IDÉ OCH KULTUR När människor debatterar rasism i Sverige 2020 kretsar diskussionen, enligt min mening, kring en enda väsentlig fråga. Den formuleras sällan eftersom den antagligen är för nyanserad och dessutom innehåller några delproblem som många aldrig kommer förbi. Men här kommer den, levererad direkt från den så kallade avgrundshögern på alternativmedia: Är det moraliskt försvarbart att vilja bevara huvuddragen av sitt lands eller sin kulturs etniska prägel?
”Traditionella fruar ger extremismen en städad front. ” Det påstår Expo, som satsat både tid och kraft på att krysta fram en artikel där kvinnor som sätter familjen och hemmet i första rummet – så kallade ”tradwives” – utmålas som ett hot mot hela samhället. Allt under rubriken ”faktalabbet”, förstås, för att ge sken av att Expo presenterar fakta när de i själva verket bara radar upp åsikter.
Det har länge fascinerat mig att det kan uppfattas som farligt och skrämmande med kvinnor som väljer att leva på sitt eget sätt, utan att bry sig nämnvärt om vad gapiga besserwissers tycker om saken. Beror rädslan på att dessa kvinnor vågar tänka själva? Att de vågar stå upp för de vita män, som idag utpekas som roten till all ondska? Eller handlar det om att de, genom sin förmåga att tänka själva, också fostrar sina barn till självständigt tänkande människor?
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 5/5) pratar Eddie (Mohamed Omar) med bronsåldersentusiasten Daniel. För ett år sedan startade Daniel bloggen Brons och Blod där han skriver framför allt om den nordiska bronsåldern, men även om Grekland och Indien och andra delar av världen. Daniel berättar att han redan som barn blev fascinerad av hällristningarnas i Tanum i Bohuslän.
Många blev chockade när Socialdemokraterna, mitt under brinnande Coronakris, ökade i opinionen och enligt Sifo klev över den magiska 30-procentsgränsen. Trots att coronadödligheten i Sverige med god marginal överstiger den i USA och är fem gånger högre än i våra nordiska grannländer.
Hur är det möjligt? Har den svenska väljarkåren blivit galen?
En sak har jag lärt mig om Socialdemokraterna: trots att partiet verkar styras av obildade medelmåttor, ofta utan yrkeserfarenhet eller högre akademisk utbildning, är de mycket kompetenta valstrateger. Tidigt insåg man att en hög invandring var nödvändig för att säkra partiets långsiktiga väljarbas, samtidigt som man naturligtvis förstod att det skulle gynna SD.
”Naturen är god” står det på Bregottpaketen. Men när Naturen anländer i form av coronaviruset och visar huggtänderna verkar välfärdsstaten gå i spinn och lika gärna förgör människor som räddar dem undan olyckor.
Det mest uppenbara exemplet är att Sverige i epidemins inledning inte gjorde något för att stoppa importen av virusbärare från Alperna och Iran. Varför lärde vi oss inte något av mer avancerade länder såsom Sydkorea och Taiwan som mobiliserade alla krafter för att nedgöra smittan? Resultatet blev att dessa länder i slutet av april har fem respektive 0,3 coronadöda per miljon invånare mot Sveriges 233. Kan det verkligen ha varit så, som många menar, att välfärdsstaten ville smitta så många som möjligt i hopp om att flockimmunitet skulle uppnås och att den således hellre såg att folk var sjuka än friska (såframt det inte ledde till att sjukvården storknade)?
År 2007 infördes meritpoäng på gymnasiet. Sedan dess får den elev som läser avancerade kurser i matematik, engelska och andra språk lägga till extra poäng på sitt betygsgenomsnitt. Maximalt kan man få 2,5 meritpoäng, vilket betyder att en elev som egentligen har ett snitt på 10,5/20 kan, om han eller hon läst rätt kurser, få tillgodoräkna sig ett snitt på 13/20. Poängen med meritpoängen är att uppmuntra gymnasieelever att läsa sådana kurser som ger kunskaper som samhället och vår ekonomi är i stort behov av. Sveriges ekonomi behöver dock inte bara flerspråkiga matematiker, utan den absolut största bristen finns inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Vi bör därför ge meritpoäng till elever som väljer att sommarjobba där.
I ett videoinslag (5/5 2020) på den brittiska opinions- och nyhetssajten UnHerd intervjuar chefredaktören Freddie Sayers den tyske experten Hendrik Streeck, som leder Institutet för virologi vid universitetssjukhuset i Bonn.
Hendrik Streeck, som är kritisk till nedstängningspolitiken, uppskattar coronavirusets dödlighet till mellan 0,24 och 0,36 procent.
Islam är världens näst största religion. Enligt en studie från 2015 fanns det 1,8 miljarder muslimer, vilket utgör 24,1 procent av världens befolkning. De allra flesta av dessa blev muslimer vid födseln och har inte gjort något medvetet val. De blev muslimer innan de ens kunde uttala ordet muslim.
Eftersom muslimerna är så många påverkar de oss vare sig vi gillar det eller inte. Till exempel är vår yttrandefrihet i väst i praktiken inskränkt som en anpassning till sharia, islamisk lag. Den som ”förolämpar” islams profet Muhammed tar en stor risk.
Idag hade jag ett intressant samtal med en god vän, som hade läst min krönika om äldreomsorgen som en plattform för integration. Han har själv erfarenhet av äldreomsorgen, eftersom hans hustru bor på ett äldreboende, och han hade en hel del att berätta, inte bara om äldreboenden av den typ där språkförbistring och kulturkrockar ställer till det för de gamla utan också om äldreboenden där personal av allehanda ursprung samverkar i harmoni för att de boende och deras anhöriga ska ha en fungerande vardag.
Livet är motsägelsefullt till sin konstruktion. Det går inte att följa rena principer utan man måste göra avvägningar. Coronat erbjuder ett aktuellt exempel. Är den bästa politiken att stoppa allt så att ingen blir smittad men ekonomin går i krasch eller att låta smittan löpa på så att ekonomin fungerar men många dör? Eftersom ingendera av dessa två extremer är särskilt tilltalande försöker samhällena leta sig fram till någon sorts balans. Jag tror att det där den mänskliga samvarons essens. Man måste sträva att uppnå någon sorts acceptabel eller åtminstone uthärdlig stadga i relationen med andra människor och deras intressen.
Problemet är att samhällena kan hamna i situationer när det inte finns någon uthärdlig stadga, till exempel, som Mao Zedong sa, när konflikterna mellan olika samhällsgrupper blir ”antagonistiska” varmed han menade att det saknades gemensamma nämnare och möjliga kompromisser och att våldet, till exempel den kinesiska kulturrevolutionen, fick ta över och försöka lösa spänningen.
Under årets första tre månader godkände Kina omkring 10 gigawatt (GW) ny kapacitet för produktion av kolkraft. Det motsvarar ungefär den effekt som godkändes för hela 2019.
Även tidigare har Kina investerat kraftigt i den typen av infrastruktur, exempelvis i samband med finanskrisen 2008/2009, för att utgöra draghjälp i en ekonomisk återhämtning.
Min trivsamma förort ligger i en del av Sverige som brukar beskrivas som problemområde, och inte helt utan skäl. Nordöstra Göteborg lär inneha svenskt rekord i antalet IS-resenärer, möjligen utmanad av stadsdelen Vivalla i Örebro. Stödet för religiösa extremistgrupper bland skolungdomar nådde 2016 hisnande 11 procent.
Men bortsett från såna saker har vi en vacker natur. Så här kan det se ut ett stenkast från min lägenhet.
Desto mer förvånad blev jag när jag under en skogspromenad upptäckte offentliga konstverk, insprängda bland grönskan. På sju platser i skogen har någon placerat ut trästubbar som sticker upp ur marken, med ovansidan belagd med ett glasmaterial som gör dem blanka och släta.
Av en händelse råkade jag läsa ett blogginlägg av en brasiliansk universitetslärare i sociologi. Han heter Ivann Lago och är som nästan alla sociologiprofessorer i hela världen politiskt korrekt. Det som förenar alla politiskt korrekta människor i Brasilien är att de föraktar och hatar president Jair Bolsonaro. Det är samma syndrom som i USA där politiskt korrekta människor avskyr president Trump med en förbittring och en illvilja som förfärade mig när jag stötte på attityden första gången ty hätskheten är så olik den artigt civiliserade hållning som högutbildade amerikaner brukar uppvisa. Svenska PK-ister hatar nog Jimmy Åkesson men knappast med samma intensitet som Ivann Lago och hans kollegor förfasas av Bolsonaro.
Klimatångest, skolstrejk och oro för framtiden. Det är det budskapet som kommit från många ungdomar det senaste året – i alla fall från de ungdomar som fått komma till tals i medierna. Idag kommer ett annat budskap från den unga generationen. De är ledsna för att de inte får fira sin student.
Jag vet att det är väldigt många som reagerat mycket negativt – ibland direkt aggressivt – på att gymnasieungdomarna ”gnäller” på att de inte får fira sin student. Jag är inte en av dem. Jag tycker tvärtom. Jag förstår mycket väl att de är ledsna och besvikna och att de vill försöka göra det bästa av situationen.
I en kommentar om Sveriges hantering av coronakrisen på Twitter (4/5 2020) skriver den brittiske debattören Peter Hitchens att nedstängning som åtgärd mot viruset är verkningslöst:
IDÉ OCH KULTUR Står allting verkligen rätt till i konungariket Sverige? Har vi inte drabbats av ett anmärkningsvärt stort antal missöden de senaste 35 åren? Det började med ett statsministermord och fortsatte sedan med finanskris, JAS-krasch, Estonia-katastrof, mordet på Anna Lind, nedläggningen av försvaret, Thomas Quick-haveriet, de fallande skolresultaten, gängkriminaliteten, terrorattentaten, skogsbränderna, massimmigrationen och nu senast de anmärkningsvärt höga dödssiffrorna till följd av corona-epidemin. Varför ser inte våra eliter att något är fel i Sverige? Saknar de perspektiv? En filosofisk dialog av klassiskt snitt kan kanske reda ut frågan.
Sverige har hittills haft många många fler döda av covid-19 än de övriga nordiska länderna. Det beror, enligt Folkhälsomyndigheten, på att viruset så snabbt tog sig in på äldreboendena. Men hur gick det till?
Min teori är att smittspridningen på äldreboendena har att göra med att äldreomsorgen i flera år använts som en plattform för integration. Jag tror att många som arbetar där har så dåliga språkkunskaper att de sannolikt inte kunnat ta till sig kunskap om de rådande hygienföreskrifterna.
Det finns både likheter och skillnader mellan proffsepidemiologer och amatörepidemiologer. Den största likheten är kanske att det föreligger vitt skilda uppfattningar och åsikter inom vardera grupp. Men om man räknade ut den genomsnittliga uppfattningen i de två grupperna så skulle de kanske inte ligga så långt från varandra.
Den största skillnaden är möjligen att amatörerna saknar mycket av proffsens återhållsamma akademiska försiktighet. Proffsen måste tänka på sitt rykte och sin karriär och aktar sig därför i allmänhet för att säga något som kollegorna skulle finna stötande. Se hur den franske infektionsläkaren Didier Raoult blivit kalfatrad för sitt tilltag att rekommendera en kombination av klorokin och azithromycin för behandling av coronapatienter!
I mitten på 70-talet bodde vi ett par år i Bjärred vid Öresund, norra delen av Lommas kommun. En liten ort som växte på grund av att folk som jag som jobbade i Lund ville bo på landet. Kolugnt på den tiden som de flesta små orterna i Skåne. Det hade varit trevligt att bo kvar, men det är ju jobbet som styr. Det är ganska sällan som Lomma nämns i media.
I en artikel på sajten Projekt Allmogen, ”All kultur härstammar från Sverige” (30/4 2020), hävdas att urgermanskan eller protogermanskan uppstod i det nuvarande Sverige under bronsåldern 1700-500 f. Kr.
Det finns många missförstånd om första maj. Det största missförståndet är att första maj uppfanns av socialister och kommunister. Folk som ogillar vänstern, ogillar därför första maj.
Här är ett exempel, sverigedemokraten och före detta kristdemokraten Gunilla Gomér skriver på Twitter:
Vid sidan av diverse annat så driver jag sen flera år tillbaka en matblogg. Redan namnet har retat upp en och annan – den heter nämligen Matmamman och det vet väl varenda människa att begreppet ”matmamma” är alldeles förfärligt förlegat och rentav misogynt. Men genom åren har jag också fått en rätt trogen skara läsare som tycker det är trevligt med husmanskost och att få ta del av gamla släktrecept.
