logo­DGSIbland kan man behöva revidera sina åsikter. När begreppet åsiktskorridor började användas frekvent så var jag extremt skeptisk till det och dess existens. Jag hade svårt att se att en sådan existerade, vi har ju yttrandefrihet, så hur kan vi ha en åsiktskorridor? Jag har fått revidera det. Vi har en åsiktskorridor, eller kanske vi kan se det som flera beroende på sammanhang – socialt accepterade åsikter är olika beroende på i vilket sammanhang de yttras. Problemet med korridoren är när den blir för trång, och när vi har ett debattklimat där debatter mer liknar en pöbel som drar från debatt till debatt för att nedgöra motståndare, oftast utan riktiga sakargument eller analys. Den som ska offras har helt enkelt tyckt fel, tänkt fel.

Att en mer eller mindre namnlös massa får bestämma vad som är rätt att uttrycka eller inte är ett demokratiproblem som blir allt större ju större del av åsikterna på nätet sprids genom sociala nätverk inom egna grupper. De är ju inte så att åsikterna stannar i de sociala medierna – utan de sociala medierna fungerar snarare som spin-doctors som förmedlar vad som får tyckas eller inte till andra lager.

logo­DGSI maj håller vi i Miljöpartiet kongress. Då faller domen över den förda anpassningspolitiken till Socialdemokraterna, på snart sagt alla områden. Likt en lavin kommer man att svepa bort dem som svikit och sålt ut våra grundvärderingar, de som ännu klamrar sig fast vid fina titlar, utrikesresor och höga löner.

Vi kan göra upp om mycket för att få inflytande i kärnfrågor men när dessa kompromissas bort faller den gröna idén.

Miljöpartiets kompromisser med (S) har varit många och dyra. I Stockholm såldes, trots löften från (S) om motsatsen, hela Stockholm Energi AB ut redan på 90-talet. Några år senare när Stockholm röstade om trängselskatt kompromissades alternativet ”skatt endast till kollektivtrafik” (att skatteintäkterna från trängselskatten endast skulle finansiera kollektivtrafiken) bort. Det går heller inte för de Gröna att stoppa bygget av motorvägarna Väster- och Österleden.

Vad mer är bortförhandlat? Vad vet partiledningen och (S) men inte gräsrötterna (ännu)?

logo­DGSDen 28 december 2015 avled heavymetalbandet Motörheads grundare Lemmy Kilmister.

Han var bokad i Paris samma helg som ISIS utförde terroristattacken där 130 människor mördades. I en intervju den 20 november med ZDF sa Lemmy att han skulle ha kunnat uppträda i Paris dagen efter terrordåden. För om vi slutar så vinner terroristerna, sa han.

I kampen mot radikal islam är den metalmusik för vilken Lemmy var en ikon ett konstnärligt vapen.

logo­DGSDet svenska pensionssystemet är komplicerat. Det finns flera olika typer. Allmän pension består av inkomstpension, premiepension och i vissa fall (om man är född mellan 1938-53) tilläggspension (ATP). Sedan finns det tjänstepension/avtalspension för vissa arbetstagare. För att garantera att alla pensionärer får en viss lägsta nivå finns en så kallad garantipension på drygt 7 000 kronor/månad.

Pensionen är antingen förmånsbaserad eller premiebestämd. Vid det förstnämnda utgår pensionsbeloppet med en fastställd summa per månad. Den premiebaserade pensionen, som numera är den dominerande, kan variera beroende på hur det går för Sverige – hur stor avkastningen på de inbetalda avgifterna blir. Går det dåligt slår den så kallade pensionsbromsen, eller balanseringsmekanismen som den heter, till. Denna mekanism agerar per automatik; i en svagare konjunktur sänks pensionerna, systemet blir ”balanserat”. De senaste åren har ”bromsen” slagit till flera gånger med upp till 4 procent enligt pensionsmyndigheten (bromsen slår även till åt andra hållet, det vill säga pensionerna återställs om utdelningarna blir större, 2016 ökar den med 4,2 procent.)

logo­DGSSVT har nyligen kommit ut med manualen ”Nya språkråd för att bättre spegla hela Sverige”, som ska ge medarbetare vägledning beträffande användningen av termer som till exempel ”svensk”, ”invandrare” och ”utrikesfödd”. Manualen avråder också från vaga, ofta ”fel”, använda uttryck som ”människor med etnisk bakgrund”. Utgångspunkten är enligt SVT att människor ”ska få definiera sig själva”.

