Rollspelet Mutant skapades under tidigt 80-tal av gänget som grundade Äventyrsspel, det viktigaste företaget i svensk rollspelshistoria, framför allt titeln Drakar och Demoner som i Sverige blivit synonymt med fantasyrollspel på samma sätt som titeln Dungeons and Dragons i USA.

Ett rollspel går till så att var och en skapar ett alter-ego, till exempel en krigare, en trollkarl eller en tjuv. Sedan ger man sig ut på äventyr för att utforska tunnlar och ruiner, slåss mot monster och upptäcka skatter.

Släktforskning behöver inte bara handla om släkten, utan om svensk historia. Sedan en tid tillbaka har jag använt sajten My Heritage som hjälp i släktforskningen. Man får en bra ordning och överblick. Min släkt på faderns sida vet jag knappt någonting om – de kom från Iran. Jag vet mer om moderns sida, men också där är uppgifterna knapphändiga. För de var obetydliga människor.

Den förste som tog namnet Råbock var Hans Jonsson Råbock, född i juli 1664 och död den 22 november 1746 i Bleckåsen i Alsen i Jämtland.

Hösten 1908 flyttar Strindberg in i Blå tornet och förälskar sig i den betydligt yngre flickan Fanny Falkner, hyresvärdens dotter. Det är också nu han skriver pjäsen Abu Casems tofflor, som enligt Olof Lagercrantz [1], kan läsas som en allegori över deras otillbörliga kärlek.

Köpmannen Abu Casem har en skön dotter, Suleika. I en dröm har hon varnats för mäns svekfullhet och beslutat sig att förbli ungmö. En prins förälskar sig i henne och plågas intill sjukdom av sina obesvarade känslor. Den finurlige skomakaren Hassan uttänker en plan som ska föra dem två i varandras armar, ”fromma svek vår heliga Koran oss tillstädjer”, hörs han viska.

År 2011 skapades ett narrativ inom mainstreammedia: ”arabiska våren-narrativet”. Det gick ut på att massorna i arabvärlden längtade efter ”frihet” och ”demokrati”, men hölls tillbaka av onda diktatorer. Vi som hade kunskap om islam och arabvärlden, visste förstås att det var humbug. Tar man bort diktatorerna kommer det andra som tar deras plats. Kanske blir de värre än de första. Ja, kanske blir de islamister.

Men många okunniga västerlänningar rycktes med, och andra kunniga lät sig styras av önsketänkande. Vid det här laget borde alla fattat att pessimisterna hade rätt, men arabiska våren-narrativet har fortfarande inte dött.

Postapokalyptiska teveserier om människor – särskilt ungdomar – som försöker överleva i en farlig och främmande miljö har varit populära den senaste tiden. Den kändaste serien av det slaget är nog amerikanska zombie-långköraren The Walking Dead, som sänts i åtta säsonger sedan 2010. En annan omtyckt serie, och ännu inte lika uttjatad, är The 100 om en grupp tonåringar ledda av tjejen Clarke som upplever äventyr och faror i en värld förstörd av kärnvapenkrig.

I Netflix postapokalyptiska The Rain (maj 2018), som nyligen släppte sin andra säsong, finner man likheter med både The Walking Dead och The 100 liksom med flera andra liknande serier. Det som gör att The Rain sticker ut i sällskapet är att den är en dansk produktion. Och svenskar kommer säkert att uppskatta att flera scener utspelar sig i södra Sverige och att flera av rollfigurerna talar svenska!

På sin blogg Purdahbloggen har Mona Lagerström i flera långa inlägg granskat islams växande inflytande i Sverige och särskilt om islamiskt kvinnoförtryck. Lagerström är doktor i litteraturvetenskap med inriktning på just kvinnoförtryckets historia. ”

Purdah” är ett persiskt ord som betyder ”förhänge” eller ”slöja” och framför allt på indiska halvön används för att beskriva döljande och avskiljandet av kvinnor.

Fantomen har sitt högkvarter i en grotta i fantasilandet Bengali på Afrikas östkust. Han är en av de första superhjältarna och gjorde premiär på de amerikanska dagstidningarnas seriesidor den 17 februari 1936.

I albumet ”Fantomen 1936-1996 – en odödlig legend”, som kom ut för att fira seriens 60-årsjubileum, hittar jag äventyret ”Lille Tommy”. Det publicerades första gången i dagsstrippar mellan den 20 september 1937 och den 5 februari 1938.

I år avslutades den islamiska fastemånaden ramadan den 4 juni. Eftersom eid-högtiden varar i tre dagar så krockade den med vår svenska nationaldag.

