238).
Det anses eftersträvansvärt att i debattexter som den här vara så objektiv som det går vilket betyder att stödja all argumentation på fakta – i kontroversiella fall helst bekräftade med fotnoter eller länkar till tillförlitliga källor – och sopa alla känslor under mattan eller, i särskilt lyckade fall, inte ha några. Kanske vore det bästa om alla opinionstexter författades med hjälp av artificiell intelligens.
USA:s vicepresident Kamala Harris postade ett inlägg på Twitter (20/1 2021) där hon påstod att amerikanerna må vara fysiskt separerade (på grund av social distansering), men ”enade i anden” (united in spirit).
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Biskop Folke Johansson Ängel, som har fungerat som tillförordnad ärkebiskop i Uppsala ärkestift sedan 1267, låter den 24 januari 1273 flytta Erik den heliges ben från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala), där man håller på att uppföra en ny domkyrka. Därmed flyttas också ärkestiftets centrum till den nya orten.
Dagen fick i den svenska almanackan, till minne av denna händelse, fram till namnsdagsreformen 1901 beteckningen Ericus translatus (latin för ”Eriks överflyttning”).
Vänstern hävdar gärna att demokratin förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Men tänk om den också förutsätter gemenskap och försiktighet? Konservatismen lär oss att vi ska bygga våra samhällen på naturliga och historiskt grundade gemenskaper, att vi ska undvika brådstörtade förändringar. De påfrestningar som våra västerländska demokratier just nu utsätts för kan mycket väl beskrivas som en naturlig följd av att alltför många har vägrat lyssna på de konservativas varningar.
En januarikväll förrförra året hade Sverige ett mindre George Floyd-moment. Två väktare avvisade en svart kvinna från T-banan som reste utan biljett. Kvinnan gjorde motstånd och började skrika. Scenen med två vita väktare som håller fast en svart skrikande kvinna spreds snabbt.
Mitt, liksom troligen alla andras, politiska medvetandes fasta grund är föreställningen att demokrati och despoti är varandras motsatser och fiender. Despotin, till exempel i skepnad av Sovjetunionen, ville erövra demokratiska samhällen för att omvandla dem efter sitt eget beläte. Den här tankefiguren sitter så djupt att en sådan som jag har svårt att fatta att den påstådda oförenligheten mellan demokrati och despoti verkligen handlar om en tankefigur, det vill säga en mental konstruktion, snarare än ett oföränderligt fysiskt förhållande eller något slags naturlag. När USA år 2003 överföll despoten Saddam Husseins Irak var denna mentala konstruktionen de neokonservativa amerikanska ledarnas fyrbåk. Genom att utsläcka despotin personifierad av Hussein skulle de neokonservativa låta demokratin välla fram som en rättfärdighetens flod. Det var fint tänkt, men det blev inte så.
I Wall Street Journal (15/1 2021) skriver Robert L. Woodson Sr. och Joshua Mitchell om hur vänstern kapade medborgarrättsrörelsen i USA och håller tillbaka afroamerikanernas utveckling:
Tellingly, leftist elites teach their own children the values of working and studying hard even as they encourage behavior among blacks that will make sure they remain uncompetitive but “authentic.”
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lode var ett slag som ägde rum den 23 januari 1573 mellan svenska och ryska trupper, som en del av tjugofemårskriget mot Ryssland. Den svenska armén under Clas Åkesson Tott bestod av 700 svenska knektar och ett par hundra baltiska ryttare. Den ryska armén var många gånger större – den bestod av 16,000 man.
Det är kanske en konstig fråga, särskilt i samband med samtidsdebatt och opinionsbildning, men det är likväl en fråga jag stundom ställer mig. Det är förstås lätt att hävda att vinbärskräm inte har något gemensamt med aktuella samhällsfrågor men om man bara skrapar lite på ytan så kan man ändå skönja vissa beröringspunkter mellan vinbärskrämen – det vill säga frånvaron av den – och det samhälle vi idag lever i.
