DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Matthias Gallas (1584-1647), hertig av Lucera, var en tysk fältherre i kejserlig tjänst. Gallas var först spansk militär, och trädde därefter i katolska ligans tjänst, och utmärkte sig bland annat i slaget vid Stadtlohn så, att han 1627 blev friherre. 1629 trädde Gallas som generalmajor i kejserlig tjänst och deltog därefter med beröm i mantuanska tronföljdskriget.

1631 utnämndes Gallas på Albrecht von Wallensteins order till generalfälttygsmästare, blev 1632 riksgreve, deltog samma år i striderna vid Nürnberg och blev fältmarskalk. Vintern 1632-33 kommenderade Gallas i Schlesien. Han åtnjöt fortfarande Wallenstens synnerliga förtroende och blev 1633 generallöjtnant och fältherrens närmaste man. Vid konflikten med kejsaren svek dock Gallas sin fältherre och erhöll bland annat Friedland som förläning. Sin plats i armén bibehöll han och hade stor del i segern i slaget vid Nördlingen.

I förrgår (16/9 2020) skrev Bitte Assarmo om teveserien Cobra Kai. Serien hade premiär på YouTube våren 2018, men har nu tagits över av Netflix.

Det vore konstigt om inte även jag skrev om den då jag håller på med en serie artiklar om tonårsfilmer från 80-talet. Cobra Kai, som är en fortsättning på Karate Kid, som kom 1984, kan ses som ännu en i raden av exempel på den våg av 80-talsnostalgi som går igenom populärkulturen. 80-talsnostalgin blivit big business, särskilt efter Netflix succé med teveserien Stranger Things, som började sändas 2016.


I dagarna publicerade Yan och hans medarbetare (Yan et al 2020) en studie på nätet med titeln Unusual Features of the SARS-CoV-2 Genome Suggesting Sophisticated Laboratory Modification Rather Than Natural Evolution and Delineation of Its Probable Synthetic Route.

Detta kontroversiella dokument sprids nu snabbt via olika mediakanaler och via internet.

När flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos brann var vi många som började spekulera i när det skulle komma krav på att Sverige skulle öppna famnen för de drabbade. Och vi behövde inte vänta länge. Det dröjde inte länge förrän ”opartiska” SVT började propagera för ett svenskt mottagande, med den anklagande rubriken ”Sverige sträcker inte ut handen till lägerbarn”.

Den tendentiösa rubriken byttes sedan ut till den något mindre dramatiska, men lika förebrående, ”EU-länder lovar ta emot lägerbarn – Sverige inte ett av dem” men originalrubriken ligger kvar i permalänken och säger allt man behöver veta om public services påstådda opartiskhet. Det är en opartiskhet som faktiskt inte existerar annat än på papperet. I själva verket ger de partiskheten ett ansikte.

Begreppet oikofobi lär ha myntats av den brittiske filosofen Roger Scruton (bilden) på 1990-talet. Oikofobi är motsatsen till xenofobi, främlingshat. Oikofobi är att ringakta, nedvärdera och förakta allt eget, det egna folket, den egna kulturen och nationen, de egna traditionerna. Få har formulerat sig så skamlöst oikofobiskt som Mona Sahlin:

Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.

CV Vitolo-Haddad, lärare vid Wisconsin-Madisonuniversitet, avskedas efter ha påkommits med att låtsas vara svart. Vitolo-Haddad är i själva verket vit med ursprung i södra Italien. Hon utnyttjade sitt mörka utseende för att få lura sina studenter, kollegor och andra att tro att hon hade afrikanskt påbrå.

Avslöjandet kommer mindre än två veckor efter att Jessica Krug, lärare i afrikansk historia vid George Washingtonuniversitet, visat sig vara en vit kvinna som låtsades vara afroamerikanska.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl XV (1826-1872), var kung av Sverige och Norge från 8 juli 1859 och fram till sin död 1872. Fram till trontillträdet var han hertig av Skåne. Han var son till kung Oscar I och drottning Josefina. Han gifte sig 19 juni 1850 med Lovisa av Nederländerna. I folkmun kallades han ”Kron-Kalle”.

Dan Andersson gjorde det fattiga svenska folkets värld till poesi. Han skrev om vår längtan, vårt vemod, vår sorg och vår religion. Han skrev också om ljus och salighet. Allt i en säregen blandning av enkel folklighet och spröd skönhet. I den simplaste timmerkoja bland utarbetade män kunde drömmar och skönhet få plats. Dan Andersson gjorde svenska folket till ett poesiälskande folk. Tack Dan Andersson för allt du gav oss!

PODCAST I ett nytt avsnitt av podcasten Tankar från framtiden (inspelat 4/9 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med författaren, poeten och musikern Jeremiah Björkman. Den tryckta poesin genomgår en kris i Sverige idag och skulle inte överleva utan statliga bidrag. Björkman menar att poeterna själv bär en stor del av ansvaret: de skriver dålig poesi. I en debattartikel i tidskriften Opulens skriver han: ”Min grundinställning är att om poesin är död är det välförtjänt. För att vi har så usla poeter”.

