DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stockholms blodbad var den rannsakning med efterföljande avrättningar som ägde rum i Stockholm den 7–9 november 1520. Händelserna inleddes direkt efter Kristian II:s (som efter blodbadet blev känd som Kristian Tyrann i Sverige) kröning till svensk kung när gästerna på kröningsfesten kallades till ett möte på slottet. Ärkebiskop Gustaf Trolles krav på ekonomisk kompensation för bland annat Stäkets rivning ledde till frågan om den tidigare riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans anhängare hade gjort sig skyldiga till kätteri. Med påstått stöd i kanonisk rätt avrättades närmare 100 personer de följande dagarna. Bland de avrättade fanns många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren.

Sedan 2013 har jag följt vad som skrivs om Gustav Adolfsdagen på sociala medier. Jag kollar på Facebook, Twitter och Instagram. Mitt intryck är att omnämnandet av dagen, både text och bilder, ökar varje år. Jag vet inte, men hoppas, att detta beror på att fler firar dagen. Det kan ju också bara bero på att fler av dem som firar, nämner den.

Vad säger denna ökning om tidsandan? Det är möjligt att ökningen signalerar att fler intresserar sig för svensk historia och svenska traditioner. Men kanske lever jag i en sverigevänlig bubbla?

Jag har skrivit om Gustav Adolfsdagen varje år på Det Goda Samhället sedan 2015. Har jag inspirerat andra? Det vore oerhört roligt om så var fallet. Eller så är jag, liksom andra, påverkad av samma tidsanda. Utan att känna varandra går vi i samma riktning, tänker liknande tankar.

Om du har fem minuter och femtiofem sekunder till övers och är nyfiken på hur Sverige styrs är det väl värd tid att lyssna på det telefonsamtal mellan en ledande politiker och en medborgare som Lennart Bengtsson nyligen tipsade om. Samtalet ger en fin bild av svensk politik när den är som mest normal.

Vem medborgaren är vet man inte annat än att hon är kvinna heter och Elin (eller Erin) och är bekymrad över att Kalmar kommun har deklarerat ”klimatnödläge”. Hon ringer till en framstående politiker i Kalmar. Medborgaren och väljaren Elin (eller Erin) vill veta vad klimatnödläge betyder och vad det ska föranleda för åtgärder: ”Idag är det klimatnödläge, igår var det inte klimatnödläge, liksom. Vad händer nu, vad kommer att hända? Vad är det ni fattat beslut om som kommer att ge effekt?”

Varför återlämnade Aina makens blyertspennor efter hans död? Varför är korruptionen i vissa länder evig, till synes omöjlig att utrota?

Det beror på att Aina Erlander (bilden) bodde i ett land, vid en tid då man visste vad som behövde göras – och litade på att det blev gjort. För henne var det inget offer att åka in till kanslihuset en extra gång. Allt hade ett värde i en fungerande organisation. Antagligen var det en glädje i det hon gjorde, en liten hyllning till makens och hans medarbetares gärning.

Förenta staternas president Donald Trump, flera av hans anhängare och andra, menar att det amerikanska valet inte har gått rätt till. Ett vanligt påstående är att döda har röstat.

På Twitter (6/11 2020) uttrycker den brittiske Brexitledaren Nigel Farage, som är en vän till Donald Trump, stöd för påståendet och gör sig samtidigt lustig över att Demokraternas kandidat Joe Biden, suttit i karantän på grund av coronaviruset:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl övertog makten i Sverige vid 15 års ålder, efter en sju månaders förmyndarregering. Han var överbefälhavare för de svenska styrkorna under kriget mot trippelalliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som inleddes år 1700. Hans ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till de svenska styrkornas inledande triumfer under kriget, och år 1706 hade han besegrat alla Sveriges fiender, förutom Ryssland.

