Sedan många år har jag lett i mjugg när jag hört nationalsången, särskilt raden ”Du tronar på minnen från fornstora dar”. När jag gick i skolan föreställde jag mig, fast ingen lärare förklarade det, att de fornstora dagarna avsåg 1600-talet när Sverige ett kort tag faktiskt var en stormakt. När vi under de senaste årtiondena sjungit Du gamla, Du fria så har jag utgått från att alla liksom jag själv tänkt på sextio- och sjuttiotalen som de fornstora dagarna ty då var vi faktiskt en internationellt erkänd och beundrad humanitär stormakt.

En skitstorm har blåst upp efter att den omtyckte komikern Dave Chappelle skämtat vanvördigt om transpersoner. Så får man inte göra, menar transaktivisterna. Det är ”transfobiskt”.

I stå upp-showen The Closer, som hade premiär 5 oktober på Netflix, säger Chappelle bland annat att han och Harry Potter-författaren J.K. Rownling står sida vid sida som ”team TERF”.

TERF:are är sådana fördomsfulla, inskränkta och elaka människor som menar att män inte kan föda barn och kvinnor inte kan drabbas av prostatacancer. En upprörande åsikt!

Nu har coronakommissionen kommit med sitt andra betänkande och Sveriges regering får svidande kritik för hur man hanterat coronapandemin. Hanteringen beskrivs rentav som ett haveri. Särskilt stor vikt lägger man vid det som hände i slutet av februari och början av mars, då sportlovsfirande stockholmare tog med sig coronasmittan hem från de italienska alperna. Det var där och då smittspridningen drog igång, och det var också den smittan som kom att spridas på äldreboendena.

Den unge rapartisten Einár sköts nyligen ihjäl i Stockholm, och han hyllas nu av stora delar av det politiskt korrekta kultur- och medieetablissemanget. Någon tyckare beskrev honom till och med som ”ett musikaliskt geni”. Jag hade aldrig hört Einárs musik tidigare, men av nyfikenhet lyssnade jag på ett par låtar på Youtube samt läste några av hans rap-texter.  

Det feministiska paradigmet baseras på en grundläggande föreställning att det i samhället finns en könsmaktsordning. Könsmaktsordningen har två egenskaper eller inneboende krafter. Den första är att ordningen genom inverkan av ett oändligt antal mer eller mindre osynliga strukturer säkerställer att kvinnan alltid är förtryckt av mannen. Den andra egenskapen är att könsmaktsordningen är evig och odödlig. Den slutar alltså aldrig att verka. Det spelar ingen roll hur mycket kvinnor (och män) kämpar för kvinnans jämställdhet och befrielse ty samhället kommer alltid att stå under könsmaktsordningens dominans.

I Sverige tror många att fattigdom leder till kriminalitet. Många svenskar tror att rika städer är trygga och att fattiga städer är farliga. Det är falskt. New York var världens ekonomiska centrum på 80-talet. Om man köper en global indexfond ligger cirka 60 procent av investeringarna i USA. New York är USA:s ekonomiska centrum. Trots det hade New York massor av problem med skjutningar och knark på 80-talet.  

Magnus Thorén ledde onsdagen den 27 oktober programmet Sverige möts från Tjärna Ängar i Borlänge. Jag har nu gått omkring i några dagar och försökt förstå vad det var jag såg.

Laguppställningen var tydlig. Två svenska kommunpolitiker från Borlänge samt en svensk pensionär till vänster i bild, flankerade av en redaktionellt inkvoterad invandrare som studerat på högskola och nu flyttat tillbaka till Tjärna Ängar på ena sidan.

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Robert Mathiasson om biståndsindustrin.

Robert är tidigare ledare för Kommunistiska Partiet, numera fristående skribent.

Biståndet, säger Robert, är en penningtransaktion från fattiga människor i rika länder till rika människor i fattiga länder.

Lars Åberg är en skribent med vägande uppfattningar. Så här skrev han i Bulletin:

Vi lever i de förfördelades land; de flesta är missnöjda, just deras grupp är särskilt missgynnad. Hur blev det så?

När man hör politikerna beskriva alla behov som finns i det svenska samhället kan man tro sig vara förflyttad till Afghanistan eller Centralafrikanska republiken. Ingenting tycks längre fungera, allt måste rustas upp: vården, skolan, polisen, miljön, integrationen, vägarna, kollektivtrafiken, elförsörjningen, barnomsorgen, jämställdheten, tilliten.

Varenda morgon vaknar man till ett samhälle som är på dåligt humör.

De senaste åren har vi i väst, och framförallt länderna i Asien, blivit varse ett alltmer aggressivt, ekonomiskt rikt och militärt mäktigt Kina. Kinas förre ledare Deng Xiaopings (1904-1997) mantra att ”ligga lågt och bida sin tid” är nu helt övergivit. Istället hotar man Taiwan med invasion, krossar demokratirörelsen i Hongkong, tvistar med Indien om gränser, förtrycker egna minoriteter, lägger under sig hela Sydkinesiska sjön trots grannstaternas protester och grälar med USA och Australien om handelsfrågor och Covid.  

I sitt avskedstal 1961 efter sina presidentperioder varnade Dwight D. Eisenhower det amerikanska folket för ”det militärindustriella komplexet”. Militären behövs visserligen, men den måste hållas på mattan. Annars, sade Eisenhower, kommer hela det system där militären ingår – försvarsindustri, politiker, militärskolor, tankesmedjor, strategiprofessorer, säkerhetsjournalister och så vidare – att få ett alldeles för stort inflytande över nationen och dess tänkande.

Igår skrev Bitte Assarmo en ironisk och mycket uppskattad text om att statsägda media gör sig till tolkar för vissa missnöjda invandrare som anser att det vilar en vithetsnorm över den svenska naturen och att svenskarna bör kritiseras för att de satt sin prägel på skog och fjäll. Inte bara på naturen, förresten, utan också på kulturen, vilket Bitte berörde i en text om Zornutställningen på Nationalmuseum i somras.

Nu närmar sig Halloween igen. Du som fortfarande är lite skeptisk till denna, i vår del av världen, relativt nya helg kan läsa här om bakgrunden till Halloween. Själv ser jag ingen som helst motsättning i att fira både Halloween och traditionell svensk Allhelgonahelg, eftersom de båda högtiderna infaller på olika datum.