I Förenta staterna firas Tacksägelsedagen den fjärde torsdagen i november (26 november 2020). Högtiden firas till åminnelse av ett fredsavtal som ingicks mellan engelska nybyggare och indianer år 1621.
Nybyggarna, som var puritaner och kallade sig själva ”pilgrimer”, utvandrade från England för att undslippa förföljelser. De seglade på skeppet Mayflower som anlände till Nya världen i december 1620.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anders Celsius, född 27 november 1701 i Uppsala, död 25 april 1744 i Uppsala, var vetenskapsman och astronom, i tjänst som professor i astronomi vid Uppsala universitet. Han är idag mest känd för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan. En enhet för temperatur är därför uppkallad efter honom och betecknas med ett stort C: °C.
Salahuddin Barakat är imam och ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad. Han har nyligen fått ett tillskott på några miljoner i sitt arbete mot ”extremism”. Vem är denna Barakat? Vi vet att han hatar Frankrikes president Emmanuel Macron eftersom denne står upp för västerländsk yttrandefrihet. På sin personliga Facebooksida (7/10 2020) skrev Barakat att Frankrike är en ”islamofob skurkstat” och att Macron är ”en skurkaktig fjant”.
”För islamhatarna kan muslimer aldrig göra rätt”, skriver DN:s Erik Helmerson i en text som sjuder av den rättfärdiges indignation över andra människors ondska och illvilja.
Muslimer dras med fördomen att vara våldsbenägna och odemokratiska. Så hur manifestera sin åsikt på ett så ickevåldsamt och demokratiskt sätt som möjligt? Kanske genom att bedja och dela ut flygblad utanför en ambassad? I en tillståndsgiven demonstration?
Många samhällen i världshistorien har lyckats skaffa sig ett avsevärt ekonomiskt överskott, alltså resurser som överstiger vad som behövs för att människorna ska kunna reproducera sig och produktionsapparaten ska hållas intakt. En sak som jag tycker är spännande är att undersöka hur sådana framgångsrika samhällen väljer att utnyttja sina överskott. Observera att det handlar om ett val, inte om något som bestämts av ödet, även om det kanske inte är ett uttalat val och framför allt inte ett val som underställts folket för demokratiska beslut.
I en intervju för NBC (National Broadcasting Company ‘NBC’, amerikanskt mediebolag) i tisdags kväll (24/11 2020) meddelade Joe Biden, den utropade vinnaren i USA:s presidentval, att han, då han tillträder som president, omedelbart kommer att dela ut medborgarskap till miljontals illegala invandrare.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Adolf Fredrik (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck 1727–1750 och kung av Sverige från 1751. Han utsågs 1743 till svensk kronprins efter hattarnas ryska krig under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store.
Det sägs ofta att kultur är förändring, att en kultur alltid förändras. Men tänk om det snarare är tvärtom? Tänk om kultur bäst beskrivs som ett motstånd mot förändring? Författare har alltid skrivit för att bli odödliga. Själva dör de naturligtvis, men deras texter lever kvar. 2020-talets svenskar kan välja att fokusera på förändring eller på kontinuitet. Ska vi vara gräva ned vår kultur i marken och låta den dö en gång för alla eller ska även vi göra motstånd och se till att den lever minst en generation till?
När man ska uttala sig om okända och oförutsägbara saker, exempelvis samhällsklimatet och framtiden, så gäller det att vara försiktig och villigt erkänna att man står på ett gungfly i mörkret och egentligen saknar alla instrument för att orientera sig. Ändå tror man sig ana saker.
Här är en observation som alltså inte är en observation utan snarare en känsla. Under de mer än fem år som den här bloggen funnits har stämningsläget i nationen genomgått en kraftig förändring. Då var det nästan helt förbjudet att säga saker som idag inte föranleder några höjda ögonbryn. Till exempel skrev jag en gång så här:
På ett antikvariat i Chicago i slutet av 70-talet bläddade jag i ett tummat exemplar av ”The Naked Communist” från 1958 (den finns att läsa gratis här). Boken erinrade om en svunnen tid, då antikommunismen svepte över USA och Joseph McCarthy rensade ut vänstersympatisörer från Hollywood. Föräldrar uppmanades ge sina barn en kristen uppfostran för att de inte skulle växa upp till blodtörstiga bolsjeviker. Den kommunistiska världsrevolutionen förutspåddes infalla redan 1973, så det var hög tid att mobilisera om man ville stoppa den röda faran. Lyckligtvis tog historien en annan vändning och Sovjetunionen upplöstes 1991. Järnridån förvandlades till grus och den västerländska kapitalismen såg ut att ha segrat.
Den framstående amerikanske, antirasistiske aktivisten Robin DiAngelo fick 12,750 dollar (ca 115,000 svenska kronor) för ett föredrag förra månaden på University of Wisconsin. Det var ett 70 procent högre arvode än den andra antirasistiske föredragshållaren, den svarta författarinnan Austin Channing Brown, fick.