Gustav Adolfsdagen den 6 november är en viktig högtid i studentstaden Uppsala. Studenterna går i procession ned för Carolinabacken till Odinslund där den stupade kungen hyllas med sång. I Odinslund står en obelisk rest av Karl XIV Johan, den förste Bernadotten, för att hedra Gustav Adolf. Studentkören Allmänna sången Luthers psalm Vår Gud är oss en väldig borg och Heidenstams Sverigesång: ”Sverige, Sverige, Sverige, fosterland, vår längtans bygd, vårt hem på jorden!”

När jag skriver detta är det fortfarande oklart om Trump eller Biden vinner presidentvalet i USA även om det lutar åt Biden. Många bekanta är glada för utfallet, även om det ännu är osäkert, medan andra känner djup sorg. Som det påpekas i Wall Street Journal (bakom betalvägg) tycks valet i alla fall ha fått ett resultat som borde tilltala alla utom de mest politiskt korrekta människorna.

Den kanske skadligaste idéutveckling som inträffat under de senaste årtiondena är identitetspolitikens framfart. Identitetspolitiken (eller det tänkande som ligger bakom själva politiken) innebär att identifierbara befolkningsgrupper bör renodlas och ges möjligheter att värna om sin särart och erhålla särskilt stöd (från skattebetalarna) för att lyckas med detta.

Europa är under attack. Det finns inget annat sätt att se de ständiga terrordåd, där människor mördas på de mest bestialiska sätt. Frankrike, Österrike – vilka fler ska drabbas innan de europeiska länderna förstår allvaret och mangrant sluter upp bakom en politik som ger svåra konsekvenser för angriparna?

I Sverige är det dock tyst. Svenska myndigheter förbereder sig istället på att ta emot en hoper kvinnliga IS-terrorister och deras barn. Terroristerna ska ställas inför rätta och barnen omhändertas, säger man, men det behövs inte mycket förstånd för att inse att de här terroristerna sannolikt inte kommer att dömas för något brott överhuvudtaget, trots att de varit delaktiga i ett folkmord. Det räcker med att de skyller på varandra. Då står ord mot ord och alla går fria. Ut på gatorna bara, som om ingenting hade hänt – som om alla de förspillda liven i deras vedervärdiga kalifat inte har något värde.

Idag minns vi Gustav II Adolf och till hans minne kan vi också passa på att avnjuta en Gustav Adolfsbakelse. Hur de ser ut, och hur populära de är, varierar lite i olika delar av landet, men vanligast är de i de städer som grundades av Gustav II Adolf, samt i de stora universitetsstäderna.

Gustav II Adolf föddes den 9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm. Han ärvde den svenska tronen efter sin fars, Karl IX, död och tillträdde vid 16 års ålder. Det var ett fattigt land han blev kung över – ett land med en svag armé som låg i krig med både Danmark, Polen och Ryssland. Men med Gustav II Adolf vid rodret förändrades allt. Den välutbildade kungen omformade både regering och armé och gjorde Sverige till en av Europas största och mäktigaste nationer. Inte undra på då att Gustav II Adolf anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar. Han förnyade krigskonsten, vilket har gjort honom känd som ”den moderna krigföringens fader” och gett honom smeknamnet Lejonet från Norden.

P.P. Waldenström (1838-1917) var ledare för Svenska Missionsförbundet, samt riksdagsman och författare. I sin reseskildring från Amerika, Genom norra Amerikas förenta stater (1890), kommenterar han amerikanernas 4-julifirande:

Den 4 juli är en för Amerikas Förenta Stater betydelsefull dag. Det är den s. k. frihetsdagen, som firas till minne af oafhängighetsförklaringen. Allt arbete hvilar på den dagen. Den egnas helt och hållet åt att upplifva och befästa nationalkänslan. Öfverallt hvar man går fram på gatorna, ser man större och smärre amerikanska flaggor hänga ut genom fönstren. Öfverallt möter man åkdon, prydda med amerikanska flaggor. Hästarne bära ock sådana på hufvud och seltyg.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lützen den 6 november 1632 (enligt den julianska kalendern; 16 november 1632 enligt den gregorianska kalendern) var ett av de största fältslagen under det trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.

Jag botaniserar en del i mitt undermedvetna, för att komma tillrätta med min vantrivsel i det samtida Sverige. Då kan mina drömmar ofta vara till hjälp, när jag söker en motkraft till den politiska depression som ibland sätter klorna i mig. Samhället har, som jag ser det, blivit dysfunktionellt på så gott som på alla plan. Jag måste hela tiden erövra nytt livsmod.

De skrämmande videoklippen från jihadattacken i Wien visar krigsliknande scener. Klippen kunde ha kommit från krigen i Irak eller Syrien. Det som är hänt är att Europa, genom massinvandringen från Mellanöstern, har blivit mellanösterniserat. De värderingar, den mentalitet och de konflikter som gett upphov till de brutala krigen i Mellanöstern, finns nu här.

De jihadistiska attackerna mot västvärlden kommer så ofta nu. Jag tror att det kommer en tid då man inte hinner med att utlysa sorgedagar, manifestera, skriva artiklar, hålla tal och tända ljus. Jag kanske låter pessimistisk, men min insyn i den islamistiska miljön – vad jag hört, sett och läst, – har gjort mig medveten om det bottenlösa hatet mot väst. Jag tror att terrorattackerna kommer att bli fler och större och komma allt tätare inpå varandra. Frågan är när terrorism och kontraterrorism övergår i regelrätt krig.

Mohamed Omar, som alltid har rätt, skrev nyligen så här om Mohammeds och Jesu världar:

Dessa två världar kan inte leva tillsammans i fred. Därför att en av dem, den islamiska världen, vill tvinga den andra till underkastelse.

Så är det otvivelaktigt. Islam betyder ju faktiskt just underkastelse. Om man läser Koranen förstår man att Mohammeds plan är att alla ska underkasta sig hans lära eller också dödas eller ödmjukt betala en särskild hednaskatt.

President Trump var inte först att hävda ”America first”, andra är till exempel Kinas Xi Jinping och Turkiets Erdogan, om än med andra ord. Till denna kategori hör även Frankrikes f d president, tillika general, de Gaulle (1890-1970). När Hitlertyskland 1940 invaderade Frankrike flydde en frustrerad de Gaulle till England för att där leda kampen mot Tyskland. Belöningen kom 1944 när han i spetsen för de fria franska styrkorna kunde tåga in i Paris och befria Frankrike. Men snart dök en ny utmaning upp, Algerietkrisen.

En fransk lärarinna blev intervjuad vid en manifestation till minne av Samuel Paty, som halshöggs av en jihadist eftersom han visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet.

I intervjun berättare lärarinnan att hon själv blivit knivhotad av en av sina elever, en fanatisk muslim som motsatte sig hennes undervisning om islams historia.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Olof Arborelius (1842-1915) var folklivs- och landskapsmålare och professor vid Konstakademien i Stockholm 1902–1909.

Efter sju års studier vid Konstakademien for Arborelius på en treårig studieresa i Europa. När han år 1872 återkom till Sverige blev han utnämnd till agré vid Konstakademien. Han var under några år verksam som överlärare där och vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. År 1902 utnämndes han till professor vid Konstakademien.

Hur totalt okunniga, naiva och självgoda politiker på 35 år har kunnat förstöra ett tidigare rikt och välfungerande land genom massinvandring.

Hur kan våra politiker få för sig att ”Alla som kommer hit vill jobba och göra rätt för sig”, när många av de som kommer mycket väl vet att det är det sista de behöver göra? Om de hitflyttade istället bestämmer sig för det kan de låta sig försörjas av andra livet ut, via de välfärdssystem (med lika rättigheter för alla) som samma politiker själva beslutat om. Det har också tagit bort incitamenten för väldigt många att lära sig svenska, utbilda sig och försörja sig själva.