Ibland hör man muslimer som säger att de fastar för att känna hur de fattiga känner sig. Hm… men varför fastar då de fattiga? De borde väl redan veta hur de känner sig. Dessutom är det få som är så fattiga att de inte har tillgång till dricksvatten. Men ändå kräver den islamiska fastan att man avstår från att dricka. Då kan väl inte anledningen vara att uppleva den fattiges känslor.

”Pingst, hänryckningens dag, var inne.” Så inleds Tegnérs långa dikt ”Nattvardsbarnen”.

Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten stod i sin helgdagsskrud på landet, och vinden och bäcken susade glädje och frid. Guds frid! med rosiga läppar hviskade blommornas folk, och muntert på gungande grenar foglarna sjöngo sin sång, en jublande hymn till den Högste.

I ett nummer av Svensk lärartidning från 1896 läser jag att nationaldagen den 6 juni även har kallats ”grundlagsdagen”. Det nämns i följande stycke:

Såsom lämpliga flaggdagar för skolorna nämdes vid Göteborgs folkskolestyrelses sammanträde med stadens lärarekår följande: konungens namnsdag, Engelbrektsdagen den 27 april, Vasadagen den 12 maj, grundlagsdagen den 6 juni, Gustaf-Adolfsdagen den 6 november samt första och sista läsdagen i hvarje termin.

I Det Nya Sverige är islam en religion med inflytande. Vi befinner oss i den islamiska fastemånaden ramadan och som vanligt publicerar gammelmedia förskönande artiklar, till exempel på SVT: ”Hanaa tipsar om hur du mår bättre under ramadan”.

Men långt borta från SVT-bubblan och långt borta från kändisar, journalister och politikers skönmålningar, finns en annan verklighet. En verklighet som inte är så vacker.

Monty Python-skådespelaren John Cleese twittrade nyligen att London inte längre är en engelsk stad. Vänstern blev upprörd. Inte för att han har fel, utan för att de antar att han menar att det är något dåligt att London inte längre är engelskt. Vänstern vet att Cleese har rätt – de vill att London ska vara mångkulturellt och arbetar för det dag och natt.

Om du säger att London inte längre är engelskt utan mångkulturellt – och är vänster – då får du applåder.

Efter valet till Europaparlamentet förkunnade etablissemangsmedia en ”grön våg” och smällde upp rubriker som ”En grön våg sveper över Europa” och ”Greta-effekt skapar grön våg över Europa”.

Den verkligt stora händelsen var dock att Nigel Farages nya Brexit Party blev störst i Storbritannien. Man mumlade knappt hörbart om denna enorma framgång med stora konsekvenser för både Storbritannien och hela EU, samtidigt som man basunerade ut att miljöpartierna ökade en aning. Men, som högerdebattören Erik van der Heeg har visat, så skedde ökningen på bekostnad av andra vänsterpartier.

Ett nytt ord dök upp i debatten efter riksdagsvalet 2018: ”klanröstning”. Miljöpartisten Leila Ali Elmi var en doldis med somalisk bakgrund som kryssades från ”ingenstans” till riksdagen. I det svenska majoritetssamhället var Ali Elmi ”ingen”, men i ”orten”, det vill säga Göteborgs invandrartäta förorter var hon känd, särskilt bland somalisktalande. Ali Elmi kampanjade på somaliska.

I en av sina kampanjvideos som hon spridit på Facebook medverkar hon vid firandet av Somalias nationaldag, den första juli 2018. Inför en stor samling somalisktalande säger hon att nationaldagen är något som förenar folk med somalisk bakgrund i Angered: ”Vi måste stötta varandra och vara där för varandra.”

Vår svenska kalender är full av röda dagar av kyrklig karaktär. Vad ska man göra med de här dagarna om man inte tror? Bara strunta i dem? Om allt fler tänker så, kommer dessa dagar småningom att försvinna ur kalendern och ersättas av ramadan och eid.

De svenska, röda dagarna är viktiga för att bevara vår nations identitet och för att sammanföra oss som har svensk kultur och ser dessa dagar som en del av vårt arv. De påminner oss om vår historia och erbjuder tillfällen att prata om vår kultur och våra traditioner.

Idag är det den 29 maj, dagen då Konstantinopel föll år 1453. Det bysantinska rikets huvudstad intogs av turksultanen Mehmet II, vilket innebar rikets slutgiltiga undergång. Mehmet fick namnet ”Erövraren” och gjorde Konstantinopel till huvudstad i sitt islamiska imperium.

Det som vi kallar det bysantinska riket kallades av dess invånare för Rom. Och de kallade följaktligen sig själva romare.

