I en ledare i den brittiska tidningen The Spectator skriver den pensionerade professorn i patologi, John Lee, att coronaviruset är mindre farligt än vi fruktade. I Storbritannien dör i genomsnitt 51,000 människor i månaden, skriver han:

”At the time of writing, 422 deaths are linked to COVID-19 — so 0.8 percent of that expected total.”

I hela världen förväntas 14 miljoner död under årets första tre månader:

IDÉ OCH KULTUR Mycket av det som sker i vårt samhälle idag kan förstås som en reaktion mot det moderna Västerlandets gränslöshet. Människor längtar efter gränser: gränser mellan länder, mellan kulturer; gränser mot kriminalitet, mot migrationer och epidemier. Men vi verkar också återupptäcka behovet av att sätta gränser för oss själva. På internet frodas ett växande intresse för stoicism och sexuell avhållsamhet. Självbehärskning och återhållsamhet är tillbaka.

Min erfarenhet av livet och studiet av Sverige är att fel och misslyckanden, även rätt grava sådana, inte orsakas så mycket av uppenbar ovilja, ondska och förödande inkompetens utan i stället av att de som fattat olämpliga beslut åtnjutit allmänt förtroende och haft ädla strävanden samt från början varit invaggade i tryggheten av att veta att de personligen inte skulle behöva ställas till svars för eventuella negativa konsekvenser av sina handlingar.

Den före detta brittiske premiärministern Gordon Brown vill se bildandet av en världsregering för att stoppa den pågående covid-19-pandemin. Tidningen The Guardian skriver att Brown sagt att:

”… there was a need for a taskforce involving world leaders, health experts and the heads of the international organisations that would have executive powers to coordinate the response.”

Inget enskilt land kan hantera situationen, menar han:

Sedan några år tillbaka är jag medlem i bokklubben Pennan & Svärdet – en nördig samling människor med ett otidsenligt intresse för krigskonst. Bara ordet ”krigskonst” har stått lågt i kurs de senaste 100 åren och under hela min uppväxt var det freden som gällde. Det fanns fredsgrupper, fredsarbetare, fredsfostran och kanske fanns det ”fredskonst” också. I varje fall stod kulturen självklart på fredens sida, liksom alla politiker. Jag tror det var politikern Marit Paulsen som övertygade mig om att rösta för svenskt medlemskap i EU, just för att det var ett ”fredsprojekt”. Marit själv växte upp i det ockuperade Norge, med tysk morfar och en bror som var SS-soldat, så för henne och många i hennes generation var engagemanget både personligt och begripligt.

Den stora befolkningsförändringen, som särskilt har pågått sedan millennieskiftet, fortsätter i oförminskad takt. Nyligen kom SCB:s uppgifter om befolkningens sammansättning till och med förra året. Med hjälp av myndighetens statistik sedan år 2000, kan vi se att personer med utländsk bakgrund som är folkbokförda i riket har ökat med närmare en och en halv miljon, medan den svenskättade delen av vårt lands bofasta befolkning har minskat med drygt 23 000 personer.

Torbjörn Tännsjö är en utilitaristisk filosofiprofessor som jag alltid varit misstänksam emot. Han framstår som en trosviss gymnasist som fått en princip klar för sig och därför tror att den principen ska styra allt, ungefär som Greta Thunberg. Fast när det blir för tokigt plockar han på oklara grunder fram en annan princip som i undantagsfall får gälla.

Nu har Tännsjö på DN Debatt den 26 mars tagit sig an en viktig och aktuell fråga, nämligen hur vården ska prioritera bland vårdbehövande människor om vården inte klarar alla.

Socialist Appeal, en marxistisk organisation i Storbritannien, hoppas att den pågående pandemin ska leda till att Europeiska Unionen ersätts av Europas Förenta Socialistiska Stater.

I artikeln ”Coronavirus exposes the myth of European unity” (25/3 2020) menar Josh Holroyd att Europa nu befinner sig i sin största kris efter andra världskriget. Europeiska länder har stängt sina gränser och krisen riskerar att leda till EU:s sönderfall. En ny opinionsundersökning i Italien den 12-13 mars visade att mer än två tredjedelar av italienarna anser att medlemskapet i EU är en nackdel.

”Var vaksam mot falsk information”. Så står det med fetstil i broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som delades ut till de svenska hushållen för något år sen.

