DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Engelskan Margaret Howitt var dotter till Mary och William Howitt. Efter ett besök i Sverige skrev hon boken Ett år hos Fredrika Bremer, publicerad på engelska 1866, och i svensk översättning av Thora Hammarsköld 1867.

Vid 1800-talets mitt var Fredrika Bremer ett stort litterärt namn i Europa. Bremer introducerades i de engelsktalande länderna av översättarparet William och Mary Howitt. Dottern Margaret tog så starkt intryck av Fredrika under hennes besök i familjens hem att hon lärde sig svenska for att kunna läsa hennes böcker på originalspråket. Sedermera blev hon också Fredrikas översättare.

I veckotidningen Allers FamiljeJournal från 1959, när Folkhemmet var intakt och Sverige en förebild för övriga världen på riktigt, låter artikelförfattaren, skådespelaren och författarinnan Karin Juel, sin moderliga medkänsla med en kåkfarare strömma ur ett ymnighetshorn av mjölk och honung. I artikelserien En gång straffad, alltid straffad vill hon hjälpa en ung återfallsförbrytare som ska komma ut från ”kåken”, att byta livsbana. Men hon räcker inte till.

Häromdagen talade jag med en läkarkompis om huruvida coronat är dödligare än föregångare som Asiaten år 1957 och Hong Kong-influensan år 1968 som inte föranledde så mycket väsen vad vi kunde minnas. Frågan var helt enkelt om ståhejet kring vår tids pandemi kan förklaras av att covid-19 faktiskt är så mycket farligare än tidigare virusattacker eller om samtidens oro beror på mentalitetsförändringar däri inbegripet en möjlig tilltagande maktlystnad eller beskyddarinstinkt från politikernas och myndigheternas sida.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Kölleryd var ett slag mellan svenska och danska trupper på Kölleryds hed i en långsträckt dal i Skällinge socken i Halland natten mellan den 21 och 22 februari 1612 under Kalmarkriget.

Slaget stod mellan svenska trupper, under hertig Johan och Jesper Mattsson Krus, och den från sitt plundringståg i Västergötland återvändande danske kungen Kristian IV av Danmark. Dennes styrka, vid vilken hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg och många medlemmar av Danmarks förnämsta släkter befann sig, blev slagen och flydde till Varberg.

Vi behöver nya forskningsinstitut i Sverige. Vi behöver kunskap och insikter. Vi behöver förstå hur vi kan hitta tillbaka till vår stolthet, frihet och självständighet. Det finns akademiker som gör karriär på att lära oss att hantera vår förnedring: Mångfald och kulturmöten ska göras om till ”möjligheter” (för vem?). Men låt dem gärna hållas. Vi andra väljer att vända blicken uppåt: Uppåt mot stoltheten, mot friheten, mot självständigheten.

Sedan de mer strikta pandemirestriktionerna infördes i början av januari får högst åtta personer samlas på en allmän sammankomst. Det gäller även gudstjänster, något som föranlett ett upprop där det ställs krav på att öppna upp landets kyrkor för fler deltagare under gudstjänster. Det är dock inte alla som väntar på att regeringen ska hörsamma uppropet. I Sankta Eugenia katolska församling i Stockholm har man istället struntat helt och hållet i restriktionerna.

Det hela avslöjades i den kristna tidningen Dagen, efter att en person som vid flera tillfällen sett att det var mycket folk i kyrkan, gick in för att ta en titt. Han räknade till ett hundratal människor som deltog i gudstjänsten – långt många fler än lagen medger.

I en kommande krönika av Gunnar Sandelin beskriver han med förundran ett av det svenska välfärdssystemets märkvärdigaste drag, nämligen hur det sociala arbetet i sextio år bedrivits med oförändrad filosofi trots att metoderna aldrig fungerat. Välfärdsstatens grundföreställning, säger Gunnar som själv är utbildad och länge praktiserande socialassistent (som det hette då), är att kriminella och andra sociala problematiker aldrig egentligen anses skyldiga till de besvär de orsakar sig själv och andra eftersom skulden alltid ligger hos en uppsättning ”sociala faktorer”, exempelvis trångboddhet, fattigdom och olämpligt sällskap.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA John Ericsson (1803-1889) var en svensk uppfinnare som nådde världsomfattande framgångar. Några av hans mest kända uppfinningar var bland annat solmaskinen, en ångmaskin som eldades med solstrålar, ångsprutan, som var en hästdragen och ångdriven brandspruta, och varmluftsmaskinen, som var en värmemaskin som använder uppvärmd luft som värmemedium.

