Varje år vid den här tiden kommer Statistiska centralbyrån (SCB) med fullständiga uppgifter från året innan vad gäller personer med utländsk bakgrund som är folkbokförda i landet. Då kan vi få en överblick av hur befolkningens sammansättning ser ut, för att kunna göra jämförelser av de förändringar som har skett sedan millennieskiftet.  

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Operasångaren Carl Fredrik ”Lunkan” Lundqvist (1841-1920) spelar Hans Sachs när Richard Wagners ”Mästersångarna i Nürnberg” (tyska: Die Meistersinger von Nürnberg) premierar den 2 april 1887 på Stockholmsoperan.

Lundqvist, vars far var folkskollärare, blev student vid Uppsala universitet, där han under studenttiden sjöng tenor i Allmänna Sången. Han avlade kameralexamen 1862, och var därefter verksam som ämbetsman vid olika statliga verk i Stockholm. Efter några år som sekreterare i Stockholms skarpskytteförening, och sångare i föreningens manskör, började han studera sång hos Fritz Arlberg. Lundqvist debuterade vid Kungliga Teatern 1869, och lämnade samtidigt ämbetsmannabanan. Han var verksam som operasångare på Stockholmsoperan fram till 1904.

Flyttfåglarna återvänder, tranorna ropar och häxorna flyger till Blåkulla. Lördagen 20 mars inföll vårdagjämningen då dag och natt är lika långa. Nu blir dagarna längre och längre. Påsken betyder olika saker för olika människor – för mig är det en fest för att fira vårens begynnelse.

Vårdagjämningen och fullmånen styr när vi firar påsk, som till skillnad från andra högtider flyttar sig från år till år och ska firas någon gång mellan 22 mars och 25 april. I år infaller påskdagen söndagen den 4 april.

Ljuset har segrat över mörkret. Det synbart livlösa ägget spricker och blottar det liv som har funnits dolt därinne och bidat sin tid.

Jag känner inte Dagens Nyheters skribent Bengt Ohlsson annat än från tidningssidorna och då som en hederlig och habil penna. Nu har han skrivit en artikel i kulturbilagan där han förklarar varför han valde att inte engagera sig som skribent i den åtminstone för tillfället avdomnade tidningen Bulletin. Ohlsson framställer historien på ett självutlämnande sätt och sig själv som en obeslutsam Hamlet: Att skriva eller inte skriva? (Han valde till slut att inte skriva. ”Jag fegade ur”, är hans egna ord.)

När min bror för länge sedan gjorde sig redo att lämna föräldrahemmet för att etablera eget boende uppstod frågan om han skulle prenumerera på någon morgontidning. Han var mycket tveksam ty, som han sa, man kunde ju inte vara säker på att det skulle hända något alla dagar och risken var därför att han slängde ut prenumerationspengar i onödan.

Vad min bror inte tänkte på – eller kanske faktiskt hade insett – är att en motsvarighet till Parkinsons lag gäller inom media. Parkinsons lag säger att ”en arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den” (vilket är skälet till att till och med pensionärer kan känna sig jäktade; om man har för lite att göra lär man sig att genomföra arbetsuppgifterna på ett mer tidskrävande sätt). Det är likadant med media. Råder det nyhetsbrist ser man till att älta de få notiser man har så att de fyller ut all tillgänglig tidningsyta och etertid.

EU-parlamentarikerna i Bryssel älskar att hata Ungern och SvT:s Dokument utifrån ägnade nyligen ett helt reportage om Ungern. Här beskrivs hur landets premiärminister Viktor Orbán förvandlat Ungern till en auktoritär stat i hjärtat av Europa. SvT hävdar, kanske riktigt, att rättsväsendet har försvagats, pressfriheten minskats och korruptionen ökat. Vidare att coronapandemin har gjort att Orbáns parti Fidesz lyckats nedmontera demokratin inför ögonen på EU:s ledare.

Husby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun som gränsar till Akalla, Kista och Tensta. Folkmängden uppgår till 11 877 personer år 2019 varav 7 358 (62 %) är utrikes födda och 10 398 personer totalt (87,5 %) har utländsk bakgrund.

År 2015 klassificerade polisen stadsdelen som ”särskilt utsatt område”.

Station Husby trafikeras av T-bana 3 (blå linjen) och ligger mellan stationerna Kista och Akalla. Stationen i Husby togs i bruk den 5 juni 1977.

Ett fotografi från 1979 som föreställer en grupp ungdomar framför ingången till tunnelbanan väckte nyligen reaktioner på Facebook när det återpostades av den sverigedemokratiske politikern Kent Ekeroth den 28 mars.

“Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde”. Så står det i vår svenska grundlag. Men vad betyder egentligen det här med alla människors lika värde? Många har kritiserat begreppet och vissa tycker att det inte betyder någonting. Men kanske ska det bara förstås som att vi genom vår mänsklighet är värda att stå lika inför lagen. Problemet är snarare att begreppet kan tolkas som att likheten också gäller vad vi gör med vår likvärdiga mänsklighet:

”Vittnesmålen om rasism i svensk sjukvård är många och väldokumenterade. Patienter far illa på grund av sin hudfärg. Läkare utsätts för rasism av både patienter och kollegor.

Nu vill vi se åtgärder från ansvariga myndigheter”, skriver 1011 läkare och läkarstuderande i ett upprop i Expressen.

En av de saker som de 1011 (hur lyckades de samordna ett debattinlägg med så många undertecknare i tider som dessa, när sjukvården går på knäna?) läkarna reagerat på är att ”patienter väljer bort läkare på grund av deras namn eller utseende”. Det är naturligtvis en oförskämd förenkling av situationen. De flesta svenskar är uppfostrade att vara artiga och tillmötesgående, och uppför sig generellt artigt även i kontakten med läkare.

Vad som i grunden skiljer den mångårige miljökämpen Björn O. Gillberg, numera metanolföretagare i Värmland, från de vanligast förekommande unga politiskt korrekta miljövännerna, ofta kvinnor inom exempelvis miljö- och centerpartierna, har jag inte undersökt men jag tror att olikheterna beror på att Björn är förnuftig och kan räkna och för det mesta, kanske alltid, hamnar rätt i sina bedömningar.

Efter massmordet i Boulder, Colorado, den 22 mars i år tweetade chefen för ”ras och inkludering” på USA:s största dagstidning USA Today: ”Det är alltid en arg vit man. Alltid”. Massmördaren visade sig sedan vara en arabisk, muslimsk invandrare från Syrien vid namn Ahmad Al-Issa.

Häromdagen snubblade jag över ett inslag i programmet Trolljägarna, med jättetuffe Robert Aschberg som uppfordrande jury och domare. Det fick mig att tänka på tiden innan Aschberg utnämnde sig till förste trolljägare och började resa land och rike kring för att leta upp misshagliga individer att ställa till svars. Då, på 1990-talet, främjade han sin karriär genom att bjuda in allehanda troll till ett riktigt uselt debattprogram i den då relativt nystartade kanalen TV3.

Jag tror att Sveriges politiker regelmässigt misslyckas med att uppnå sina mål och löften i frågor där det går att mäta måluppfyllelsen. I början av 2016 sa dåvarande inrikesminister Anders Ygeman att 80 000 personer skulle utvisas under året. (Det blev lite över 20 000 om man räknar med de 15 000 som återvände frivilligt.) Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att Sverige 2020 skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. I själva verket blev Sverige det land i Europa där arbetslösheten ökade allra mest under perioden. Det kan hända att mitt selektivt ondsinta minne bara letar efter misslyckanden men tills detta visas anser jag att mitt minne är i mint condition.

Islamistisk terror fortsätter att toppa den globala statistiken, enligt tyska Statista, ett företag som specialiserat sig på marknads- och konsumentdata och som nyligen släppte en ny rapport.

Listan över de tio mest aktiva terrorgrupperna 2019 toppas av talibanerna, Ansar Allah och ISIS, tätt följda av Boko Haram och Al-Shabaab. Med på listan finns även kommunistiska grupper, såsom det indiska kommunistpartiet och filippinska New People’s Army, det kommunistiska partiets väpnade gren.

Tio personer dödades i skjutningen vid King Soopers i Boulder, Colorado i USA. Massmördaren Ahmad Al-Issa, 21, öppnade eld mitt i köpcentret och dödade tio personer. Samtliga offer var vita.

Ahmad Al-Issa är en arabisk muslim med ursprung i Syrien. Familjen invandrade till USA år 2002. De ska ha bott i närheten av Boulder sedan 2014.

Det finns inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen – och vi skickar dem inte sällan som vackra påskkort till varandra. Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom. Men traditionen med ägg vid motsvarande högtider finns i de flesta kulturer och traditioner.

Det är genant att erkänna att jag värderar livet så lågt att jag söndagen den 21 mars ägnade 45 minuter åt att titta på SvT:s nyhetsprogram Agenda. Det finns ändå så mycket högklassigt material att se. Det stod till slut och vägde mellan Clint Eastwood-filmen Pale Rider från 1985 och Agenda. Till slut valde jag Agenda eftersom jag aldrig får ut något intressant ur detta högrankade prestigeprogram och tyckte jag borde ge SvT ytterligare en chans i stället för att bara gnälla.

Etnologiprofessorn och författaren Karl-Olov Arnstberg skriver (27/3) på sin blogg Invandring och mörkläggning om det manshat som funnits i den svenska feminismens historia, illustrerat bland annat genom ett citat från nobelpristagarinnan i litteratur Doris Lessing som redan för 20 år sedan sa: ”Vi lever i en tid när korkade, obildade och elaka kvinnor kan smäda de snällaste, vänligaste och mest intelligenta männen, utan att någon protesterar”.