Bakgrunden till initiativet är, förklarar Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, att ”Sverige är ett land i förändring och att SVT:s medarbetare måste vara säkra att de formulerar sig inkluderande i arbetet med mångfaldsfrågorna”. Lagercrantz uttrycker också en förhoppning om synpunkter på manualen även från personer utanför SVT och anger att den finns på den här web-adressen: Sverigespegling på SVT Nyheter.pdf. [i]

logo­DGS Även om asylsökarfrågan (volymerna) är av akut natur och dominerar debatten så bör man inte glömma de bakomliggande problem som finns i socialstaten, bortom och före invandringsproblematiken, och som måste adresseras om vi ska få ett värdigt samhällssystem – nå det goda samhället.

Jag tänker bland annat på den instrumentella syn på medborgaren som verkar vara inbyggd i staten och inte tycks kunna ändras, oavsett vilken partifärg de som för tillfället sitter vid makten har. En syn som innebär att medborgaren ses som ett skattesubjekt i första hand och en fri människa i sin egen rätt först i tredje eller fjärde hand (i andra hand kommer plikten att konsumera).

logo­DGSHur ska Sverige kunna räddas från en systemkollaps? Kommer en framtida klok riksdagsmajoritet och regering att ställa allt till rätta? Eller en diktatorisk ledare? Antifeministisk pursvensk kvotering?

Efter att ha vältrat oss i hopplöshetens gyttja bör vi låta sinnet vila vid uppbyggligare visioner. Eftersom den civilisatoriska utvecklingen tagit en unik vändning finns ingen lärdom att hämta ur historien. Låt oss alltså gå till myterna!

logo­DGSNågra gånger under livets gång inträffar nog hos de flesta av oss en ”inre förvandling”. Det syns inte på utsidan men den finns ändå där. Ett sådant tillfälle kan vara när man i högtidlig form, i en noga fastställd ceremoni, avger ett löfte. Det ömsevisa äktenskapslöftet i en vigselritual, som resulterar i att kontrahenterna blir man och hustru, kan illustrera vad jag menar.

logo­DGSAtt vara blåögd sägs tyda på troskyldighet och att hysa alltför stor tillit till omgivningen. Verklighetskontakten saknas. Att få ett blått öga kan betyda att man i slagsmål blivit tillfogad en skada. Änglakörens (med Hans Bergströms benämning i DI 29 september i år) insatser kan beskrivas som blåögda och har, efter viss omsvängning i immigrationspolitiken, därefter gett ett öga blått. Alla de som under lång tid vetat bättre än vi andra och trumpetat om de öppna gränsernas välsignelser befinner sig på reträtt. Inte riktigt alla förstås.

När jag för kanske tio år sedan, vid ett samtal med en nämndeman, förstod att enligt handfast erfarenhet från en tingsrätt i norra Storstockholm närmare 80 % av alla brott begicks av personer med utländsk bakgrund, fick jag mig en tankeställare. Långt senare har jag blivit rekommenderad några böcker som gett underlag för vidare funderingar. Christopher Caldwells Reflections on the Revolution in Europe är en. Paul Colliers Exodus är en annan.

logo­DGSDet är allvarligt att det sprids en felaktig bild av vilken amerikansk president det är som bär ansvaret för framgångarna för Islamiska staten. Dagens problem med IS har orsakats av Barack Obama, inte av George W. Bush.

Valet i Irak år 2005 framkallade en påfallande stärkt nationell samhörighet. I augusti 2005 antog irakierna den mest framstegsvänliga konstitutionen i hela arabvärlden – ett dokument som garanterade lika rättigheter för alla. Den skyddade religionsfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten, för alla. I nästa fria val, december 2005, ersattes interimsregeringen med en permanent regering. TV-stationer världen över visade hur 12 miljoner irakier, det vill säga 70 procent av den röstberättigade befolkningen, med glädje trotsade de kvarvarande orosstiftarnas hot. Bland dessa fanns en hoppingivande stor del sunnimuslimer. Fyra månader senare tillsattes premiärminister Nouri al Malaki, också detta i ett val som irakierna själva anordnade.

logo­DGSNär jag har stött på Den Nya Välfärden har jag tänkt att det är tur att någon försöker hålla tummen på en massa tokigheter som pågår i Sverige. Nyligen fick jag också en välmatad tidningsbilaga med ett brokigt innehåll där mycket var tänkvärt och bra. Men jag letar, på dessa 28 sidor, efter någon som helst synpunkt på vår globala eller ekologiska framtid. Förgäves. Naturen existerar inte och ”samhället” tycks sluta vid Sveriges gränser.