Jag har länge misstänkt att Förintelsen blivit ett populärt debattämne under 2000-talet, inte så mycket för att vi bryr oss om judar, som för att den utgör en metafor för vår tids existensiella ångest. En civilisation som bara för några decennier sedan med liv och lust byggde den bästa av världar finner sig stå vid randen av ett stup, och man tvistar om vem eller vad som kommer att knuffa oss över kanten.

Blir det Covid-19 som sätter spiken i kistan? Eller blir det klimatet? Kommer Trumpismen eller Islam att hinna först med att iscensätta apokalypsen? Eller blir det den oansenliga koldioxidmolekylen, utsöndrad av allt levande, som kommer att utlösa massdöden. Allt oftare ser man löpsedlar av typen: “Du kan lida av en livsfarlig sjukdom, utan att veta om det”.

Kylan håller i sig och under sådana här kalla kvällar, när temperaturen kryper ner under 10 grader, tänker jag ofta på min mormor och morfar. På deras uppväxt under det sena 1800-talet, på kärlekssagan mellan bonddottern och den fattige soldatsonen och på hur de tillsammans skapade ett liv åt sig själva och sina fyra barn utan annan hjälp än sitt eget arbete.

Anledningen till att jag tänker mer på dem just nu är väl helt enkelt den att deras liv var så mycket svårare just under kalla vinterperioder. Tidiga mornar blev ännu tidigare när stugan blev iskall framåt gryningen och krävde att man lade in i spisen innan man ens kunde klä på sig. Mjölkningen tog ännu längre tid när man måste bylsa på sig för att sedan ge sig ut i lagården och mjölka med stelfrusna fingrar. Bara en sådan sak som ett toalettbesök tog både tid och kraft i anspråk när man måste göra det på ett iskallt utedass.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Sigismund Vasa (1566-1632), som har varit kung av Polen sedan 1587 och av Sverige sedan 1592, kröns i Uppsala domkyrka den 19 februari 1594 av ärkebiskop Abraham Angermannus.

Sigismund var son till Johan III och den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Modern var hängiven katolik och Sigismund fick en katolsk uppfostran.

Sigismunds kungliga titel som konung av Sverige och Polen:

Ungefär två gånger i veckan hör bekymrade människor av sig till mig. De är för det mesta svenska, troligen vita, män 40 +. De oroar sig alla för ungefär samma saker och det är inte isbjörnarna och klimatet. I stället ängslas de för Sveriges framtid med särskilt uppmärksamhet på hotfulla inslag såsom mångfaldspolitiken, elbristen, skolresultaten, den explosiva privata och statliga skuldsättningen, känslan av att förlora sitt land och de allt tydligare tecknen på att vårt politiska system tycks anstränga sig för att vaska fram ledare som saknar ledarkompetens.

”Denna butik tar inte kontanter”. Den snorkiga upplysningen ser vi allt oftare, i takt med att regeringen och bankväsendet i ohelig allians strävar efter att skapa världens första kontantlösa samhälle. Bankerna befattar sig inte längre med de fullt lagliga betalningsmedel som kontanter utgör, vilket har fått mängder med butiker och restauranger att också vägra acceptera kontanta pengar. Att politikerna vill det här lika mycket som bankerna är uppenbart, annars skulle de ha sett till att stävja bankernas folkfientliga strategi. För det finns, för politiker som är lagda åt det maktfullkomliga hållet, en enorm vinst med ett kontantlöst samhälle – det är nämligen det perfekta övervakningssamhället.

Detta är avsnitt tolv av Anders Leions självbiografi, som omfattar de första 24 levnadsåren, från 1939 till 1963. Berättelsen kommer att fördelas över 20–30 avsnitt.

Tillsammans med många andra barn bodde jag i ett trevåningshus, färdigbyggt 1945. De flesta hade, liksom vi, föräldrar som var arbetare, men där fanns också några ingenjörer och även en man som kallades disponenten. Vad han disponerade fick jag aldrig klart för mig, men det var helt uppenbart att han hade högst social status. Alla hälsade på honom och han hälsade på alla.

Nordens unika bidrag till världens pedagogiska system är folkbildningen såsom den existerar i studieförbund och folkhögskolor. Danmark var först 1844, och 1868 kom Sverige efter. Jag själv har gått på folkhögskola och arbetat som examinerad folkhögskollärare (bland annat på socialdemokratiska Brunnsvik), dessutom lett studiecirklar och varit verksamhetschef på studieförbund (bland annat som ansvarig för invandrarföreningar).

