”Ni har misslyckats med integrationen!” Så sa en framstående svensk partiledare med darr på stämman till sin politiske huvudmotståndare. Det var en anklagelse för svek och okänslighet inför de invandrade offrens lidanden. Man förstod att partiledaren var en god politiker som aldrig själv hade underlåtit att genast integrera invandrarna.
Martial art-legend, actionhjälte, komiker och våghalsig stuntman – Jackie Chan har genomfört fler stunts än någon annan nu levande skådespelare och har brutit i stort sett vartenda ben i kroppen, allt för att underhålla sin publik. Han är också en av mina filmfavoriter, alla kategorier, och har varit det ända sedan början av 1980-talet när jag först råkade komma över vhs-utgåvor av ett par av hans tidiga filmer.
Jag har nyligen här på Det Goda Samhället skrivit om ”En stat i staten” och hur de politiskt korrekta nätverken Hilda och Ruben infiltrerat rättsapparaten i Sverige . Men det finns även andra nätverk och organisationer som kidnappat Sverige och utgör, som engelskan uttrycker det, ”The Deep State”. Dessa nätverk går in i varandra och dess medlemmar växlar mellan olika S-dominerade skattefinansierade organisationer, myndigheter, kyrkan och olika muslimska sammanslutningar. Johan Westerholm på www.ledarsidorna.se har skrivit mycket om detta här (bakom betalvägg).
Mira Aksoy har läst Olof von Dalins “Tal till Fruentimret angående Könets goda ryckte” från 1732. Med glimten i ögat hävdar Dalin att det egentligen är kvinnorna som styr världen eftersom män i grunden lever för att ställa sig in hos kvinnor. Är inte detta en bra beskrivning av vår märkliga samtid? Accepterar inte många män idag att ge avkall på traditionellt manliga dygder för att de tror att kvinnor förväntar sig att de ska göra just det? Där kvinnorna finns (fysiskt och åsiktsmässigt), dit går männen.
Ernst-Hugo Järegård var en av Sveriges mest folkkära – och för den delen mångsidiga – skådespelare. Idag, mer än tjugo år efter hans död är det svårt att förstå att han en gång i tiden misslyckades med att komma in på Dramatens elevskola…
En av mina käpphästar är att den demokrati som inrättades för ungefär hundra år sedan i Sverige – och som faktiskt medförde ett avsevärt folkligt inflytande över landets styrelse – gradvis har förvandlats till ett politikervälde. Skälet kan vara vad den tyske sociologen Robert Michels kallade ”oligarkins järnlag”. Järnlagen innebär att partiproffsen alltid tar makten över medlemmarna. Jag förklarade så här:
Den brittiske skådespelaren Laurence Fox, som ställde upp i Londons borgmästarval för den woke-kritiska Reclaimpartiet, fick påhälsning av polisen under veckoslutet då han bjöd sin far på middag. Läs mer i Daily Mail.
”Väljarna svek oss” är brittiska Labours svar på valförlusterna i flera viktiga städer, ibland med tillägget ”Jag hoppas de inte får ångra det”.
År 2017 åkte Trump till Polen och talade om vikten av tro och familj. Polackerna gav Trump stående ovationer, men i resten av Europa är folk ej så intresserade av tro och familj. Enligt Mark Steyn får Europas muslimer 3,5 barn per kvinna medan sekulära européer får 1,3 barn per kvinna. Han säger att om du har sådana födseltal och du har 10 procent muslimer och 90 procent sekulära européer i ett land så kommer de två grupperna att få lika många barnbarn.
Ett framträdande inslag i den uppfostran som samhället utsatt mig för sedan barndomen är den envetna uppmaningen att inte underskatta folk. Jag har fått lära mig att man varken får underskatta identiteter som svarta och homosexuella – identitetspolitiken har funnits så länge jag minns fastän den nu på senare år formligen exploderat – eller enskilda individer. Denna samhälleliga instruktion har alltid haft en stark moralisk laddning. Den uppfostrande människan har tittat mig i ögonen, sett bister ut och fått mig att känna skam som en hundvalp som kissat på mattan när jag sagt något som kunnat stöta en känslig människa.
Efter att det uppdagats att kostchefen i Gislaved beslutat att de gamla inte skulle få dricka läsk till maten blev protesterna många och kommunen lovade att se över beslutet. Nu har de gjort det – och kommit fram till att de gamla ska fortsätta att fostras av kostchef Eva Kullenberg.
Sedan många år har jag på sociala medier märkt att det ofta görs en koppling mellan dagens svenska ”värdegrundsdemokratur” och det forna DDR. Sverige beskrivs som ett ”DDR Light”, bara något mildare i sin totalitära repression än den kommunistiska ”folkrepubliken”. Expo, med sitt omfattande arkiv och klappjakt på dem som de klassar som rasister, blir den svenska motsvarigheten till tyska Stasi.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med twittraren Linn B. Hon är japankännare och talar flytande japanska. På Twitter skriver Linn B ofta kritiskt om ämnen som feminism och invandring.
När blir ett manssamhälle ett kvinnosamhälle? Är det när flickor lyckas bättre än pojkar i skolan? När kvinnor dominerar bland jurister och läkare? Eller är det när traditionellt manliga perspektiv på tillvaron reflexmässigt avfärdas som otidsenliga och omoraliska?
En familj i Hässleholmen i Borås har haft problem med råttor i sin lägenhet, rapporterar Hyresgästföreningens branschorgan Hem & Hyra.