Om detta är den svenska företagsamhetens röst så blir jag fundersam. Även företagare är människor och brukar inse att de lever i en omgivning – som ordet ”miljö” ursprungligen betyder – som de måste ta hänsyn till. Idag är det allmänt accepterat att vår livsstil i den rika världen är ohållbar: det sprids för mycket växthusgaser, allt mer marker blir ofruktbara, skogar skövlas, vi går mot en brist på vatten, sand och en del mineraler, åtminstone i ett globalt perspektiv. Livsbetingelserna för kommande generationer försämras.

logo­DGSDetta brev snappades enligt uppgift nyligen upp ur den ryska diplomatiska posten.

Kamrat Vladimir Vladimirovitj, käre president Putin!

Under de senaste åren har flera planer upprättats på en militär operation för att snabbt säkra nödvändiga baser för patriotiska stridskrafter på den svenska Östersjö-ön Gotland ifall Moderlandet akut skulle behöva skyddas mot luft- eller vattenburna Nato-angrepp på den baltiska kusten.

logo­DGSJag växte upp på i Luleå under slutet av 1960-talet och början av 70-talet. Det var ett hårt reglerat samhälle som styrdes av socialdemokrater. Livet var på sätt och vis ganska enkelt då ingen valfrihet fanns. Få funderade på att starta eget då samhället knappast inbjöd till privata initiativ.

Flyg, järnvägar, energi, radio & TV, telefoni, apotek, vård, skola och omsorg var alla samhälleliga monopol, liksom givetvis polis, brandförsvar och militär. Andra områden dominerades av statliga företag som LKAB och Domänverket eller av folkrörelse-bolag som också styrdes av socialdemokrater, som t ex KF (Coop), HSB, Folksam, ABF och Fonus. Från vaggan till graven i socialdemokratiska händer.

logo­DGSMångkultur är ett ord som det finns anledning att reflektera över. I grunden handlar det om frihet. När jag och hustrun begick årets julbord, bestod flertalet gäster i lokalen av aktiva medlemmar i föreningen Skog och Ungdom. De flesta var pensionärer och deras gemensamma intresse är att varje år bygga en kolmila, att syssla med naturvård – och att umgås under trivsamma former. Några ”nyanlända” sågs inte till i det sällskapet. Skog och Ungdom är ett utomordentligt exempel på hur vårt civilsamhälle fungerar, och hur civilsamhället till stora delar är organiserat.

logo­DGSTyvärr ser vi demokratin naggas i kanten av en ökande tendens att våra myndigheter bryter mot lagarna. Vi ser generaldirektörer sätta sig över den grundlagstadgade offentlighetsprincipen genom att hemligstämpla information som är av allmänintresse.

I Sverige finns möjlighet att anmäla myndighetsmissbruk till Justitieombudsmannen, JO, men JO arbetar på uppdrag av riksdagen och har kommit att fungera som myndigheternas och politikernas falska alibi. JO väljer enväldigt och utan extern granskning vilka ärenden som ska behandlas och vilka som ska avslås. Avslag sker helt utan motivering utan möjlighet till överklagan, vilket i praktiken gör medborgarna rättslösa gentemot myndigheterna.

logo­DGSDen 5 december uppmärksammade Metro hur den holländska humorgruppen Pranksters gick runt på stan med en bibel som de täckt med ett koranomslag.

De läste sedan upp otrevliga bibelverser för människor på gatan. Som till exempel:

”Om ni … inte lyssnar till mig utan avvisar mig, kommer jag i min tur att avvisa er i vredesmod och straffa er sjufalt värre för era synder. Ni skall bli tvungna att äta era söners och döttrars kött.” (3 Mos 26:27)

logo­DGSDet är svårt att bedöma samtiden. Är det som nu sker inför våra häpna ögon något som längre fram, när historien uttolkats och facit finns på plats, ett paradigmskifte?

För drygt 200 år sedan hamnade Sverige i en konstitutionell kris. Då skapades 1809 års Regeringsform. Den grundlagen kom till i en desperat situation. Kungen var avsatt och på några korta försommarveckor behövde man få fram texten till en ny grundlag. Resultatet blev 1809 års Regeringsform som kom att gälla i 165 år. Inspirationen kom från Montesquieus lära om maktdelning. Under den period som 1809 års Regeringsform gällde förvandlades Sverige från ett fattigt bondesamhälle till en välfärdsstat. Riksdagen omvandlades från ståndsriksdag till en riksdag med två kammare. Allmän rösträtt infördes. I omvärlden förekom revolutioner, Napoleonkrig, två världskrig och många andra utbrott av samma förödande slag. Politiska utopier, kommunism, fascism, nazism, för att nämna några, blossade upp och skapade oreda.

logo­DGSI Sverige har vi en representativ demokrati, säkerställd genom våra grundlagar. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och Riksdagen är folkets främsta företrädare. Det låter betryggande.

