Jag blev respektfullt entusiastisk över hur de politiska krafterna i USA – se min krönika igår – använder sitt eget lands historia som argument i den aktuella politiska dagskampen.
Det betyder för det första att det finns åtminstone några politiskt ledande personer som vet tillräckligt om landets förflutna för att tro sig kunna dra slutsatser som är relevanta för dagens politik och för det andra att det finns en publik av röstande medborgare som åtminstone hört talas om George Washington och inbördeskriget och som har en aning om vad sådana begrepp står för.
Nu börjar den synas – den stora kostnaden för den gröna omställningen i EU. Och det är bråttom – till FN-mötet i november i Glasgow, COP26, vill man visa på konkreta planer att vi är på väg mot den minskning av utsläppen av CO2 med 55 procent som EU parlamentet beslutade om i höstas.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det så kallade ”nederländska kriggöringssättet” från 1500-talet rörde sig striden till stor del om intagande och försvar av fasta platser.
Richard Sörman skriver ett öppet brev till försvarsminister Peter Hultqvist och undrar om de Sverigevänner som Hultqvist i en krönika i Dala-Demokraten beskriver som farliga icke-demokrater är välkomna i Försvarsmakten. Hur ska alla de svenskar som enligt Socialdemokraterna står på fel sida av historien kunna kämpa i Försvaret på samma sida som Peter Hultqvist? Är det rimligt att en försvarsminister så flagrant bidrar till att öka vår nationella splittring?
Finns det en ”strukturell antirasism” i svensk kollektivtrafik? Den frågan ställer min kollega Mohamed Omar i en text 
Matt Walsh är en bloggare och youtuber som skriver krönikor för Ben Shapiros högersajt 
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anfallen mot Sankt Petersburg ägde rum åren 1704 och 1705, och innebar härjningar, landstigningar och flottbombardemang av den svenska krigsmakten i syfte av att erövra den nygrundade hamnstaden Sankt Petersburg från ryssarna.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige under Gustav Vasa och Ryssland under Ivan IV ”den förskräcklige” under åren 1554–1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen. Kriget avslutades med freden i Novgorod 1557.
”Att Sverige självt i motsats till sina grannar undgick att bli indraget i världskonflikten, därför hade det att tacka inte endast sitt relativt skyddade läge och sin målmedvetna upprustning, utan även det motstånd Finland presterade mot de ryska expansionssträvandena. Om rådsunionen hade lyckats förverkliga sin avsikt att erövra och sovjetisera Finland, hade även utgångsläget för det tysk-ryska kriget varit ett annat. Med ryska trupper på Åland och i Tornedalen – hotande malmfälten – samt tyska i Norge och Danmark, hade Sveriges handlingsfrihet varit till ytterlighet beskuren och de ”förhandsbestämda linjerna” (den traditionella alliansfriheten och neutraliteten) varit föga värda”. (G. Mannerheim (bilden) Minnen P.A. Norstedts och Söners förlag, Stockholm 1952. Del II, s. 238).
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Biskop Folke Johansson Ängel, som har fungerat som tillförordnad ärkebiskop i Uppsala ärkestift sedan 1267, låter den 24 januari 1273 flytta Erik den heliges ben från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala), där man håller på att uppföra en ny domkyrka. Därmed flyttas också ärkestiftets centrum till den nya orten.
Vänstern hävdar gärna att demokratin förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Men tänk om den också förutsätter gemenskap och försiktighet? Konservatismen lär oss att vi ska bygga våra samhällen på naturliga och historiskt grundade gemenskaper, att vi ska undvika brådstörtade förändringar. De påfrestningar som våra västerländska demokratier just nu utsätts för kan mycket väl beskrivas som en naturlig följd av att alltför många har vägrat lyssna på de konservativas varningar.
I Wall Street Journal (15/1 2021) skriver Robert L. Woodson Sr. och Joshua Mitchell om hur vänstern kapade medborgarrättsrörelsen i USA och håller tillbaka afroamerikanernas utveckling:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lode var ett slag som ägde rum den 23 januari 1573 mellan svenska och ryska trupper, som en del av tjugofemårskriget mot Ryssland. Den svenska armén under Clas Åkesson Tott bestod av 700 svenska knektar och ett par hundra baltiska ryttare. Den ryska armén var många gånger större – den bestod av 16,000 man.
Det är kanske en konstig fråga, särskilt i samband med samtidsdebatt och opinionsbildning, men det är likväl en fråga jag stundom ställer mig. Det är förstås lätt att hävda att vinbärskräm inte har något gemensamt med aktuella samhällsfrågor men om man bara skrapar lite på ytan så kan man ändå skönja vissa beröringspunkter mellan vinbärskrämen – det vill säga frånvaron av den – och det samhälle vi idag lever i.
Med Biden som ny president i USA förväntas den förnybara energin få ny vind i seglen med hopp om att koldioxidutsläppen skall börja minska på allvar. Enligt vad Biden utlovat kommer USA att återgå till Parisöverenskommelsen, vilken Trump nyligen lämnade.
Mila, en 17-årig fransk flicka, råkade i en dispyt med en muslim medan hon sände live på Instagram. Under ordväxlingen yttrade flickan att Koranen är en hatisk bok.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Hälleskogen utkämpades den 17 januari 1437 mellan en yrkesarmé under marsken Karl Knutsson Bonde och ett bondeuppbåd under Erik Puke under Pukefejden. Karl Knutssons riddare led stora förluster och tvingades retirera varpå förhandlingar följde.
DET GODA SAMHÄLLET 