Vad är skillnaden i hur rika och fattiga människor tänker på pengar? Varför får vi inte lära oss mer om pengar i skolan? Och hur kan vi stärka vårt eget finansiella IQ i jakten på ett rikare liv?

Boken Rich dad, poor dad (1997) av Robert T Kiyosaki är den mest framgångsrika självhjälpsboken för ekonomisk framgång i modern tid. I boken utgår Robert ifrån sin barndom och vad hans egen ”fattiga” pappa (lärare) lärde honom om pengar och jämför det med sin bästa väns rika pappa (entreprenör) och vad han lärde honom.

Rolf Hansson gjorde nyligen ett antal intressanta och av läsekretsen uppskattade observationer till förklaring av den svenska PK-ismen. Tanken var, om jag förstod den rätt, att svensken har tappat sin tro på Gud och därför lider av ett hål i själen där gudstron tidigare satt och att detta i kombination med ett dåligt samvete för vårt ekonomiska välstånd skapar andliga kval som svensken löser med hjälp av ”kvasireligiösa” PK-tankar om att offra sin välfärd eller i alla fall sin bekvämlighet och därtill sina barn för invandrarnas skull.

Utanför kundtoaletten på ett av våra större industriföretag hittar jag denna informativa skylt (bilden). Om jag tolkar symbolerna rätt är toaletten avsedd för handikappade, för personer som försöker dansa som John Travolta, för hybrider mellan män och kvinnor, samt för dem som har hjärtat till vänster. Eftersom jag inte tillhör någon av dessa kategorier väljer jag att identifiera mig som ”stjärna”. Symbolen nere till höger betyder antagligen att man ska tvätta händerna efteråt, vilket är viktigt nu i Coronatider. 

Vid FN:s klimatmöte COP15 som avhölls år 2009 i Köpenhamn beslöts att de rika länderna varje år skulle överföra hundra miljarder dollar till de fattiga länderna för att dessa skulle kunna ställa om sina ekonomier och bli mindre beroende av fossila bränslen. Den överföringen har inte skett enligt plan. Förra året ska ungefär åttio procent att den utlovade summan levererats. (Ett problem är att de rika länderna inte kommit överens om hur räkningen ska fördelas mellan dem. Tänk dig ett gäng på restaurang som kivas om hur notan ska delas upp.)

Om man inte kommer på något att skriva om kan man alltid förutsäga framtiden. När framtiden kommer är det i alla fall ingen som kommer ihåg ens spådomar. Men här kommer en prognos som jag gärna satsar en tusenlapp på även till dåliga odds. Den handlar om vad Magdalena Andersson tänker göra om hon får sitta några år som statsminister. Hon har nämligen visat sina kort sedan lång tid tillbaka.

En god vän hade hamnat i ett sällskap med konstnärer. De var trevliga och vänliga människor allihop, sa han, men de var benhårt politiskt korrekta. Till exempel tyckte de mycket om invandrare, särskilt muslimer, verkade det. Vännen undrade vad det kunde bero på. Och kom nu inte för tusende gången med dina teorier om det välfärdsindustriella komplexet! sa han och såg strängt på mig.

Sverige tycks gå från klarhet till klarhet eller, rättare sagt, det omvända. Nu slås larm om att stadsdelen Marnäs i Ludvika har tagits över av tio- och tolvåringar som tvingar jämnåriga att betala för att röra sig i området genom våld och hot om våld. Och i vanlig ordning kan vuxenvärlden inte göra någonting för att få bukt med eländet. Det handlar nämligen om baaarn.

Ibland sätter man blinkers på hästar för att de inte ska se så mycket av vad som pågår runt omkring dem och därför bli lugnare och lättare att hantera. När det gäller människor får man använda andra metoder. Man döljer inte världen för dem med ögonbindlar utan med idéer.

En idé som särskilt framgångsrikt har förblindat det svenska folket är den statliga värdegrunden som förklarar att alla människor och därför alla samhällen och alla kulturer har samma värde och existensberättigande.

Intersektionalism är en grundpelare i PK-isternas och wokevänsterns värld. Högst upp på den intersektionella gödselstacken sprätter den heteronormative vite medelålders mannen i sin pråliga förtryckarskrud. Längst ned förkvävs (inbillar jag mig) en transsexuell eller lesbisk funktionshindrad kvinna, rasifierad av sin utomeuropeiska bakgrund. Av sina vapendragare anses hennes berättelse vara formulerad utifrån ett grodperspektiv med flera dimensioner, vilket betyder att hon skulle ha tillägnat sig en oändligt mycket rikare livserfarenhet än den endimensionelle cis-mannen.