Vår svenska kalender är full av röda dagar av kyrklig karaktär. Vad ska man göra med de här dagarna om man inte tror? Bara strunta i dem? Om allt fler tänker så, kommer dessa dagar småningom att försvinna ur kalendern och ersättas av ramadan och eid.

De svenska, röda dagarna är viktiga för att bevara vår nations identitet och för att sammanföra oss som har svensk kultur och ser dessa dagar som en del av vårt arv. De påminner oss om vår historia och erbjuder tillfällen att prata om vår kultur och våra traditioner.

Idag är det den 29 maj, dagen då Konstantinopel föll år 1453. Det bysantinska rikets huvudstad intogs av turksultanen Mehmet II, vilket innebar rikets slutgiltiga undergång. Mehmet fick namnet ”Erövraren” och gjorde Konstantinopel till huvudstad i sitt islamiska imperium.

Det som vi kallar det bysantinska riket kallades av dess invånare för Rom. Och de kallade följaktligen sig själva romare.

Elgiganten logistik på Torsvik i Jönköping förbjöd anställda att prata hemspråk på rasterna. Ett bra privat initiativ, tycker jag, som främjar integrationen i den svenska kulturen och gemenskapen. Att vara på en svensk arbetsplats hela dagarna, fem dagar i veckar, kan göra mer för svenskan och socialisationen än SFI. I en SFI-klass är alla elever invandrare och man kan umgås med sina landsmän på rasterna.

”För att undvika utanförskap, så har vi svenska som gemensamt språk på vår arbetsplats under arbetstid. Vi uppmuntrar även att vi, i största mån, tar hänsyn till detta under raster”, säger Per Hansson, platschef till Jönköpings-Posten.

Kristna är världens mest förföljda religiösa grupp. Men du kommer aldrig att få höra vänstern och de så kallade antirasisterna varna för ”kristofobi” eller ”kristendomshat” eller ”antikristianism”. Än mindre är sannolikheten att vänstern skulle erkänna att det finns en islamisk förföljelse riktad mot kristna. Men vare sig de erkänner detta eller ej, så är det sant. Det finns en islamisk fientlighet mot kristna med en gammal historia. Den går ändå tillbaka till religionsstiftaren Muhammed och islams uppkomst. Och denna fientlighet lever idag.

De senaste veckorna har Säpo frihetsberövat flera ledande salafistprofiler som man bedömer utgör ett hot mot rikets säkerhet. En av de frihetsberövade är Abo Raad, verksam som imam vid Rashideen-moskén i Gävle. Han har hyllade Islamiska Statens terroroffensiv i Irak sommaren 2014.

Hanif Bali kommenterade Abo Raads frihetsberövande på Twitter den 26 april:

”De drömmer om kalifatet, men när de grips bölar de om demokrati.”

Fem ledande salafistprofiler har blivit frihetsberövade av Säpo. Det är goda nyheter. Det skulle kunna ses som ett tecken på att smekmånaden är över för den militanta salafismen i Sverige. Den har länge kunnat växa sig allt starkare, skyddad av en vänster som anklagat varnare för så kallad ”islamofobi”, och med ett ständigt inflöde av nya salafister från islamvärlden som en följd av den ansvarslösa invandringspolitiken.

Jag hoppas nu att dessa salafistprofiler, vilka saknar svenskt medborgarskap, ska utvisas. Detta skulle avskräcka andra och förhoppningsvis göra Sverige till ett mindre populärt asylland för jihadister och salafistiska fanatiker.

Skolchefen Abdel-Nasser El Nadi har blivit frihetsberövad efter ett ingripande av Säpo. Det är glädjande att säkerhetspolisen äntligen börjar ta tag i det växande hotet från den salafistiska miljön i Sverige. El Nadi, 54, har länge funnits på radarn hos oss som granskar denna miljö. Jag skrev om honom och hans så kallade ”Vetenskapsskola” i Göteborg på min blogg den 16 oktober 2018: ”Vetenskapsskolan är inte så vetenskaplig”.

I artikeln påpekade jag det orimliga i att en skola med kopplingar till salafistisk fanatism kunde komma undan med att kalla sin skola ”Vetenskapsskolan”.

Förr hölls i mitten av maj i Uppsala en vårfest i Botaniska trädgården. Den var en inledning till kvällens vårbaler på de olika nationerna. Av tradition präglades den av högstämda tal tillägnade våren, kvinnan, ungdomen och så vidare.

I Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, utgiven i två delar 1906-1907, besöker Nils Holgersson, ridande på korpen Bataki, Uppsala vid tiden för vårfesten:

Men så hade det råkat hända, att den stora festen till vårens ära, som firas varje år i Uppsala, hade ägt rum denna afton.

”En vacker majdag kröntes Karl Johan i Stockholms Storkyrka till Sveriges konung”, skriver Carl Grimberg i Svenska folkets underbara öden.