Husmanskost har ju också blivit på modet igen, sannolikt ett resultat av det ständiga förnekandet inte bara av svensk kultur utan även av svensk mat. Det finns minsann inga svenska köttbullar, och glöm inte att Karl XII tog med sig kåldolmarna från Turkiet. Själv är jag rätt övertygad om att dolmar i olika former vuxit fram parallellt i olika kulturer. Jag menar, är det verkligen någon som på allvar tror att turkisk bondmora plötsligt tog upp ett vinblad, såg på det och sedan utbrast ”heureka!” när hon som enda människa i världen insåg att det gick att rulla in någon typ av färsröra i det? Knappast. Men det är klart att det eviga tjatet om Karl XII:s dolmar är ett jättebra vapen i kampen för att hävda frånvaron av ett svenskt kök.
A dark horse är en ny spelare som dyker upp och otippat vinner och därmed förändrar förståelsen och kanske till och med reglerna för spelet, lite som Donald Trump. Den mörka hästen påminner om ”den svarta svanen”, alltså en helt oväntad händelse som kastar allt över ända. När sådana dunkla djur uppträder tvingas man till förnyad tankeverksamhet.
Politik handlar om kontrollen över det ekonomiska överskottet. Den grundläggande analysen av den svenska laguppställningen – alltså min grundläggande analys som inte delas av så många andra – är att politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex samt komplexets klienter står på ena sidan och den nettoskattebetalande medelklassen på den andra. (Näringslivet är också nettoskattebetalare men bolagsskatten motsvarar bara runt sex procent av de offentliga intäkterna. Pengarna kommer från medelklassen.) Dessa två lag slåss om det ekonomiska överskottet. Medelklassen vill behålla överskottet och politikerväldet vill tillskansa sig överskottet från den nettoskattebetalande medelklassen just medelst beskattning.
I en artikel i New York Post (27/4 2020) skriver akutläkaren Daniel G. Murphy, som arbetar med coronapatienter i Bronx, att det är dags att öppna upp.
En ny undersökning bland muslimer i Danmark visar att en stor av dem menar att det borde vara förbjudet att kritisera islam.
Valborg och 1 maj är över och förbi och för första gången sen helgdagen infördes (tror jag i alla fall) gick 1 maj av stapeln utan att socialdemokraterna var ute på gator och torg och demonstrerade mot sin egen politik. Det är i sanning märkliga tider vi lever i.
Hur mycket är ett människoliv värt? Det varierar en del beroende på vilka människoliv man talar om. Ibland är staten redo att lägga ut enorma summor för att säkra någons trygghet, och att ens ifrågasätta kostnaden skulle uppfattas som fascism. Ibland kastar man lättvindigt bort några hundra människoliv, trots att de kunde ha räddats med enkla medel.
Paula Ternström berättar om hur hennes partner tog ett covid-19-test och fick ett oväntat svar. Ingen verkar veta med visshet hur det är med testernas tillförlitlighet. Myndigheterna avråder från allt som inte ger säkra besked. Men under vissa förhållanden verkar somliga tester ändå vara pålitliga. Och hur är det med sjukvården och den så omhuldade jämlikheten? Kan vi med gott samvete gå till privata vårdaktörer som tar mer betalt?
Jag ägnar en stor del av min vakna tid till att försöka förstå saker. Alternativet till att själv försöka förstå något är att acceptera den allmänna uppfattningen vilket är mycket enklare än att jobba själv och troligen för det mesta rätt. Till exempel orkar jag inte problematisera vattnets kemiska sammansättning utan ansluter mig till den gängse åsikten att vattnet är uppbyggt av väte och syre enligt principen H2O trots att jag inte begriper hur två gaser kan bli en vätska.
En annan för mig obegriplig sak, som dock inte liksom vattnets kemiska formel är ristad i sten, är den svenska coronapolitiken. Det talas mycket om den. Trump har dissat den, WHO har hyllat den och hela världen tycks ha uppfattningen att den existerar.
DET GODA SAMHÄLLET 