Byråkratin är en beundransvärd skapelse. Allt är regelbundet, förutsägbart och rättvist när det fungerar som det ska. Den handläggande tjänstemannen har en inkorg på vänster sida av skrivbordet och en utkorg på höger sida. Han tar ett ärende ur inkorgen. Det kan handla om en bygglovsansökan för en röd bastu med vita knutar vid strandkanten. Tjänstemannen kontrollerar i det av politiker fastställda regelverket hur just den här ansökan ska bedömas. Sedan stämplar han ansökan som Beviljad eller Avslagen och lägger akten i utkorgen. Det hela fungerar med maskinmässig noggrannhet.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Riksdagen 1607 ägde rum i Stockholm och Uppsala. Ständerna sammanträdde i Uppsala den 23 februari 1607. Riksdagen inledes med diskussion om den deklaration Karl IX skulle lämna i anslutning till kröningen. Efter denna var klar 13 mjrs, så skedde kröningen den 15 mars. Riksdagen avslutades den 18 mars 1607.

Den 18 februari tågade adeln från Stockholm till Uppsala.

Om ett år är det dags för nästa franska presidentval. Valet kommer antagligen stå mellan en kandidat för det vänsterliberala systemet och en nationalistisk och nykonservativ utmanare. 67 procent av fransmännen säger att de tror att det återigen blir Emmanuel Macron och Marine Le Pen som gör upp om makten. Men – och det är intressant – 70 procent av samma fransmän säger också att de hellre hade sett några andra kandidater. Fältet verkar med andra ord öppet för spännande outsiders. En första kanske är på väg att träda fram: Den nationalistiske och konservative journalisten Eric Zemmour.

Jag har läst boken Helig vrede. Bland kriminella muslimer av den danske psykologen Nicolai Sennels. Jag läste den svenska översättningen, som kom ut 2017.

Nicolai Sennels arbetade i tre år på ungdomsfängelset Sønderbro i Köpenhamn. Under sina samtal med kriminella muslimska män lärde han sig mycket om deras sätt att tänka. På Sønderbro var omkring två tredjedelar av fångarna muslimer.

Det är så det ser ut i Danmark, förklarar Sennels, men även i stora delar av övriga västvärlden: muslimer är ”extremt överrepresenterade i kriminalitet i våra västerländska samhällen”.

Detta är avsnitt elva av Anders Leions självbiografi, som omfattar de första 24 levnadsåren, från 1939 till 1963. Berättelsen kommer att fördelas över 20–30 avsnitt.

Yögi tuggade rå potatis så länge att tuggorna blev söta. Det hade hon gjort i Estland och fortsatt med i Nyköping. Hon stod glatt tuggande på gården och undervisade oss i denna färdighet. Vi förundrades men tog inte efter. Vi hade ingen anledning. Det hade hon haft. Jag kommer inte ihåg så mycket av henne, annat att hon stod tyst och lyssnade – och tuggade.

I ekonomisk teori finns två olika förhållningssätt till risk: man kan ogilla risktagande (riskaversion) eller gilla risktagande (riskälskande). Olika individer har olika attityd till risktagande. Även företag, organisationer eller länder har olika förhållningssätt till risk.

Vårt land är ett av världens genom alla tider mest trygga och säkra länder. Statliga och kommunala myndigheter lägger ner stor möda och stora pengar på att vaddera våra liv. Det ska finnas kollektivavtal, anställningstrygghet, försäkringar och pensioner för alla som jobbar. Boende och boendemiljöer är hårt styrda. Garanterad tillgång till krisgrupper och terapeutisk hjälp när olyckan är framme.

Jag skröt för en bekant att jag troligen är den ende nu levande svensk som har läst hela bokserien Kapitalet, fyra volymer inklusive Teorier om mervärdet (bilden). Göran Greider har nog också läst Kapitalet, sa bekantingen. Det är möjligt, svarade jag, kul för honom. Sedan bad bekantingen mig att beskriva hur Marx resonerade så var så god.

Marx hade två viktiga utgångspunkter.

Idag är det Askonsdagen, och den kristna fastan tar sin början. Även om majoriteten av svenskarna antas vara sekulariserade, kanske rentav ateister, så är det likväl många som bekänner sig till den kristna tron och som därmed går in i fastetiden på djupaste allvar. Men medan den muslimska fastetiden ramadan tycks vara allas angelägenhet, såväl mediernas som politikernas går den kristna fastetiden spårlöst förbi. För när hörde du senast en politiker önska landets kristna en fin fastetid?

Vurmandet för islam och dess traditioner har pågått så länge nu att det blivit mer regel än undantag. Islam får helt enkelt inte ifrågasättas, medan kristendomen har ifrågasatts dagligen och stundligen sedan upplysningstiden tog sin början. Det gör också att det finns en enorm skillnad mellan de båda religionerna.