Dock var DiAngelo’s arvode vid University of Wisconsin lägre än vad hon fick av University of Connecticut: 20,000 dollar.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA HMS Tre Kronor, officiellt HM Kryssare Tre Kronor, var namnet på en av svenska flottans kryssare. Fartyget var den första av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Tre Kronor och systerfartyget HMS Göta Lejon. Tre Kronor sjösattes den 16 december 1944 vid Götaverken i Göteborg och döptes av Kronprinsessan Louise. Tre Kronor var tillsammans med systerfartyget det största örlogsfartyg som någonsin ingått i svenska flottan.
I Moderaternas förslag till nytt idéprogram tar man ett försiktigt steg bort från den komprometterade öppna gränser-politik som rådde under Reinfeldt. Det gäller nu att städa bort det värsta från den tiden för att anpassa sig till det som vänstern kallar ett ”blåbrunt” block tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Det nya idéprogrammet är bättre än det förra från 2011. Här erkänner man att massinvandringen är ett problem. Man lämnar också idén om att integrationen skulle betyda att även ”gammelsvenskarna” skulle anpassa sig till ”nysvenskarna”.
Nu är det snart dags igen. Nu ska barnen på nytt matas med det budskap som public service för stunden anser viktigast. Jag talar naturligtvis om den årliga julkalendern. Och den som tänker att julkalendern helt enkelt är en mysig programserie för barn, i väntan på julens ankomst, kan tänka om. Här finns ett budskap som ska hamras in.
Det är märkligt att de överideologier som topprider vårt land började i begränsade sammanhang för att sedan över några decennier sprida sig som metastaser i hela samhällskroppen. Jag syftar på värdegrunden och postmodernismen, som idag genomsyrar både det offentliga rummet och därmed också de följsamma människornas enskilda liv.
Medan Den Heliga Värdegrund gör avstamp i skolans anti-mobbningsprogram i början av nittiotalet kom postmodernismen på allvar till Sverige via litteraturkritiken ungefär ett decennium tidigare. Tillsammans har de med tiden format en uppsättning dogmer som utgör en fara för såväl demokrati som välfärdssamhällets fredliga överlevnad på sikt.
Jag är inte bara amatörepidemiolog utan också amatörkriminolog. I egenskap av amatörkriminolog har jag idag ställt mig frågan om det finns några likheter mellan olika länder när det gäller immigration och brottslighet. Är det till exempel så att immigranter är mer brottsliga i vissa mottagarländer än i andra?
Jag har nu forskat i denna fråga genom att läsa Wikipedia. Skratta inte. Jag vet att man inte alltid kan lita på Wikipedia men jag kan inte komma på någon annan rimligt lättillgänglig källa som åtminstone tycks sträva efter att åstadkomma hederliga redogörelser.
I ett tydligt meddelande riktat till det amerikanska presidentvalets utropade vinnare, demokraten Joe Biden, varnar Egypten och Saudiarabien för att omfamna Muslimska Brödraskapet.
Den 10 november i år varnade De skriftlärdas råd i Saudiarabien (Council of Senior Scholars) för att en kommande Bidenadministration skulle kunna återgå till Barack Obamas eftergiftspolitik mot Muslimska Brödraskapet.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Essingebroolyckan inträffade den 24 november 1948 när en buss störtade från gamla Essingebron mellan Stora och Lilla Essingen i Stockholm. Vid olyckan omkom elva personer.
AB Stockholms Spårvägars trådbuss på linje 96 var på väg mot Stora Essingen strax efter klockan 8 på morgonen. Mitt på bron kolliderade den med en lastbil lastad med betongplattor som var på väg i motsatt riktning. Fälgmuttrarna på bussens högra framhjul grep tag i lastbilens högra bakhjul vilket gjorde att bussens hjul vreds till höger. Genast därefter grep bussens fälgmuttrar tag i främre fälgkanten på lastbilen vilket gjorde att bussens framhjul starkt vreds åt höger vilket gjorde att busschauffören förlorade kontrollen över fordonet.
Den här helgen har jag sett en dokumentärserie om den så kallade Södermannen, en serievåldtäktsman som var aktiv under 1970- och 80-talen. Han härjade först i Haga i Göteborg i början av 1970-talet. Därefter fortsatte han med samma grova brott på Södermalm i Stockholm, från sent 70-tal till 1983.
I den coronastatistik jag brukar använda kan man få länderna rangordnade efter antal coronadöda per miljon invånare. Bland de minst drabbade länderna, de som har under tio döda per miljon (Sverige ligger på 633), finns till exempel Tanzania, Burundi, Nigeria och Eritrea. Jag har vad jag tror rätt välgrundade fördomar mot dessa afrikanska länder. Jag tror att deras statistik är helt otillförlitlig.
Det hela kompliceras av att gruppen med mindre än tio döda per miljon invånare också innefattar länder kring vilka jag har motsatta fördomar. Jag tror att Sydkorea, Singapore, Taiwan och Kina har bra koll på sin statistik och att de låga dödstalen beror på framgångsrik coronapolitik i kombination med ospecificerade asiatiska kulturella särdrag.