Än så länge är cigarrernas värld ett safe space, ett tryggt rum, som den politiska korrekthetens trupper inte har invaderat. Det kan bero på att cigarrernas värld till stor del är en subkultur. De röks i slutna rum. Cigarrer är ganska dyra också – ungefär som en flaska vin.

Därför kan man i cigarrernas värld hitta en nya världen-romantik som vänsterns rättvisekrigare (social justice warriors) skulle uppleva som provocerande – om de kände till den.

Elgiganten logistik på Torsvik i Jönköping förbjöd anställda att prata hemspråk på rasterna. Ett bra privat initiativ, tycker jag, som främjar integrationen i den svenska kulturen och gemenskapen. Att vara på en svensk arbetsplats hela dagarna, fem dagar i veckar, kan göra mer för svenskan och socialisationen än SFI. I en SFI-klass är alla elever invandrare och man kan umgås med sina landsmän på rasterna.

”För att undvika utanförskap, så har vi svenska som gemensamt språk på vår arbetsplats under arbetstid. Vi uppmuntrar även att vi, i största mån, tar hänsyn till detta under raster”, säger Per Hansson, platschef till Jönköpings-Posten.

Kristna är världens mest förföljda religiösa grupp. Men du kommer aldrig att få höra vänstern och de så kallade antirasisterna varna för ”kristofobi” eller ”kristendomshat” eller ”antikristianism”. Än mindre är sannolikheten att vänstern skulle erkänna att det finns en islamisk förföljelse riktad mot kristna. Men vare sig de erkänner detta eller ej, så är det sant. Det finns en islamisk fientlighet mot kristna med en gammal historia. Den går ändå tillbaka till religionsstiftaren Muhammed och islams uppkomst. Och denna fientlighet lever idag.

De senaste veckorna har Säpo frihetsberövat flera ledande salafistprofiler som man bedömer utgör ett hot mot rikets säkerhet. En av de frihetsberövade är Abo Raad, verksam som imam vid Rashideen-moskén i Gävle. Han har hyllade Islamiska Statens terroroffensiv i Irak sommaren 2014.

Hanif Bali kommenterade Abo Raads frihetsberövande på Twitter den 26 april:

”De drömmer om kalifatet, men när de grips bölar de om demokrati.”

Fem ledande salafistprofiler har blivit frihetsberövade av Säpo. Det är goda nyheter. Det skulle kunna ses som ett tecken på att smekmånaden är över för den militanta salafismen i Sverige. Den har länge kunnat växa sig allt starkare, skyddad av en vänster som anklagat varnare för så kallad ”islamofobi”, och med ett ständigt inflöde av nya salafister från islamvärlden som en följd av den ansvarslösa invandringspolitiken.

Jag hoppas nu att dessa salafistprofiler, vilka saknar svenskt medborgarskap, ska utvisas. Detta skulle avskräcka andra och förhoppningsvis göra Sverige till ett mindre populärt asylland för jihadister och salafistiska fanatiker.

Skolchefen Abdel-Nasser El Nadi har blivit frihetsberövad efter ett ingripande av Säpo. Det är glädjande att säkerhetspolisen äntligen börjar ta tag i det växande hotet från den salafistiska miljön i Sverige. El Nadi, 54, har länge funnits på radarn hos oss som granskar denna miljö. Jag skrev om honom och hans så kallade ”Vetenskapsskola” i Göteborg på min blogg den 16 oktober 2018: ”Vetenskapsskolan är inte så vetenskaplig”.

I artikeln påpekade jag det orimliga i att en skola med kopplingar till salafistisk fanatism kunde komma undan med att kalla sin skola ”Vetenskapsskolan”.

Förr hölls i mitten av maj i Uppsala en vårfest i Botaniska trädgården. Den var en inledning till kvällens vårbaler på de olika nationerna. Av tradition präglades den av högstämda tal tillägnade våren, kvinnan, ungdomen och så vidare.

I Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, utgiven i två delar 1906-1907, besöker Nils Holgersson, ridande på korpen Bataki, Uppsala vid tiden för vårfesten:

Men så hade det råkat hända, att den stora festen till vårens ära, som firas varje år i Uppsala, hade ägt rum denna afton.

”En vacker majdag kröntes Karl Johan i Stockholms Storkyrka till Sveriges konung”, skriver Carl Grimberg i Svenska folkets underbara öden.

Det var idag den 11 maj år 1818 som fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kröntes till kung. I sin biografi över Bernadotte beskriver Herman Lindqvist – av vissa sedd som en ny Grimberg – kröningen så här: