PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 9/12) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Bitte Assarmo om julen. Eddie är före detta muslim och Bitte är före detta katolik – båda älskar julen och svenska traditioner. Är julen en kristen högtid? Vad betyder Jesu födelse i Betlehem? I Norden har vi firat jul långt innan vi blev kristna. Vintersolståndet var en viktig händelse, solens hjul vände och dagarna började bli längre igen. Eddie föreslår att man kan sätta ihop lag och fira jul gemensamt idag när familjerna blivit så små. Även de som inte går i kyrkan kan känna behov att uppleva vackra ceremonier, poesi och musik i större lokaler.
Författare: Redaktionen
IDÉ OCH KULTUR Senaste avsnittet av P1:s Filosofiska rummet handlade om bildning och om den alltmer påtagliga avsaknaden av ett gemensamt bildningsideal. Kanske börjar akademiker motvilligt förstå att det kommer bli svårt att upprätthålla idén om en gemensam humanistisk kunskapskanon i ett land där mångfald och normkritik ska gälla. De akademiker som verkar inom västerländsk filosofi, idéhistoria och litteratur kanske också börjar ana att de själva kommer förlora i både status och inkomstmöjligheter om de gamla kunskapshierarkierna försvinner. Var det därför vi äntligen fick ett lovtal till nation och nationalism i Filosofiska rummet?
KULTUR Av alla jultraditioner är kanske julbordet den mest älskade. Många är de läckerheter som vankas just vid denna tid på året och de flesta restauranger gör sitt till för att bevara mattraditionerna och bjuder dignande julbord från advent och fram till jul. Och de flesta julbord ser ungefär likadana ut, oavsett var i landet man befinner sig. Vissa rätter ”måste” helt enkelt vara med, såsom julskinka, köttbullar, Jansson och sill.
Samtidigt finns det stora regionala skillnader mellan olika delar av landet. I Skåne kan exempelvis rökt rådjursstek och spettekaka ingå i ett traditionellt julbord, medan man i norra Sverige kan finna ripa och renstek som självklara inslag. I många delar av Värmland är bruna bönor en självklar rätt på julbordet medan man på Västkusten gärna serverar rätter baserade på havets läckerheter.
OPINION I London har de hindrat hederliga arbetare från att ta sig till jobbet, stört jobbet vid fisk- och köttmarknader och på alla sätt försökt stigmatisera människor som behöver jobba för att försörja sig. Nu delar de kristna organisationerna i Sverige ut Martin Luther King-priset till den svenska grenen av den antidemokratiska och folkfientliga rörelsen Extinction Rebellion, XR.
Bakom Martin Luther King-priset står Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd, där bland annat Svenska kyrkan och Katolska kyrkan ingår. I sin presentation förklarar de att priskommittén består av ”namnkunniga personer med goda kontakter i kyrka, näringsliv och samhället i övrigt”, och genom åren har bland annat Afrosvenskarnas riksförbund och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (tidigare Broderskap) varit inblandade i juryarbetet.
KULTUR På den tredje söndagen i advent minns man i kyrkorna Johannes Döparen. Han som döpte i floden Jordan och förkunnade Jesus ankomst. Rösten som ropade i öknen. När Johannes satt fängslad och fick höra att Jesus gjorde under, att blinda såg och lama gick, visste han att han var den rätte. Det kan man tro vad man vill om. Men få förblir oberörda av evangelierna.
Advent är ett tillfälle, både för troende och icke-troende, att lära sig mer om den religion som mer än någon annan format vår europeiska kultur och våra värderingar. Själv gör jag så att varje söndag i advent läser jag de relevanta bibelställena och försöker lära mig mer om dem och deras betydelse. En annan sak är att vår europeiska konst rymmer en otrolig mängd bibliska motiv. Varenda bibelställe har illustrerats åtskilliga gånger av flera olika mästare.
KULTUR Roy Andersson hade oturen att inleda sin karriär med ett mästerverk. ”En kärlekshistoria” från 1970 var inte första gången någon försökt skildra hånglande ungdomar i mopedåldern, men Roy Andersson gjorde det med en autenticitet och närvaro som få andra lyckats med. Enligt egen utsago inspirerad av italienska neorealister, med kultfilmen Cykeltjuven som ledstjärna. Jag var 13 år när filmen hade premiär i min hemstad och minns varenda scen. För en gångs skull var kritikerkåren och biopubliken enig. Den där Andersson var ett geni.
Förväntningarna var höga när han släppte sin andra film. Gilliap från 1975, ett dystopiskt drama i mellansvensk stadshotellsmiljö med en svårmodig Tommy Berggren i huvudrollen. Jag ska inte säga att filmen var dålig, men den värme och lekfullhet som lyst igenom i debutfilmen var omsorgsfullt bortskalad. Kritikerna avskydde den och publiken lade knappt märke till den. Självaste Ingmar Bergman rekommenderade Roy Andersson att sluta göra film.
OPINION När barn når en viss grad av mognad kan de börja plocka isär klockor och andra enklare apparater för att förstå sig på mekanismen och för att det är en spännande utmaning att försöka sätta ihop maskinerna igen. Inom samhällsvetenskapen förekommer ett snarlikt beteende. Skarpa tänkare på universiteten ”dekonstruerar” ideologier, konstnärliga verk, och hela samhällen vilket är ungefär som när en ung människa sönderdelar en väckarklocka i dess komponenter för att begripa funktionssättet.
Även jag tycker det är kul att dekonstruera. Jag har funnit följande beståndsdelar i det svenska samhället.
INTERVJU Att Sverigedemokraterna har haft svårt att locka kvinnliga väljare har varit känt länge. Men nu börjar trenden vända. Idag lockar SD väljare från alla samhällsklasser, och av båda könen. Och många av SD:s nya väljare kommer från LO.
Malin, 38 år, är en av många arbetare som lämnat Socialdemokraterna och övergått till Sverigedemokraterna. Hon jobbar inom industrin i en mellansvensk småstad och den socialdemokratiska ideologin går som en röd tråd genom hennes liv. Hon anser att den socialdemokratiska politiken har varit genomgående bra för Sverige och medborgarna och är en stor anhängare av folkhemmet, och de skyddsnät som följde med samhällsbygget, förklarar hon:
KULTUR När man skriver om det svenska Luciafirandet och förbinder det med den kristna flickan Lucia från Syrkusa som ska ha blivit martyr den 13 december år 304 så finns det alltid folk som påpekar att vår svenska luciafest har ett hedniskt ursprung. Det har fått mig att fundera på om inte den kristna Luciakulten själv delvis kan ha äldre förlagor.
Den kristna flickan Lucia föddes i Syrakusa, en hamnstad på Siciliens östkust. Sicilien var då en del av det romerska riket. Syrakusa var redan på hennes tid en gammal stad. Den grundades år 734 f. Kr. av grekiska kolonisatörer för Korint.
OPINION Nyligen sköts två personer ihjäl på en restaurang i centrala Norrköping. Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist fick stort utrymme i teveprogrammet Aktuellt att framföra sina synpunkter på händelsen. Vad just Stjernkvist säger är viktigt eftersom han, vad jag begripit, tillhör de bästa hjärnorna, de mest sansade förnuften med den största erfarenheten som svensk socialdemokrati kan uppvisa. Svensk socialdemokrati blir inte bättre än Stjernkvist (vid sidan av andra framstående partimedlemmar som Widar Andersson).
OPINION Medieprofilen och feministen Cissi Wallin har dömts för grovt förtal (våldtäktsanklagelse) till villkorlig dom och 90 000 kronor i skadestånd till Aftonbladets före detta journalist Fredrik Virtanen.
I samband med metoo-kampanjen hösten 2017 gjorde Wallin ett inlägg på Instagram där hon offentligt pekade ut Fredrik Virtanen som den man hon år 2011 anmälde för våldtäkt, som påstås ha inträffat år 2006. Polisutredningen lades dock ner på grund av brist på bevis.
IDE OCH KULTUR Det franska 1600-talet hyste ett stort intresse för falsk idealism. I kyrkofadern Augustinus efterföljd tänkte man sig att människan styrs av en kärlek till det egna jaget. Egenkärleken, eller egenintresset förklarar till och med människors idealism och påstådda altruism. Allt handlar om självbild och fåfänglighet. Molière var en av de författare som skrev om ämnet. Huvudpersonen i hans pjäs Misantropen är urtypen för en falsk idealist som skäller på världen för att framhäva sin egen perfektion.
En anledning till att man med åren kan bli mer konservativ är att man inte längre tror på världsförbättrarna. Man tror inte på deras jämlika, klasslösa eller kanske ”fria” värld längre. Man börjar också tvivla på deras påstått idealistiska motiv. Det handlar nog mer om dem själva än om den där fantastiska världen de kämpar för. För visst måste det vara behagligt för egot att vara den som visar vägen mot det förlovade landet?
OPINION Även om jag inte skriver krönikor för att maximera antalet läsare – utan snarare för att jag är nyfiken och vill förstå och gärna delar med mig av förståelsen när jag tror mig ha begripit något plus att min självpåtagna hets att leverera en text om dagen tvingar mig att ständigt trimma antennerna och skärpa uppmärksamheten – så ska jag inte förneka att min fåfänga tilltalas när vissa artiklar alldeles särskilt faller läsekretsen i smaken. En dålig dag får jag runt tvåtusen läsare men med en artikel som är mitt i prick kan det bli fem-, tio-, ja uppemot femtontusen läsningar.
OPINION Förtroendet för makthavarna blir allt mindre och undra på det. Internet, med sociala medier, bloggverktyg och alla tänkbara möjligheter för den lilla människan att skaffa sig en egen plattform, har möjliggjort en transparens vi sannolikt aldrig sett maken till tidigare i historien. Inte så populärt hos makthavarna, förstås. Så sent som 2018 kallade regeringen Google och Facebook till möte, under förevändning att internetjättarna måste bli bättre på att plocka bort det som kallas ”hatiskt och kränkande material”.
På ytan kan det låta som en utmärkt idé men det finns all anledning att oroa sig över ett sådant påverkansarbete från makthavarnas sida. Vad som är kränkande och hatiskt varierar nämligen stort beroende på vad som anses rätt och fel enligt hittepå-värdegrunden.
KULTUR Maffiabossen Tony Soprano och hans familj hinner, trots all stress, att fira högtider och vårda traditioner. Avsnittet ”The Ride” i teveserien (Sopranos episod 9, säsong 6) sändes i maj 2006 men utspelar sig slutet av september. Handlingen kretsar kring firandet av helgonet Elzéar av Sabran, vars dödsdag, eller snarare himmelska födelsedag, infaller den 27 september. Sådana här helgonfester är viktiga för italiensk-amerikaners identitet.
Idag firar vi Lucias dag i Sverige. När jag påpekar att vi firar en helgondag, så får jag mothugg. Det är folk som inte vill ha något med kristendomen att göra. Jag tror inte heller på kristendomen, och inte på någon annan religion heller. Jag är ateist, men att Luciadagen den 13 december är en helgondag kan man inte förneka.
OPINION Det gick ett sus av lättnad i Bryssel där EU-ledarna samlats för toppmöte. Efter det att vallokalsundersökningen hade presenterats från London, brittisk tid klockan 22. Ett unisont ”Finally” måste ha hörts i EU-institutionernas vindlande korridorer.
Äntligen ska brexit bli verklighet efter Boris Johnsons skrällseger. Åtskilliga delar av EU-arbetet har förlamats på grund av alla olika turer i det brittiska underhuset. Ändå har EU uppträtt konstruktivt och med ett enormt tålamod, både mot Theresa May och Boris Johnson.
Få traditioner är så älskade här i Sverige som seden att fira Lucia. Följaktligen är det också en tradition som ständigt irriterar den pk-marinerade kultureliten, som vill vara lite förmer än vanliga svennar. Varje år förekommer samma enformiga diskussioner på tidningarnas kultursidor, där snorkiga kultursnobbar turas om att knäppa svennebananen på näsan och tala om att Lucia antingen inte alls är en svensk tradition – eller att den är alldeles för svensk och därmed exkluderande – och att traditioner överlag är jättedumt. Svenska traditioner alltså. Andra traditioner är jättebra och jättefina och jätteviktiga. Ja, ni vet hur det brukar låta.
Filosofen Wittgenstein säger på ett berömt ställe som är fullt lika oklart som hans övriga skriverier att man måste tiga om det som man inte kan tala om. Vad kan man inte tala om? Själv har jag svårt att tala om filosofens utsaga eftersom jag inte förstår den, men kan jag inte diskutera den trots det?
Det är mycket förutom just detta som jag inte förstår men ändå inte underlåter att tala om. Exempelvis kan jag inte begripa varför Sverige inte stramar åt invandringen. Den leder till numera erkänt besvärliga sociala och ekonomiska problem men likafullt – och trots vad som påstås – ligger landet öppet. Varför gör de politiska beslutsfattarna på detta viset?
