Jag förklarade lite mästrande för en vän att jag tänkt en del på det här med narkotika och brottslighet. Jag sa att eftersom de gängkriminella till stor del försörjer sig på handel med knark och eftersom det är den handeln gängen slåss om och eftersom polisinsatserna inte tycks fungera så kanske vi bör tänka på annat sätt.

Hur då? sa vännen.

I våras kom två mastodontutredningar om skolans framtid. Den ena – SOU 2020:33 Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola – kom i två delar på 899 respektive 218 sidor. Den andra – SOU 2020:28 Utredningen om en mer likvärdig skola – omfattar 786 sidor. Jag koncentrerar mig på den senare utredningen om en likvärdig skola.

Utredningen handlar om vilka reformer som skulle behövas för att skapa en mer likvärdig skola. Jag tänker inte säga något om dessa reformer. Om du vill läsa en sammanfattning har Friskolornas Riksförbund gjort en sammanställning som förefaller hederlig. Man förstår att Riksförbundet tar sig för pannan över utredningens förslag.

Det händer ibland att saker som jag läst tidigare plötsligt får en ny och djupare innebörd när jag läser dem igen. Så var det häromdagen när jag läste och skrev om Lenins skrift Vad bör göras? Så här skrev jag:

[Lenin] framförde teorin att den kommande revolutionen inte kunde ledas av proletariatet eftersom arbetarna inte hade ett tillräckligt revolutionärt medvetande. I stället måste den stora omvälvningen genomföras under ledning av en liten grupp ideologiskt skolade kommunister. De vanliga arbetarna skulle bara schabbla bort revolutionen om de fick bestämma och nöja sig med obetydliga eftergifter från maktens sida och sedan inordna sig under den borgerliga ideologin. Lenins skarpa insikt var redan från början att folket inte ville vara med om några samhällsomstörtande äventyr.

Argentinaren Jorge Mario Bergoglio tog sig påvenamnet Franciskus efter det kända helgonet Franciskus av Assisi (1181 – 1226). Helgonet är älskat för att han lämnade ett liv som rik och lättsinnig festprisse, gav bort sina egendomar, bildade gråbrödraorden för tiggarmunkar, hjälpte de fattiga, predikade för fåglar, besökte sultanen Malik-el-Kamil i Egypten mitt under brinnande korståg och blev vän med honom. Helgonets dag är den fjärde oktober – i Sverige tidigare kampens mot löntagarfonderna dag och sedermera kanelbullens – och den dagen för någon vecka sedan presenterade påven (bilden) encyklikan Fratelli Tutti – vi är alla bröder – just i Assisi. ”Vår värld måste helas inte bara från det aktuella viruset utan också från samhälleliga sjukdomar som ojämlikhet, orättvisa och utanförskap som påverkar så många av våra bröder och systrar i den mänskliga familjen”, sa påven vid presentationen.

När jag slösurfade på internet råkade jag stöta på en definition av begreppet populism som påstods var hämtad från Wikipedia. Definitionen lät så här:

Populism, (lat. populus, ”folk”), politisk rörelse som vädjar till ”folket” och ”sunt förnuft” samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en specifik ideologi.

Definitionen förvånade mig på två sammanhängande sätt. För det första insåg jag att om detta är populism så är jag nog populist.

Den normala uppfattningen är att västerlandets framgångar beror på vetenskapens landvinningar, frukterna av Kopernikus, Galileos, Darwins, Einsteins och många andra skarpa tänkares mödor. Visst måste den västerländska vetenskapliga attityden – att ifrågasätta allt och experimentera för att utröna en fungerande sanning – ha spelat en avgörande roll för den succé vars följder världen nu kan avnjuta. Men hur uppstod den där skeptiska, nyfikna och sanningssökande inställningen?

År 1902 publicerade Lenin en liten skrift som hette Vad bör göras? där han framförde teorin att den kommande revolutionen inte kunde ledas av proletariatet eftersom arbetarna inte hade ett tillräckligt revolutionärt medvetande. I stället måste den stora omvälvningen genomföras under ledning av en liten grupp ideologiskt skolade kommunister. De vanliga arbetarna skulle bara schabbla bort revolutionen om de fick bestämma och nöja sig med obetydliga eftergifter från maktens sida och sedan inordna sig under den borgerliga ideologin. Lenins skarpa insikt var redan från början att folket inte ville vara med om några samhällsomstörtande äventyr.

Hela historien är egentligen både tokrolig och tragisk. Sedan ett halvt millenium har Europa och sedermera även Nordamerika, det vill säga västerlandet, gjort underverk. Människan har funnits i kanske 250 000 år och fram till västerlandets ekonomiska revolution levt i outsäglig misär. Under bara två promille av människans existens på jorden har det funnits något hopp om att tillvaron skulle kunna upplevas som dräglig för mer än ett fåtal om ens det. Det är vad västerlandets gjort för mänskligheten. Under långt mindre än en promille av människans tid på jorden har engelsmannen Thomas Crappers (bilden) uppfinning vattentoaletten existerat och då till en början bara för drottning Victorias av England bekvämlighet.

Sveriges akuta problem just nu är kriminaliteten. Sverige har ingen plan för hur brottsligheten ska hanteras. En del pratar om att myndigheterna måste samarbeta mer, andra om att straffen måste skärpas och straffrabatterna för ungdom måste elimineras, andra åter om att sociala insatser måste sättas in tidigare i brottsriskutsatta barns liv inklusive resolutare föräldrautbildning för att förhindra att ungarna blir kriminella redan i yngre tonåren.

Om vi hade haft hur mycket tid som helst så hade sådant möjligen varit intressant att debattera. Men nu har vi inte tid. Sverige är som en läckande skuta som inte vet vart den är på väg. Det är inte dags att planera däcksstolar eller att fernissa däcket. Första prioritet är att täta läckan.

Alldeles nyligen läste jag om den amerikanske 89-årige miljardären Chuck Feeney (på bilden nedan tillsammans med hustrun Helga) som gett bort hela sin avsevärda förmögenhet till välgörenhet. Precis hur mycket Mr Feeney har skänkt framgår inte riktigt men att det var mycket bevisas av att affärstidningen Forbes belönat honom med ett hyllningsreportage samt av att filantropen under de senaste decennierna redan skänkt bort åtta miljarder dollar av pengar som han tjänat på en kedja av tullfria flygplatsaffärer och på investeringsverksamhet. ”Chuck är ett föredöme för oss alla”, sa Warren Buffet som påstås ha lovat att ge bort 99 procent av sin förmögenhet, ”Chuck är en bra hjälte att ha”.

”Det är inget fel på klaner”, sa Liberalernas ledare Nyamko Sabuni vilket både Bitte Assarmo och jag upprört har påpekat på dessa sidor. Det är visst fel på klaner. Klansamhället är den demokratiska rättsstatens absoluta motpol. Klanen är som en stat i staten och etablerar sig som en fiende till staten med sina egna lagar och regler och bestraffningar. Så här formulerar sig Sabuni:

Tvärtom är det stora delar av världen som måste organisera sitt liv i form av klaner för det finns inget samhälle som bistår. Polisväsendet är inte till för medborgarna utan snarare en fiende. Det är inget fel på klaner.