Det finns säkert lika många vägar till en plats i Sveriges Riksdag, som det finns riksdagsledamöter – det vill säga ungefär 349. De vägarna är sannolikt både smala, krokiga och besvärliga att ta sig fram på. Ett hinder kan vara kandidatens personliga brister och tillkortakommanden. För att sortera bort olämpliga kandidater har de politiska partierna uppfunnit en blankett – Kandidatförsäkran – som en riksdagskandidat måste skriva på för att hamna på en valsedel. Idén har nog från början varit bra. Försäkran skiljer sig lite åt mellan partierna. KD har en Kandidatförsäkran som inte reser några invändningar. Kandidaten försäkrar i punktform, att vederbörande kommer att försöka bete sig som vuxen, hederlig och ansvarskännande person, med tillägget att kandidaten också är medveten om att han/hon ”är en vanlig ofullkomlig människa”.

Birro, bild 2

Marcus Birro

Ännu en vinter. De kommer tätare nu när man blir äldre. Som spökbarn på led utanför kyrkan en disig kväll…

Högalidskyrkans urtavla försvinner i allt grått, husen som tunga domar över en tid som flytt, portarna som öppna gravar där familjerna rullar sina barnvagnar över trösklarna. Vad gör man med ännu en vinter? Den saknar dagar. Veckorna flyter samman, blir en sörja av tid bara, som en människa när hon åldras, hon lösgör sig från vem hon varit, vilket kön hon haft, vilka drömmar och förtjänster. Kvar står endast detta ogripbara, en människa.

logo­DGSSverige har under 1900-talet genomgått en radikal förändring när det gäller synen på hur marknaden bäst bör organiseras. Konkurrenslagstiftningen har successivt förändrats, från en tidigare tämligen obekymrad inställning till karteller. Numera uppfattas karteller som ett av de allvarligaste hoten mot en effektivt fungerande ekonomi.

En av de största kartellerna som har upptäckts i Sverige gällde asfaltbranschen och handlade om otillåtet prissamarbete och marknadsdelning. Företagen i kartellen dömdes i två domstolar att sammanlagt betala 500 miljoner kronor i böter. Men beräkningar som har gjorts av OECD pekar på att vinsterna av den här typen av samarbeten i allmänhet vida överskrider kostnaderna i form av böter i de fall som upptäcks.

logo­DGSJag har genom åren i olika sammanhang talat med människor från Mellanöstern – Turkiet, Libanon, Syrien, Irak… Inte sällan i en taxi på väg till Arlanda, på en pizzeria eller en kemtvätt. Det handlar ofta om flitiga småföretagare som vill skapa sig en plattform i det nya land, dit de har kommit. Det är intressant att tala med dem och få nya infallsvinklar. Jag vet förmodligen mer om Mellanöstern och dess etno-religiösa problem tack vare de här personerna, än om jag bara lyssnat på tuggandet från svenska nyhetsmedia.

logo­DGSKungliga Operan tog nyligen ner en affisch efter att några individer, som säger sig vara rasifierade i det svenska samhället (till exempel Adam Tensta och Araia Ghirmai Sebhatu) hävdade att den var rasistisk. Kungliga Operans ledning valde tyvärr att inte stå upp för konstnärlig frihet, utan uppträdde med flathet och rädsla för att bli utsatt för en kritikerstorm. Institutioner inom kultursektorn som ägs av svenska staten borde vara ett föredöme och ta sitt självklara ansvar att stå upp för den konstnärliga friheten.

logo­DGS

Under veckan 9 – 15 november 2015 sökte totalt 10 553 personer asyl i Sverige, de flesta utan dokumentation som styrker deras identitet.[1] De får stanna i landet till deras ansökan prövats, vilket kan ta månader, i vissa fall år. Polisen räknar med att ett nästan lika stort antal kom in i landet samma vecka utan att registrera sig.[2]

Dagens kafkaliknande invandringssituation och egna erfarenheter påminner mig om Orwells klassiska påstående ”Alla djur är lika, men vissa djur är mer lika än andra.”

logo­DGSDen 11 september 2001 attackerades USA av den islamistiska terroristorganisationen Al Qaida. USA:s president George W. Bush svarade med att förklara ett globalt krig mot terrorismen och sa:

Tiden har kommit för USA att agera … Det här är emellertid inte enbart USA:s strid. Det är inte bara USA:s frihet som står på spel. Detta är hela världens strid. Det är civilisationens kamp. Det är en kamp för alla som tror på framsteg, pluralism, tolerans och frihet.