Igår uppmärksammade många att en SVT-journalist skrev att Greta Thunbergs budskap blir alltmer ”vänsterpopulistiskt”. Men man behöver inte gå till klimatalarmismen och dess ofta vänsterideologiska agenda för att tala om en vänsterpopulism. I flera år har vi levt med en svensk vänsterpopulism som levererat nästan infantilt förenklade budskap om politikens möjligheter och som fått näring av att stigmatisera en tydligt utpekad fiende. Vänstern illustrerar perfekt sin egen tes om den demagogiska populismen.
Vänsterns analyser av hur makt fungerar kan numera appliceras på dem själva. Makt är makt och fungerar nog alltid på ungefär samma sätt. Patrik Engellau inspireras av Marx när han visar att vi har ett välfärdsindustriellt komplex som profiterar på de värdeproducerande företagarna och arbetarna. Och vi kan alla inspireras av vänsterns tjatande om populism för att visa att de vänsterpolitiker som högljutt varnar sina väljare för högerpopulism själva är precis hur populistiska som helst.
Statliga Granskningsnämnden är åter i blickfånget. Nämnden har fällt SVT-dokumentären om Josefin Nilsson – ”Älska mig som den jag är” för intrång i privatlivet. Det vill säga på det sätt dokumentären skildrade den före detta Dramatenskådespelaren Örjan Ramberg, och konsekvenserna av hans misshandel av henne.
Ramberg fälldes av Svea hovrätt 1998 för två fall av misshandel. Men hovrätten mildrade tingsrättens dom på tre månaders fängelse och gav honom villkorlig dom, med bland annat hänvisning till att han drabbats hårt av all medial uppmärksamhet.
Femton kommuner i Skåne väljer att lägga ner det officiella luciafirandet. Man skyller på att eftersom festen påminner om en skönhetstävling så anses den inte längre ”passa in i det svenska samhället”.
På sociala medier är det många som är upprörda. De bemöts av sina motståndare med de vanliga argumenten: 1) Flickan Lucia kom från Italien och därför är hennes fest ändå ingen svensk fest och 2) Lucia är ett nytt påhitt.
Ja, helgonet Lucia ska ha fötts i Syrakusa på 300-talet. Men Lucias fest i Sverige är fortfarande en svensk fest. Det är ju festen vi talar om när vi säger att Lucia är svensk. Vi menar inte att den historiska personen Lucia var svenska.
Finland har fått världens yngsta statsminister, socialdemokraten Sanna Marin, 34 år.
Finansminister blir Centerns partiordförande Katri Kulmuni, 32. I regeringskoalitionen ingår även Vänsterförbundet vars ordförande Li Andersson är också 34 år. Vidare deltar De Gröna med partiledaren Maria Ohisalo 34 och som vanligt Svenska Folkpartiet vars partiledare heter Anna-Maja Henriksson. Hon sticker ut, då hon nämligen har fyllt hela 55 år. Samtliga fem partiledare är alltså kvinnor och fyra av fem är under 35 år.
Amerikanska forskare kommer ibland fram till saker som jag – och troligen många andra – för länge sedan noterat och dokumenterat. För detta får de amerikanska forskarna ära, berömmelse och då och då ett nobelpris. Skillnaden mellan mig och dem är att jag inte orkar skriva böcker på fyrahundra sidor för att förklara något som känns självklart eller banalt.
Ett exempel är ekonomipristagaren Angus Deaton som belönades för upptäckten att u-landsbistånd oftast är skadligt för det mottagande landet. I just det fallet var skillnaden inte så stor för jag hade förutom en massa artiklar faktiskt skrivit en bok, visserligen en roman i stället för en vetenskaplig avhandling, där tesen presenterades (Genom ekluten, Atlantis, 1980, 249 sidor).
I en serie artiklar skriver jag här på Det Goda Samhället om tonårsfilmer från 80-talet. Anledningen är att en våg av åttiotalsnostalgi går genom populärkulturen just nu. Egentligen är inte 80-talet ”min tid” eftersom jag är född 1976, vilket gör att mina tonår tilldrog sig på första halvan av 90-talet.
På ytan handlar 80-talsvurmen om prylar, kläder, musik och film. Men jag misstänker att det finns en djupare dimension också – en längtan efter något som gått förlorat. Visserligen målar nostalgin upp en illusion, ett åttiotal som aldrig funnits, men allt är inte Hollywood-drömmar.