Häromdagen begav jag mig till forskningsfronten för att utvärdera situationen. Forskningsfronten ligger vid Angereds torg 9 i Angered i Jämställdhetsmyndighetens lokaler. Av pandemiska skäl uppsökte valde jag att uppsöka fronten elektroniskt snarare än fysiskt och det visade sig var en himla tur för den verkliga spjutspetsforskningen, upptäckte jag, bedrivs på ett annat ställe, nämligen vid Nationella sekretariatet för genusforskning på Universitetsplatsen 1 vid Göteborgs universitet – visserligen bara 14 kilometer i sydvästlig riktning enligt Google Earth men det hade känts snopet att klappa på fel port när man är så vetgirig och otålig som jag.
Med Biden som ny president i USA förväntas den förnybara energin få ny vind i seglen med hopp om att koldioxidutsläppen skall börja minska på allvar. Enligt vad Biden utlovat kommer USA att återgå till Parisöverenskommelsen, vilken Trump nyligen lämnade.
Vad som inte tillräckligt uppmärksammats i Sverige är att USA sedan flera år förlorat ledningen i utsläppsligan för koldioxid. Inte ens västvärlden leder ligan längre.
Mila, en 17-årig fransk flicka, råkade i en dispyt med en muslim medan hon sände live på Instagram. Under ordväxlingen yttrade flickan att Koranen är en hatisk bok.
Yttrandet, som gjordes för ett år sedan, spreds snabbt på Internet bland muslimer som anklagade henne för att ha förolämpat islam.
Hoten mot henne blev så allvarliga att flickan fick lämna sin skola. Hon har nu gått under jorden och lever med polisbeskydd.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Hälleskogen utkämpades den 17 januari 1437 mellan en yrkesarmé under marsken Karl Knutsson Bonde och ett bondeuppbåd under Erik Puke under Pukefejden. Karl Knutssons riddare led stora förluster och tvingades retirera varpå förhandlingar följde.
Erik Puke allierade sig tidigt med Engelbrekt Engelbrektsson och framstod 1436 som Engelbrekts närmaste man. Efter Engelbrekts död startade Erik Puke ett nytt uppror i sin hembygd, den s.k. Pukefejden.
Debatten går het över hela västerlandet nu om demokrati och demokratiska principer. Vad beror det på? Har det framträtt några öppet antidemokratiska krafter som utmanar hela vårt samhällssystem? Knappast. Det handlar nog mer om att vi har så starka politiska motsättningar att demokratin har svårt att reglera dem. Kanske blir demokratin lidande när det som står på spel är något som uppfattas som viktigare än själva demokratin.
Så gott som dagligen de senaste månaderna har vi informerats om antalet dödsoffer i spåren av corona. Varje gång vi öppnar tidningen blir vi påminda om att liemannen aldrig vilar, och att 2020 ser ut att bli ett av de mörkaste åren i modern historia. En professor i Lund drar paralleller till spanska sjukan 1918, så det klart man blir skärrad.
Några läsare har varit vänliga att kommentera en fundering som jag nyligen presenterade. Så här lät funderingen:
En grundläggande fråga med vilken jag i min barnslighet oavsiktligt retat upp en del nationalekonomer är hur marknader uppstår. Det är fundamentalt för nationalekonomin men helt bortglömt sedan Jean-Baptiste Say år 1803 skrev en uppsats i ärendet. Tänk dig en ekonomi som består av en fiskare och en bagare. Fiskaren fiskar två fiskar om dagen och bagaren bakar två bröd om dagen. De byter en fisk mot ett bröd och lever båda på en fisk plus ett bröd vardera om dagen. Ett system i jämvikt.
Ungefär hälften av Sveriges småhus värms med el. Och av dessa hus har majoriteten värmepumpar.