Det var idag den 11 maj år 1818 som fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kröntes till kung. I sin biografi över Bernadotte beskriver Herman Lindqvist – av vissa sedd som en ny Grimberg – kröningen så här:

Den första maj skrev jag här på Det Goda Samhället något om denna festdags historia. Det är en dag med en historia som är mycket äldre än socialismen. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren postade min artikel på sitt Twitterkonto med kommentaren:

”Läsvärt av Mohamed Omar om förstamaj-traditionen hos DET GODA SAMHÄLLET”

Ljunggren fick då kritik av någon som menade att jag är ”oseriös”, varpå Ljunggren frågade om även min artikel var ”oseriös” eller bara skribenten. Han förklarade sedan varför han tyckte att min artikel var intressant:

Den som letar efter ett sekulärt alternativ till den kristna psalmboken kanske kommer att upptäcka Den svenska högtidsboken. Boken har ungefär likadant format som psalmboken, lika tunna blad och lika många sidor. Förordet är skrivet av bokens redaktör Göran Palm, poet med mera. Även känd som ledande profil inom kulturvänstern á la 68.

Boken gavs ut i samarbete med Förbundet Humanisterna år 2000 i samband med kyrkans skiljande från staten. Meningen var att fylla behovet av alternativa ceremonier för livets högtider för folk som inte går i kyrkan. Där finns till exempel förslag på hur en ”namngivningsfest” kan gå till för de som inte vill döpa sina barn på kristet vis, men ändå vill ha en ceremoni. Det ges förslag på dikter att högläsa och sånger att sjunga.

En ny jultradition i vårt land är att någon förnumstig pk-röst påminner oss om att jultomten minsann var turk. Budskapet är att vi svenskar ska inte tro att vi är något – allt som är bra kommer utifrån. Förra året var det varuhuset Åhléns som i en annons lät meddela att ”en riktigt svensk jul har tysk gran, holländskt saffransbröd och turkisk tomte”.

Året innan, julen 2017, var det Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman som visade prov på samma okunnighet i sin iver att ”dekonstruera” svensk kultur.

En fruktansvärd jihadistattack mot kristna på Sri Lanka har skördat omkring 300 dödsoffer och dubbelt så många har skadats. Jihadisterna använde sig av självmordsbombare för att slå till mot flera kyrkor på påskdagen. Dagen var sannolikt vald eftersom kyrkorna då skulle vara fulla av kristna som gladda sig över Jesus uppståndelse.

En imam, Zahran Hashim, har pekats ut som en av jihadistbombarna. Han ska vara ledare för den fanatiska islamistgruppen National Tawheed Jamaath (NTJ) på Sri Lanka.

Vi befinner oss i stilla veckan och lördag den 21 april infaller påskdagen. Påsken är en rörlig högtidsdag som flyttar sig mellan den 22 mars till den 25 april från år till år – den infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

Påsken, berättelsen om Jesus död och uppståndelse, är således förknippad med våren och grönskans uppståndelse ur en jord som varit död. Islams viktiga högtider, offerhögtiden och högtiden som avslutar fastan i månaden ramadan, kan dock infalla när som helst under året eftersom man följer en månkalender. Ramadan kan infalla i december och krocka med julen eller i juni och krocka med midsommar.

Idag är det den 19 april och långfredag. Igår var det skärtorsdag och häxorna flög till Blåkulla för att festa med Djävulen. Jag hade tre söta påskkäringar hos mig som fick plocka ur min påse gotter. Förr fanns det folk som trodde på häxor på riktigt. Den tron hade allvarliga konsekvenser för kvinnorna som blev anklagade för häxeri. Idag är det bara på skoj.

Trosuppfattningar kan vara farliga – när de manar till handlingar som skadar andra. Islamisk fundamentalism kan till exempel vara farlig – när den kräver av sina anhängare att de ska upprätta en islamistisk diktatur och bedriva jihad, heligt krig.

När jag skriver detta på kvällen den 15 april brinner Notre Dame i Paris. Jag tror vi är många som tolkar bilden av den brinnande katedralen som en symbol.  Det är mer än en byggnad som går under. Den här bilden uttrycker vår känsla av att leva i en civilisations sista dagar.

I maj 2017 kom Douglas Murrays bok The Strange Death of Europe: Immigration, Identity, Islam (Europas märkliga undergång) som beskriver Europas snabba förvandling till något annat.

Idag är det den 14 april och palmsöndag och alltså ännu ett tillfälle för mig, ateisten och ex-muslimen, att skriva om våra högtider och vårt kristna kulturarv. Palmsöndagen är den första dagen i stilla veckan, som varar fram till påskafton den 20 april.

Dagen heter palmsöndagen eftersom man firar då Jesus gjorde sitt intåg i Jerusalem ridande på en åsna. Han hyllades av folket som strödde palmkvistar på hans väg. Så här beskrivs scenen i Markus evangelium:

Donald Trump satsar på att bli återvald 2020. Hans kampanjfilm kom ut i tisdags. Men Twitter raderade den på en gång. Varför? För att den innehåller upphovsrättsskyddad musik från Batman-filmen The Dark Knight Rises. Men filmen finns ändå att se här och var på Internet.

”Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan kallar de dig rasist. Donald J. Trump, du visade att de hade fel”, lyder budskapet i filmen. Man tänker på hur Obama och andra liberala etablissemangspolitiker gjorde narr av Trump.