Sen två veckor tillbaka har jag varit Corona-permitterad från min arbetsplats, och det är osäkert om jag får komma tillbaka, så jag tyckte det kunde vara dags att öppna krisbroschyren.

Jimmie Åkesson är en mycket skicklig politiker. Just nu ligger han lågt. Det gör han rätt i. 1968 går i repris.

Ännu en bra bit in på sommaren var regeringen och socialdemokratin i gungning, Så kom Sovjets invasion av Tjeckoslovakien och S fick egen majoritet i andrakammarvalet på hösten.

Jag kommer ihåg hur omvälvande det var. På natten var Krister Wickman (dåvarande finansministern) den första i regeringen som fick veta vad som höll på att hända – av radio Hilversum. Han satt och lyssnade på musik från stationen när han arbetade på natten.

För en sådan som jag som har ambitionen att skriva krönikor som man med tillfredsställelse ska kunna läsa om hundra år eller mer så känns det besvärligt att behöva kommentera coronaviruset där inte bara antalet smittade utan även opinionerna skiftar från dag till dag.

Det började med att alla av medkänsla med dem som riskerar att dö av viruset bestämde sig för att allt måste göras för att bygga ut vårdkapaciteten på landets sjukhus. Det blev regeringens och statsepidemiologens första prioritet.

Klimataktivister har satt upp affischer i Storbritannien med budskapet: ”Corona is the Cure – Humans are the Disease” (Corona är botemedlet – människan är sjukdomen). På affischerna kan man se den Greta Thunberg-kopplade organisationen Extinction Rebellions symbol.

Extinction Rebellions avdelning i East Midlands publicerade bilder av affischeringen på Twitter och kommenterade:

I en ledare i Dagens Industri den 23 mars skriver den politiske redaktören PM Nilsson att de stränga åtgärderna mot coronaviruset kan leda till en ekonomisk kollaps. Regeringen bör ange ett datum för när de ska upphöra.

”Att hålla i gång ekonomi och samhälle är också ett skydd, i förlängningen också ett smittskydd eftersom vården inte kommer att fungera om ekonomin faller ihop.”

En artikel i tidningen The American Spectator beskriver hur coronaviruset spreds till Italien av kinesiska textilarbetare. I modevärlden signalerar märkningen ”Made in Italy” lyx och status och produkterna kan säljas till högre pris.

Tiotusentals kineser arbetar på textilfabriker i Italien. År 2010 ska det ha funnits omkring 60,000 kinesiska textilarbetare i Prato, en industriell förort till Florens.

IDÉ OCH KULTUR Det talas mycket om individualismens död så här i början av 2020-talet. Vi har förstått att människor är flockdjur som behöver andra för att kunna fylla sina liv med mening. Nu ska vi återigen ingå i sammanhang som ger oss vår identitet. Men hur det än är bär vi människor på ett behov av frihet och oberoende. Är det inte märkligt att vi har blivit individualister om det nu stämmer att flocken är så viktig för oss? Några nedslag i känd litteratur påminner oss om befrielsens och frihetens betydelse i våra liv.

Jag köpte en teflonstekpanna av märket Tefal. Stekpannan låg i en sladdrig genomskinlig plastpåse med följande varningstext på sju europeiska språk, dock ej svenska:

Håll denna påse borta från spädbarn och äldre barn för att undvika risken för kvävning. Använd inte påsen i spjälsängar, andra sängar, sittvagnar eller lekhagar. Denna påse är ingen leksak. Kassera påsen så snart produkten är uttagen. Återanvänd inte denna påse.

Ett tal till nationen kan vara så mycket. Ett av de mest klassiska är Winston Churchills tal till britterna den 4 juni 1940, efter händelserna i Dunkerque, det tal som brukar kallas ”We shall fight on the beaches”. Samtidigt som han var tvungen att förhålla sig till ett förödande nederlag, och en möjlig nazistisk invasion, fick det inte förekomma något som helst tvivel om att de allierade skulle vinna kriget. En omöjlig ekvation, kan tyckas, men Churchill klarade det galant och lyckades ingjuta hopp, mod och kraft i ett folk som befann sig på randen till katastrof.

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 22/3 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med författaren Johannes Nilsson om coronaviruset. De är överens om att det är den största katastrof de upplevt unders livstid och att det vi genomgår nu liknar dystopisk, postapokalyptisk science fiction. Eddie och Johannes tillhör samma generation, båda är födda på 70-talet. Johannes anser att hårda tag är nödvändiga.