I snart tio år har jag försökt att förstå den politiska korrekthetens karaktär. Det tog mig ett tag att hitta nyckeln men sedan började bitarna falla på plats. Grundbulten är att PK-ismen är politikerväldets ideologi, de aktuella härskarnas troslära. Man kan jämföra med den marxistleninistiska ideologin hos det sovjetiska kommunistpartiet som också skrämde oppositionella människor med olika repressalier. ”Klassförrädare” kunde det heta då som det numera heter ”rasister och brunråttor”.

Den franska revolutionen menar man startade med stormningen av Bastiljen den 14 juli år 1789. Det franska prästerskapet och adeln, benämnda det första och det andra ståndet, var skattebefriade och hade stor makt, t.o.m. i vissa avseenden större än monarkin. De franska borgarna och bönderna, benämnda det tredje ståndet, var ålagda avsevärda skatter som skulle försörja samhället. Bilden ovan är en känd illustration till hur det tredje ståndet på sin rygg bär upp prästerskapet och adeln i det franska samhället före revolutionen.

Sverige ska införa coronapass. Coronapasset är något slags dokument – kanske på papper, kanske något elektroniskt som ligger i telefonen – som utdelas efter vaccination. Passet är avsett att bevisa att bäraren inte smittar och därför efter passkontroll kan släppas in överallt där det finns coronarestriktioner, till exempel restauranger, flygplan och biografer. ”Målsättningen är att infrastrukturen för utfärdande av digitala vaccinationsintyg ska vara tillgänglig från och med den 1 juni 2021”, skriver socialminister Lena Hallengren.

Är ett coronapass en bra eller en dålig grej? Jag har frågat en i min kropp inneboende amatörepidemiolog (AE) om råd.

Av praktiska skäl brukar man stycka upp historien i tioårsperioder. Ett år är för kort och ett sekel för långt om man vill sätta fingret på någon viktig tendens, som får betydelse för kommande släkten. Till exempel blev 1930-talet nazismens decennium. Någon kanske skulle säga att det var 40-talet, men det var då dom förlorade. På 30-talet var nazismen en framtidsideologi och många hoppade på tåget för att vara i takt med tiden. På samma sätt blev 60-talet studentrevoltens decennium – inte så att revolutionen avstannade 1970, men alla förstår vad man menar.  

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA 9 april 1440 – Sedan unionskungen Erik av Pommern har blivit avsatt som kung av Danmark under sommaren året före väljs hans systerson Kristofer av Bayern den 9 april 1440 till ny kung. Han väljs i september samma år även till kung av Sverige, men kan tillträda den norska tronen först sommaren 1442, eftersom Erik av Pommern fortfarande erkänns som kung där.

DEBATT Julian Kroon, ordförande i Konservativa Förbundet, skriver om den nya myndighet, “Institutet för mänskliga rättigheter”, som regeringen har beslutat inrätta. Sverige behöver inga fler låtsasmyndigheter för att ge arbete åt ideologiproducerande vänsterliberaler. Det som står på spel, förutom svenskarnas skattepengar, är den svenska statsförvaltningens politiska objektivitet.

Om ett och ett halvt år ska det bli val i Sverige. Då ska de röstberättigade förtroendevälja landets styrespersoner för den kommande fyraårsperioden. Ordet förtroendevald definieras så här av Wikipedia:

Förtroendevald kallas den som genom val erhållit ett uppdrag och förutsätts sköta uppdraget i enlighet med sin övertygelse, till skillnad från dem som får ett uppdrag genom att anställas och förutsätts sköta det mer eller mindre utan hänsyn till sina egna åsikter.

För några år sedan gick jag förbi de stora skyltfönstren till ett konstmuseum som ligger längre ned på min gata. Först förstod jag inte vad som utgjorde själva utställningen, för allt jag såg var enstaka individer som långsamt strosade omkring i de tomma salarna med blicken vänd ned mot golvet. Jag bytte trottoar för att kunna titta närmare, och såg då att på golven låg vad som såg ut som utspridda komockor. I en andäktig tystnad, eller möjligen förstumning, gick besökarna omkring därinne och begrundade komockorna på golvet.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget. Man intog stora delar av Polen-Litauen och många polacker gick över till den svenska sidan. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna, samtidigt som både Ryssland och Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark.

Att mångfalden numera med väldig kraft trängt in i den svenska arbetsmarknaden är inte, som väluppfostrade tyckare hävdar, en anomali som bör motarbetas utan i stället ett nytt normaltillstånd som vanliga medborgare gör bäst i att anpassa sig till. När det finns folk som är villiga att jobba för mindre än en hundralapp i timmen spelar det ingen roll vad det står i kollektivavtalen.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Långfredagsslaget i Uppsala den 6 april 1520 var ett slag mellan en svensk bondehär, anhängare till Sten Sture den yngre, och kung Kristian II:s danska armé.

I äldre historieskrivning används beteckningen ”Sturepartiet” eller ”det fosterländska” eller ”det svensinnade” partiet för att beskriva den grupp som stödde Sten Sture den äldre, Sten Sture den yngres och andra svenska ledare som motsatte sig Kalmarunionen.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden: