Ibland kan man behöva revidera sina åsikter. När begreppet åsiktskorridor började användas frekvent så var jag extremt skeptisk till det och dess existens. Jag hade svårt att se att en sådan existerade, vi har ju yttrandefrihet, så hur kan vi ha en åsiktskorridor? Jag har fått revidera det. Vi har en åsiktskorridor, eller kanske vi kan se det som flera beroende på sammanhang – socialt accepterade åsikter är olika beroende på i vilket sammanhang de yttras. Problemet med korridoren är när den blir för trång, och när vi har ett debattklimat där debatter mer liknar en pöbel som drar från debatt till debatt för att nedgöra motståndare, oftast utan riktiga sakargument eller analys. Den som ska offras har helt enkelt tyckt fel, tänkt fel.
Att en mer eller mindre namnlös massa får bestämma vad som är rätt att uttrycka eller inte är ett demokratiproblem som blir allt större ju större del av åsikterna på nätet sprids genom sociala nätverk inom egna grupper. De är ju inte så att åsikterna stannar i de sociala medierna – utan de sociala medierna fungerar snarare som spin-doctors som förmedlar vad som får tyckas eller inte till andra lager.