En ny dansk studie, publicerad 18 november, visar att munskydd är verkningslösa för att hindra coronaviruset.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den sista avrättningen i Sverige verkställdes den 23 november 1910 då Johan Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (det var den enda gången en sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utfördes av Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste skarprättare.
Den 5 januari 1910 rånade Johan Ander Ander Gerells växelkontor på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm. Under rånet slog han ihjäl kassörskan Viktoria Hellsten med en hävstångsvåg. Vid rånet kom Ander över 5 211 kr och 27 öre.
Khadim Hussein Rizvi gick bort den 19 november i år. Han var en av Pakistans kändaste sufiledare (pir) och vördades som ett helgon. Sufismen är den strömning inom islam som betonar andlighet, mystik och kärleken i relationen mellan människa och Gud.
Rizvi tyckte om poesi och kunde många dikter utantill som han gärna citerade i sina tal, särskilt av den store sufiledaren Ahmed Raza Khan Barelvi (1856-1921) och Pakistans nationalskald Muhammad Iqbal (1877-1938).
Våra samtida moralister talar gärna om ”de andra”: En god människa ska öppna sitt hjärta för de andra. Frågan är dock om inte denna förenklade bild av mig och de andra leder fel. Det finns nämligen olika kategorier av andra: Vissa andra tillhör mina ”egna” snarare än de verkligt andra. Kanske är det därför man man i Bibeln talar om vår ”nästa”. Min nästa är inte vilken annan person som helst: Det är han eller hon som står mig närmast. Mellan mig och de andra finns min nästa.
Faktum är att man inte begriper så mycket. Jag har märkt att detta tillstånd är allmänt. Det upptäcker man lätt om man studerar coronapolitiken såväl i Sverige som i andra länder. Experterna är oeniga och trevar sig fram. Själv misstänker jag att de samlade skadorna av viruset skulle bli minst om myndigheterna skyddade de äldre som är i farozonen och i övrigt lugnade ner sig för att inte sprida mer panik. (Kolla gärna på Scott Atlas som ingår i Vita Husets rådgivande coronagrupp.) En stats- och mediaframkallad pandemipsykos förbättrar inte förhållandena i riket.
Amerikanska nationalister, trogna president Donald Trump, har demonstrerat utanför delstaten Georgias regeringsbyggnad i Atlanta (Georgia Capitol) dagligen sedan i onsdags den 18/11. Demonstranterna erkänner inte valets giltighet utan hävdar att Trumps seger ”stulits” av Demokraterna genom omfattande valfusk.
DENNA DAG I SVENSKA HISTORIA Den 20 november år 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska) besegrar den svenska armén ryssarna i slaget vid Narva i nordöstra Estland. Det var ett av de största slagen under stora nordiska kriget mellan 1700 och 1721, och stod mellan en svensk armé under befäl av kung Karl XII och en rysk armé under befäl av fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ.
Frankrike har en lång, invecklad historia av mer eller mindre påtvingad samvaro med muslimska befolkningsgrupper. Under århundraden överföll nordafrikanska pirater skepp från Europa och tog kristna fångar för att göra dem till slavar, också ett inte obetydligt antal svenskar. (Muslimer fick inte förslavas). Denna verksamhet avvecklades först i samband med Frankrikes kolonisering av Nordafrika 1830–1847. I samband med Algeriets frihetskrig kom också många muslimer till Frankrike, särskilt efter den fred som gjorde de algerier som samarbetat med fransmännen icke önskvärda i hemlandet. På senare tid har allt fler muslimer kommit som en del av den moderna folkvandringen.
Så långt tillbaka jag kan minnas har svenska politiker lovat trygghet. Jag kunde länge inte förstå vad de menade. Sverige var väl tryggare än andra länder? Vad mer behövdes? På landet gick folk och handlade utan att låsa ytterdörren och små barn kunde vandra ensamma genom parkerna även mörka eftermiddagar och kvällar.
Sedermera förstod jag att löftena om trygghet var en signal till kvinnliga väljare att de inte skulle lämnas på bar backe om de tröttnat på sin man och ville skiljas. Jag deltog i en paneldebatt om välfärdsstaten med en vänsterpartistisk riksdagskvinna. Hon bekräftade min misstanke. Hon utropade med triumferande stämma: ”Jag är själaglad för välfärdsstaten för om den inte funnits så hade jag kanske varit beroende av en karl!”.
Det finns personer genom historien som har förändrat världen och hur vi människor lever och verkar. I modern tid har vi uppfinningar som ångmaskinen av James Watt, elektriciteten av Thomas Edison, bilen av Henry Ford, flyget av bröderna Wright, radion av Guglielmo Marconi och den personliga datorn av Bill Gates. Även Elon Musk, som nu förändrar bilindustrin, kommer nog att räknas hit. Men det finns en person som på ett avgörande sätt förändrat hur vi människor lever och agerar idag; nämligen Steve Jobs (1955-2011), den karismatiska pionjären, entreprenören och grundaren till bland annat Apple. På varje tunnelbana, flygplats, torg eller krog ser man människor djupt försjunkna i sina mobiler, många av dem iPhones. Och det är likadant över hela världen, i i-land som u-land.
DET GODA SAMHÄLLET 