Värmepumpar är lite av ett trolleritrick. Hela idén är att man flyttar värme från något kallt till något varmt. Det låter omöjligt men det är faktiskt tillåtet enligt termodynamikens lagar under förutsättning att man tillför energi. Det är det man behöver el för. Elen används alltså egentligen inte alls till själva uppvärmningen. Värmepumpar är intressanta ur många synpunkter. Dels ur de rent tekniska aspekterna men också ur hur marknader fungerar.
Filmskaparen David Lynch föddes 20 januari 1946 i Missoula, Montana i Förenta staterna. Han är känd för filmer som Elefantmannen (1980) och Mulholland Drive (2001), och teveserien Twin Peaks (1990-91).
Lynch regisserade Dune (1984), en filmatisering av Frank Herberts science fictionberättelser med samma titel.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Sedan den svenske riksföreståndaren Sten Sture den äldre har avlidit i Jönköping den 14 december året före väljs Svante Nilsson till hans efterträdare som riksföreståndare den 21 januari 1504.
Svante Nilsson har av eftervärlden fått tillnamnet Sture, vilket aldrig användes av hans samtid, och både han och hans far var egentligen av ätten Natt och Dag, fast fadern använde Sturenamnet.
Så här skrev Vilhelm Moberg 1965, ironiskt nog i Dagens Nyheter, men DN var då en annan tidning.
Det förefaller uppenbart för mig att USA inte kommer att bli bättre under demokraternas Biden än under republikanernas Trump. Det beror på att USA lider under de flerfaldiga måttstockarnas förbannelse (som jag skrev om här). Den som letar lite i sitt minne kan hitta flera likartade tillfällen under de senaste årens amerikanska historia när de demokratiska bedömarna applicerade sin måttstock och de republikanska bedömarna sin och kom fram till helt olika utslag.
Mary Sue är en populär sajt för progressiva nördtjejer. I en ny artikel efterfrågar redaktören Jessica Mason fler färgade lesbiska kvinnor i positiva filmroller. Hon menar att situationen visserligen är bättre än tidigare, eftersom fler filmer har gjorts med berättelser om lesbiska kvinnor, men att dessa filmer fortfarande är för vita.
I den australiska utgåvan av tidningen Spectator (5/1 2021) radar skribenten Arthur Chrenkoff åtta trender som han anser att man bör bevaka under 2021, så som Israels situation i Mellanöstern, den kalla freden med Kina, teknoplutokratins framväxt och vänsterns radikalisering:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613. Sverige och Danmark sluter fred i den halländska orten Knäred den 20 januari 1613.
Trots att jag påstår att jag är skeptisk mot allt och alla så har jag auktoriteter. En av dessa är Alexis de Tocqueville (bilden), en fransk aristokrat som vid 26 års ålder år 1831 påbörjade en lång resa i USA för att studera den nya amerikanska demokratin. Det blev ett antal djupsinnigt resonerande böcker plus reseberättelser.
Tocqueville hade i den franska revolutionen sett vad demokratin kan ställa till med om den får utvecklas utan spärrar och han ville veta hur USA skulle kunna undvika motsvarande tyranni. Han oroar sig för framväxten av en oinskränkt, folkvald, välvillig, despotisk statsmakt:
Liberalismen, en ideologi som hyllar politisk och ekonomisk konkurrens, har varit förhärskande sedan Sovjetunionen och Östeuropa kollapsade 1989 – 1990. Dessförinnan var världen under kalla kriget uppdelad mellan kommunism och demokrati, det totalitära öst med planhushållning och det fria väst med marknadsekonomi.
Sovjetunionens fall och Östeuropas frigörelse från kommunism är kanske den största politiska händelsen i min livstid. Jag var där på uppdrag av Världsbanken och arbetade under 1990-talet med att skapa privatägda, från statsmakten fristående, banker. Utan privata banker kunde ingen privatisering av den reala ekonomin äga rum.
DET GODA SAMHÄLLET 