Har du tänkt på att när den offentliga sektorn ska skäras ned på grund av brist på budgetmedel så är det aldrig de högre nivåerna som drabbas? Det är alltid personalen längst ned i frontlinjen mot medborgarna som får ta smällen. Om exempelvis skolan har problem tänker man aldrig på att lägga ned de centrala skolmyndigheterna – Skolverket och Skolinspektionen – trots att de både kostar själva och åsamkar hela skolväsendet avsevärda och onödiga kostnader. Tänk bara på Skolinspektionens Barn- och elevombud som skrämmer lärare att inte disciplinera elever av rädsla för att bli anmäld till myndigheten. Vad kostar inte det?
I torsdags var över en miljon fransmän på gatorna för att demonstrera mot den av Macron aviserade pensionsreformen, avsedd att ersätta befintliga 42 system med ett, generellt.
Något tidigare avslöjade en opinionsundersökning att 76 procent av fransmännen jakande besvarade frågan ”Måste man reformera pensionssystemet?” (64 procent av Le Pens sympatisörer och 93 procent av Macrons instämde). En annan undersökning visade att drygt 40 procent stödde den då aviserade mobiliseringen och ansåg den vara ett allmänt motstånd mot Macrons politik.
Jag vet inte om det är romantik eller samhällsvetenskap men jag tror att svenskarna fram till för några decennier sedan på det hela taget var ett homogent och hederligt folk som var noga med att uppfylla sina plikter och att inte ligga andra till last. Det var därför Sverige kunde bygga ett stort, vittomfattande och generöst välfärdssystem. Svenskarna hade inga ambitioner att blåsa systemet. Ju mindre folk avser att missbruka ett välfärdssystem desto mer heltäckande kan det göras.
Ungefär så mycket hade nog både du och jag fattat för länge sedan. Men nu har jag gjort en närliggande observation som även du kanske gjort, nämligen att svenska staten, som aldrig kunnat föreställa sig att någon skulle vilja lura systemet, därför aldrig besvärat sig något särskilt med att inrätta kontroller.
Min morbror som var bonde varnade mig för zigenare: ”Om man hänger ut kläder på tork kommer de och stjäl dem”, påstod han. ”Direkt från tvättlinan!” Han blev så upprörd när han talade om det att det inte var någon idé att argumentera. Själv gick jag i skolan och hade lärt mig att zigenare var nästan som vanliga människor, bara lite fattigare. Senare i livet kom jag att uppskatta delar av zigenarkulturen genom Tony Gatlif, Emir Kusturica, Aljosha Taikon och inte minst Taraf de Haïdouks. Ordet ”Gypsy” lät faktiskt lite coolt och förekom ofta i populärmusiken.
De personer som kommit in på en utbildning efter att ha fuskat på högskoleprovet bör få behålla sina avklarade betyg och poäng. Det ställningstagandet har regeringens utredare ”landat i”, enligt en artikel på Sveriges Radios hemsida.
Jag är inte ett dugg förvånad. Det här ligger ju helt i linje med regeringens vanliga policy när det gäller myglare och fuskare. Asylsökande med femtioelva identiteter får fortsätta lyfta bidrag i högönsklig välmåga. Vuxna män som ljugit om sin ålder belönas med att få asyl genom en speciellt framstressad lag just för deras skull. LSS-bedragare får fortsätta med sin verksamhet, för att Försäkringskassans handläggare sätter en ära i att tro dem om gott. Folk som uppehåller sig illegalt i landet utvisas inte men kan däremot få både sjukvård och tandvård och annan skattefinansierad hjälp.
Idag är det den andra söndagen i advent. När jag var barn på 80-talet var julalbum en stor grej. Vi killar gillade Fantomen, tjejer gillade andra serier. ”Rädda Jerusalem!” är ett Fantomenäventyr som kom 2012, alltså när jag var vuxen, så jag läste det inte i något julalbum. Men det passar ändå att ta upp det eftersom det handlar om Jerusalem, en stad som spelar en central roll i den kristna julens drama.
I väst gillar vi att idealisera andra och frossa i vår egen skuld. Mea culpa! Självkritiken är en bra egenskap som gjort att vi kunnat rätta och förbättra oss. Men när självkritiken urartar i självspäkning blir det fel. För sanningen är att vi uträttat mer gott än ont.
DET GODA SAMHÄLLET 