Vi i Europa tog dock inte Bush på riktigt allvar.

logo­DGSBara en vecka efter terrorattentatet i Paris genomfördes ett nytt spektakulärt terrorattentat när hotellet Radisson i Bamako ockuperades.

Däremellan skedde två bombattentat i Nigeria, en knivhuggning av en judisk man i Marseille, en skottlossning på en buss i Sarajevo samt ännu ett bombattentat i Baghdad. Allt direkt relaterat till den extrema islamism vi kallar för jihadism. Lägg därtill de krig som terroristorganisationerna för i Nigeria, Mali, Syrien, Irak och Pakistan, där folk dödas utan att vi får höra om det.

Det sköljer en våg av jihadistisk terrorism över världen. Hur ska en sådan rörelse bekämpas?

logo­DGSKnappt hade krutröken lagt sig efter de senaste dåden i Paris förrän EU-kommissionen presenterade ett lagförslag – utan konsekvensutredning – som bland annat handlade om att förbjuda halvautomatiska gevär samt att förbjuda vapenannonser på internet och vapenhandel mellan privatpersoner. (Det sistnämnda är för övrigt redan reglerat i Sverige eftersom det kräver licens utfärdad av Polismyndigheten.)

Dessa förslag skulle inte få någon som helst inverkan på terrorism och organiserad brottslighet eftersom sådant bedrivs med illegala vapen. Jag är emellertid inte förvånad. Denna hoplofobiska offensiv (hoplofobi = vapenskräck) riktad mot laglydiga samhällsmedborgare är inget nytt.

Thomasgur1

Thomas Gür

Den västerländska civilisationen så som den uppstod i Europa, är den första mänskliga civilisation som ifrågasatte det moraliska i vad som alla civilisationer och mänskliga samhällsbildningar ägnat sig åt genom historien: erövringskrig, plundring, förslavande, folkmord, våldtäkter och skändligheter.

Ingen annan civilisation har tidigare varit så systematiskt självkritisk. Den självkritik som under 1900-talet andra civilisationer började utveckla beträffande sina egna illdåd, kom att direkt inspireras från västerlandets föredöme.

logo­DGSI den allmänna diskussionen är det en central tankefigur, att den svenska migrationskrisen skulle kunna mildras, om man bara satte press på övriga europeiska länder. Förutom det utsiktslösa i detta företag, bör man ställa frågan, om man har någon moralisk rätt att kräva detta.

En som särskilt uppskattar denna typ av retorik är statsminister Stefan Löfven. I alla möjliga sammanhang pratas det om gemensamt ansvar. Vid en manifestation vid Medborgarplatsen den 6:e september hette det: ”Sverige ska fortsätta att ta sitt ansvar. Men det räcker inte. Hela Europa måste göra mer. […] Det behövs ett tvingande och permanent omfördelningssystem för att alla EU-länder ska ta emot människor som flyr för sina liv. EU måste kraftigt öka sitt mottagande av kvotflyktingar och Sverige, vi ska göra vår del av det åtagandet.” Detta med gemensamt ansvar tycks länge ha varit en räddningsplanka för Löfven, som skall förklara den svenska politikens misslyckande, och rädda oss ut ur den nuvarande situationen.

logo­DGSKeynes tycks vara ständigt aktuell. När den ekonomiska politiken kritiseras från vänster låter det som ett eko av 1930-talets debatt om de statliga interventionernas vara eller icke vara. Så illa att man hade förkastat Keynes är det inte. Hans ekonomiska politik har tillämpats och tillämpas i olika omfattning av otaliga regeringar. Erfarenheterna av den har lett till kritik och modifieringar, nya forskningsrön har tillkommit, varken omvärlden eller vetenskapen har stått stilla. Att i dag, åttio år senare fastna i något slags yrvaken keynesiansk fundamentalism verkar knappast fruktbart.

Keynes analys har lämnat ett bestående bidrag till den nationalekonomiska teorin, somliga har till och med kallat den en revolution. En kort sammanfattning kan därför vara på sin plats.