Den kände näringslivsideologen Sture Eskilsson, tidigare anställd på Svenska Arbetsgivareföreningen och numera bortgången, brukade säga att svenskar är som ett stim av sniglar med vilket han menade att vi alla rör sig åt samma håll men ganska långsamt.
Om jag kommer till akuten med ett bortskjutet ben, då får inte vårdpersonalen kalla mig enbent om jag själv tror att jag har kvar mina båda ben. Det skulle kunna kränka mig eller göra mig ledsen. Personalen måste bemöta mig – inte så som jag är i den objektiva verkligheten – utan så som jag inbillar mig att jag är.
Efter Black Lives Matter och martyren George Floyds död i händerna på en ond vit man har man skruvat upp blackwashingen inom underhållningsindustrin. Det kan aldrig bli för få vitingar. Det märks i den kommande uppföljaren till teveserien Game of Thrones.
När min mor låg döende samlades sönerna kring dödsbädden. Pulsen avtog, närmade sig noll. Andningen hördes inte mer. Tystnaden i rummet var bottenlös. Undersköterskan som satt med oss, en filippinska, sade plötsligt: ”Det är så fint att se er barn här. Här i Sverige dör de flesta ensamma.”
Nyligen presenterades ett nytt lagförslag i betänkandet SOU 2021:27 Ett förbud mot rasistiska organisationer. Den kommitté om tolv riksdagsledamöter samt tio experter och sakkunniga som formulerat förslaget gör ”bedömningen att det finns klara indikationer på att den organiserade rasistiska förföljelsebrottsligheten har ökat i omfattning” och föreslår att lagstiftningen skärps för att komma till rätta med detta.
Att det är svårt att utvisa personer som uppehåller sig illegalt i Sverige har vi vetat länge. Det verkar vara långt mycket viktigare att värna illegala invandrares väl och ve än svenska medborgares. Råkar den illegale vara våldsbejakande islamist och riskerar straff i hemlandet ska han eller hon givetvis få stanna i Sverige, oavsett hur mycket säkerhetsrisk han eller hon är. Allt annat är inhumant.
Den här veckan pågår flera viktiga val i Storbritannien och trenden från 2019 håller i sig. Den brittiska arbetarklassens revolt mot Labourpartiet fortsätter och i flera lokala val har Labourpartiet röstats bort från styret.
Ännu ett exempel på att dårskapen inte vill ta slut. Aida Badeli, språkrör för Grön Ungdom, anser att invandringen måste öka för att vi ska kunna klara välfärden. I Expressen (3/5 2021) skriver Aida:
En läsare frågade och det är en fråga gärna svarar på eftersom det är en viktig fråga. Det trista är att jag inte vet. Om jag är upptagen och vill trassla mig ur frågan så brukar jag säga att jag är agnostiker vilket är just en person som inte vet om han tror att Gud finns.
Nyligen skulle jag ringa till min vårdcentral och boka tid för vaccinering mot covid-19 i fas 3. Jag och min man tillhör nämligen riskgrupper och jag hade redan innan fått bekräftat via chatt med vårdcentralen att vi kunde ringa och boka. Jag trodde med andra ord att det var just det jag skulle göra när jag slog numret till vårdcentralen. Istället hamnade jag i en totalt meningslös evighetsdiskussion med en människa som vare sig lyssnade eller förstod vad jag sa och som dessutom uttryckte sig som om jag hade varit en liten lort som skulle veta min plats.
I september kommer den produktiva etnologiprofessorn Karl-Olof Arnstberg ut med två nya böcker, PK-männen samt PK-kvinnorna. De består tillsammans av närmare 60 porträtt av makthavare/inflytelserika svenskar som under lång tid har skadat sitt land och folk och sett till att vi lever i en så kallad ”demokratur”.
När jag för många år sedan arbetade en sommar på ett behandlingshem för missbrukare stötte jag då och då ihop med socialhandläggare som helt uppenbart hade opassande relationer med sina klienter. Jag minns särskilt en ung, söt och aningslös tjej på 20-22 som var uppenbart förälskad i en råbarkad och våldsam missbrukare som åkt ut och in på kåken för grova brott sedan tonåren och som nu manipulerat henne att tro att han minsann skulle ändra sig.
En amerikansk vän som inte vet så mycket om Sverige förklarade för mig att han tycker att vårt land är underligt. Det är som ett skepp där det högre befälet sitter i bekväma stolar på kommandobryggan och grälar med varandra utan att bry sig så mycket om vart fartyget är på väg, sa han.
Jag tyckte det var en insiktsfull observation från en som inte känner Sverige så väl. Du har rätt, sa jag. Befälet struntar i alla knappar, reglage, rattar och annan instrumentering som styr skeppets färd. Varför det? sa amerikanen. Därför att de håller på med något mycket viktigare, svarade jag, nämligen att ta reda på vilka de är.
Jag skrev senast om belätet, gudabilden, Lööf och hur hon befriat sig från varje krav genom att inte ha någon vision, inte låsa sin framgångsväg utan alltid ha alla dörrar öppna, för att kunna välja den som för tillfället gynnar henne bäst. För att bevara denna frihet är hon villig att förneka varje kunskap som skulle störa hennes på detta sätt obegränsade maktutövning. Personen Lööf är ett beläte, men man kan också göra ett parti till något översinnligt, ett beläte.
Den svenska Nationalencyklopedin (NE) är sedan i vintras inne i arbete för ändra sitt språkbruk vad gäller sådana benämningar som kan uppfattas som ”diskriminerande, rasistiska eller förlegade”. Exempelvis ska ordet ”indian” tas bort.