FN:s konvention om barns rättigheter – Barnkonventionen – blev svensk lag den första januari i år. Jag skrev om konventionen för första gången för fyra år sedan under rubriken Socialsekreterare i alla länder, förenen Eder!. Det var en travesti på uppmaningen Proletärer i alla länder, förenen Eder! från det Kommunistiska Manifestet.

Jag var redan från början instinktivt misstänksam mot Barnkonventionen eftersom den är full av lena ord som man anar vara Prussiluskans inlindade hotelser. Så här skrev jag till exempel:


I delstaten Pennsylvania införde den demokratiske guvernören Tom Wolf en mycket sträng coronanedstängning, vilket ledde till stort missnöje. Nu har en domare i en federal domstol dömt att Wolfs nedstängning strider mot den amerikanska konstitutionen.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Kirkholm (på lettiska Salaspils) var ett fältslag som stod mellan Sverige och Polen-Litauen under andra polska kriget den 27 september 1605 (17 september enligt den gamla kalendern, som vid denna tid användes i Sverige).

Vid detta slag led den svenska armén ett av sina svåraste nederlag genom tiderna mot en polsk-litauisk ryttarhär om cirka 3 600 man, vars stomme utgjordes av lansbeväpnade bevingade husarer. Svenskarna räknade omkring 11 000 man, men led trots tredubbel numerär överlägsenhet ett stort nederlag med bortåt 9 000 man förluster, vilket överstiger förlusterna i slaget vid Poltava 1709. Sett till härens totala antal, som var lägre än vid Poltava, är förlusterna vid Kirkholm avsevärt större än vid det senare slaget.

På sin blogg skriver rasforskaren Tobias Hübinette att USA:s president Donald Trump ”förklarat krig mot den kritiska rasforskningen”:

”Trump har nu förklarat krig mot den kritiska rasforskningen (och därmed också mot ras- och vithetsforskarna) och mot mångfaldsarbetet (och därmed också mot de antirasistiska mångfaldsutbildarna/konsulenterna) efter sommarens BLM-rörelse…”


En av 1980-talets största filmsuccéer var Karate Kid, som kom 1984. Filmen, med Ralph Macchio, Noriyuki Pat Morita och Elizabeth Shue i huvudrollerna, är en klassisk askungesaga om den mobbade Daniel LaRusso, som med hjälp av en klok gammal karatemästare inte bara lär sig karate utan också att göra upp med sina mobbare.

Efter grundliga bibelstudier skrev jag en gång en bok om Gud och hur han tänker. Han skapade människan i Edens lustgård ty han ville att människan skulle leva i ett paradis. Till hans förvåning bröt människan mot den enda föreskrift han utfärdat varpå han kände sig tvungen att bestraffa människan. Han utvisade henne till denna världens jämmerdal.

Därmed hade Gud fått ett problem på halsen ty människan var på ett annat ställe än han planerat, således i jämmerdalen i stället för i lustgården. Han har sedan dess prövat tre strategier för att ställa saken till rätta, två misslyckade strategier som redovisas i Gamla respektive Nya Testamentet, samt en lyckad som presenteras i min bok (jodå, hur mycket vi än klagar är det moderna livet i västerlandet ett paradis jämfört med hur folk hade det förr).

I lördags (12/9 2020) sköts två poliser av en svart ung man i Los Angeles. På Twitter menar den svarta högerdebattören Candace Owens att Black Lives Matters propaganda banade väg för attacken mot polisen:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Belägringen av Thorn i Polen ägde rum mellan 26 maj-14 oktober 1703 under det stora nordiska kriget. Den svenska armén under kung Karl XII erövrade efter en nästan fem månaders lång belägring den befästa staden Thorn nära floden Vistula. Thorn försvarades av sachsiska soldater trogna till August den starke, Sachsens kurfurste och Polens kung. Medan svenskarna förlorade 50 män under belägringen förlorade sachsarna hela sin garnison på 6 000 man.

Det heter att könet att är en ”social konstruktion”. Det är vem du är på insidan som räknas. Om du är född som kvinna, men identifierar dig som man, så ska du betraktas som man. Människans biologiska förutsättningar bestämmer inte hennes identitet. Gäller det även vår etniska tillhörighet? Vad händer om du är vit, men känner dig som svart?

Det är nu 22 år sedan 63 unga liv släcktes i den fruktansvärda diskoteksbranden vid Backaplan i Göteborg. De fyra män som hade anlagt branden dömdes för grov mordbrand, de tre äldsta dömdes till fängelse i sju-åtta år medan den yngste fick sluten ungdomsvård.

De dömdes också att betala skadestånd, dels till de överlevande, dels till anhöriga till dödsoffren. Skadestånd som uppgick till drygt 10 miljoner och som betalats av Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten tar nämligen över skadestånden när de dömda inte kan betala, så att offren får ut sin ersättning. Det innebär dock inte att de skyldiga går fria. Skulden ska alltså inte preskriberas, utan drivas in av myndigheten.

Statsminister Löfven kom häromdagen med ett yttrande i riksdagen som har tolkats som ett senkommet erkännande av att det finns en koppling mellan invandring och brottslighet. Så här sa han:

Med en stor migration där vi inte klarar av integrationen, ja då följer också större risk för den typen av problem som vi ser. Det är glasklart.

Men betyder detta att statsministern börjar närma sig en sverigedemokratisk syn på invandringen? Inte ett steg, menar jag. Han står kvar och stampar på samma fläck.

I en essä i tidskriften The Critic, ”The Dystopian Age of the Mask” (10/9 2020), skriver Thomas Crew om hur de tyske författaren Ernst Jünger förutsåg masksamhället i essäboken Der Arbeiter. Herrschaft und Gestalt (1932).

I boken beskriver Ernst Jünger sin samtid och spekulerar över den tekniska utvecklingens konsekvenser. Masker kommer att användas för att radera människors personligheter. Thomas Crew menar att just detta är ett tema som går igenom alla dystopisk litteratur.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utkämpades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Kriget avslutades i augusti 1790 med Freden i Värälä utan gränsjusteringar. Under inledningen av kriget revolterade ett antal svenska officerare och bildade Anjalaförbundet, i slutet av kriget vann Gustav III Sveriges största marina seger någonsin, då han krossade den ryska skärgårdsflottan vid Slaget vid Svensksund den 9–10 juli 1790.

Många människor känner sorg inför samhällsutvecklingen i Sverige. Det har de rätt att göra. Vad gör egentligen våra politiker med vårt land? Har de ingen känsla för det mest heliga? Tror de inte längre på vår kultur och vår identitet? Har de ingen känsla av ödmjukhet och respekt inför uppdraget att förvalta vårt arv och föra det vidare till kommande generationer? När höstmörkret nu lägger sig över våra hustak och sinnen finns det denna september 2020 tyvärr anledning att vara både rädd och bedrövad.

Jag har länge försökt förstå kristendomens sexualfientlighet utan att ha hittat någon bra förklaring.

Det är lätt att föreställa sig det våld en romersk husfader kunde utöva i sitt hushåll. Han var i stort sett allsmäktig. Han avgjorde om ett nyfött barn skulle få leva eller dumpas på avskrädeshögen och om en slav skulle få leva och fortplanta sig eller inte.

Ingen i hushållet kunde motsätta sig hans köttsliga krav. Kristendomens tuktande av denna praktik måste för många, främst slavarna, ha varit en befrielse. Men varför har den katolska kyrkan så länge hållit fast vid denna sexualmoral, när samhället i övrigt förändrats så mycket?

Det händer, oftare än jag skulle vilja, att jag skriver texter som är negativa till polisen, både myndigheten i sig och enskilda representanter. Det beror inte på att jag ogillar polisen. Det beror tvärtom på att jag alltid har hyst stor respekt för polisen, som står mellan den skötsamma allmänheten och de farliga kriminella elementen, och att jag ser med oro på den feminisering som nu hotar förgöra hela myndigheten.

Igår skrev jag, ungefär, att om vi ska föra in Sverige på rätta vägar är det första nödvändiga – om än otillräckliga – uppdraget att återupprätta statens våldsmonopol så att våldsmonopolisten polisen kan göra sitt jobb. Monstret från Jobs bok, som Thomas Hobbes använde som symbol för den oövervinnerliga våldsapparat som samhället behöver för att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet, måste förmås att återuppstå från de döda.

Den iranske nationalistiske filosofen Jason Reza Jorjani, född och uppvuxen i New York City, är författare till en rad böcker om filosofi, religion, historia och politik. I sin senaste bok, Prometheism, hyllar han Prometheus som en symbol för mänsklig frihet.

Prometheus var i grekisk mytologi en titan som stal elden från gudarna och gav den till människorna.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Altranstädt var ett fredsfördrag som slöts i Altranstädt i Sachsen den 14 september 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan och Sachsen å den andra. Genom freden tvingades kung August den starke att avsäga sig den polska kronan, erkänna Stanislaus som kung i Polen, skilja sig från ryska förbundet och utlämna Johann Patkul. Freden kan betraktas som en separatfred under stora nordiska kriget.


I en tweet (10/9 2020) påstår den socialdemokratiske ledarskribenten Anders Lindberg att sverigedemokraterna ”dominerar sociala medier”:

En annorlunda studie har presenterats på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Möjligen visar den att vi kan vara på väg mot ett paradigmskifte vid våra lärosäten, präglade av postmodernism, genusdoktriner, rättighetskrav och intersektionalitet som de alltmer har blivit. Här granskas i stället public service ur en ”ny kritisk diskurs”. Uppsatsförfattaren Jonathan Kender har sammanställt kritik från tidigare anställda vid SVT.

Resultatet är förödande med utgångspunkt från uppdraget om allsidighet och opartiskhet. Ett exempel är ett vittnesmål från Utbildningsradion (UR) där en chef verksam inom det nystartade Feministiskt initiativ framhöll att om ska man skildra friskolor så ska det vara för att sänka dem. All information med källhänvisning finns i studien, som bifogas som pdf här eftersom den inte finns tillgänglig som länk på nätet.