KULTUR I Verner von Heidenstams första diktsamling Vallfart och vandringsår från 1888 hyllar han glädjen i Österlandet. Det är inte verklighetens Österland han målar, utan något som mer liknar sagorna i Tusen och en natt. Det är hans egen dröm om en sorglös tillvaro av fantasi och sensualism.

Men när diktsamlingen Dikter kommer ut 1895 är Heidenstam hemma. Han hade varit hemma i yttre mening i många år, resorna i Österlandet gjorde han på 1870-talet, men nu var han hemma i sitt inre. Han kände sig hemma i sitt eget land. I dikten Hemmet skriver han:

KULTUR Den 20 december förra året postade jag ett fotografi på min Facebooksida. Jag hade fotograferat av ett fotografi i boken Varför firar vi Lucia? från 1996.

Motivet var en skulptur från 1400-talet. I bildtexten stod det: ”Sankta Luciaskulptur i ek från 1400-talet”. Skulpturen finns på Zornmuseet i Mora.

När jag postade mitt fotografi på Facebook uppstod tvivel bland några av mina Facebookvänner. Föreställde skulpturen verkligen Lucia? Var det inte snarare Sankta Birgitta? Hon håller ju i en bok och boken är Birgittas attribut.

KULTUR Idag är det den 6 januari och trettondag jul, den trettonde dagen efter juldagen. Julen är alltså inte slut ännu. Så här skrev en utländsk betraktare år 1893 om den svenska julen:

Hela Sverige hängifver sig åt jultidens glädje. Först kommer julaftonen, så juldagen, därefter annandagen, sedan tredjedag jul; under alla dessa fyra dagar fortgår julfirandet. Därefter mattas festandet något, men det upphör icke. Det kommer igen med slägtbjudning och middagar på sista dagen af det gamla året samt på nyårsdagen och så åter den 6 Januari, en helgdag, som svenskarna kalla trettondag jul. Den dagen och aftonen förut firas ofta nästan lika mycket som, själfva julaftonen och juldagen, och icke förrän den 13 Januari eller tjugondag jul anser en äkta svensk familj firandet af julen väl öfverstökadt.

KULTUR När trailern för Star Wars del 7, The Force Awakens, släpptes våren 2015 var jag både pepp och taggad. Det såg ut att bli en fest för nostalgiker som jag. Regissören J J Abrams skulle hitta tillbaka till känslan i de tre första, klassiska filmerna 1977-83. Men förhoppningarna infriades inte.

I Force Awakens hade den manlige hjälten, Luke Skywalker, bytts ut mot en tjej, Rey. Inget fel med hjältinnor, men jag började ana oråd. Skulle den nya trilogin ha en feministisk tendens? The Force Awakens hade så många likheter med den första filmen A New Hope från 1977 att vissa ville se de nya filmerna som en omstart av hela Star Wars-sagan. Vi hade en ung, föräldralös hjälte på en ökenplanet, en gullig robot som bar på viktig information och en ond militärmakt med en gigantisk rymdbas som kan förinta planeter med sitt strålvapen.

KULTUR Några dagar före julafton berättade jag för mina vänner på Facebook att jag skulle uppträda som julbock i år, liksom jag gjorde förra året. Då var det en som tyckte att jag som har blandat ursprung borde ha lite mer blandning i mina seder. Det är sant att mitt ursprung är blandat, min far kom från Iran. Men jag har inte växt upp med honom, utan med min fosterfar från Afrika.

Men detta fick mig ändå att tänka. Hur vore det att uppträda som den persiske guden Mithras? Han ska ju ha fötts på juldagen den 25 december. Vissa säger till och med att han liksom Jesus föddes av en jungfru, andra att han föddes ur en klippa. Det tråkiga är dock att jag skulle misstas för den vanliga tomten eftersom Mithras brukas avbildas med en röd luva, en så kallad frygisk mössa. Så paradoxalt nog kommer jag framstå som mer exotisk som bock än som persisk gud…

KULTUR Idag är det annandag jul. Dagen har också kallats Staffansmäss eftersom man firar Stefanos, den förste kristne martyren. Berättelsen om honom finns i Apostlagärningarna, det sjunde kapitlet, där man får veta att han stenades. Det skall ha hänt i Jerusalem år 35. Stefanos verkade som diakon bland stadens grekisktalande kristna.

Han bar själv ett grekiskt namn, Stefanos betyder krönt eller bekransad. I det gamla Grekland hedrades de som utmärkte sig genom att krönas med lagerkransar.

KULTUR Idag på juldagen firar de kristna Guds födelse i mänsklig gestalt. Förr var gudstjänsten denna morgon, julottan, mycket välbesökt. Men allt färre går i kyrkan.

Jag som ateist skulle kunna tänka mig att gå bara för att sjunga psalmer. Men tyvärr har jag dåliga erfarenheter av predikningar som förstör upplevelsen. Det krävs mycket tålamod att uthärda en dålig, ofta politiskt korrekt, och ofta korkad, föreläsning.

Även jag som icke-troende känner sorg över kyrkans förfall.

KULTUR Journalisten Lisa Bjurwald kämpar mot vad hon uppfattar som högerextremism. Hon har skrivit flera böcker i ämnet.

Det finns en seglivad myt som säger att jultomten är turk. Varje år upptäcks detta ”pk-faktum” av någon som ser sig manad att förmedla det till alla korkade svenssons som lever i villfarelsen att julen är en svensk högtid.

På Twitter den 23 november i år skrev Lisa Bjurwald:

Ok, vem vågar berätta för Jimmie att tomten är turk…

KULTUR När man skriver om det svenska Luciafirandet och förbinder det med den kristna flickan Lucia från Syrkusa som ska ha blivit martyr den 13 december år 304 så finns det alltid folk som påpekar att vår svenska luciafest har ett hedniskt ursprung. Det har fått mig att fundera på om inte den kristna Luciakulten själv delvis kan ha äldre förlagor.

Den kristna flickan Lucia föddes i Syrakusa, en hamnstad på Siciliens östkust. Sicilien var då en del av det romerska riket. Syrakusa var redan på hennes tid en gammal stad. Den grundades år 734 f. Kr. av grekiska kolonisatörer för Korint.

KULTUR Maffiabossen Tony Soprano och hans familj hinner, trots all stress, att fira högtider och vårda traditioner. Avsnittet ”The Ride” i teveserien (Sopranos episod 9, säsong 6) sändes i maj 2006 men utspelar sig slutet av september. Handlingen kretsar kring firandet av helgonet Elzéar av Sabran, vars dödsdag, eller snarare himmelska födelsedag, infaller den 27 september. Sådana här helgonfester är viktiga för italiensk-amerikaners identitet.

Idag firar vi Lucias dag i Sverige. När jag påpekar att vi firar en helgondag, så får jag mothugg. Det är folk som inte vill ha något med kristendomen att göra. Jag tror inte heller på kristendomen, och inte på någon annan religion heller. Jag är ateist, men att Luciadagen den 13 december är en helgondag kan man inte förneka.

Femton kommuner i Skåne väljer att lägga ner det officiella luciafirandet. Man skyller på att eftersom festen påminner om en skönhetstävling så anses den inte längre ”passa in i det svenska samhället”.

På sociala medier är det många som är upprörda. De bemöts av sina motståndare med de vanliga argumenten: 1) Flickan Lucia kom från Italien och därför är hennes fest ändå ingen svensk fest och 2) Lucia är ett nytt påhitt.

Ja, helgonet Lucia ska ha fötts i Syrakusa på 300-talet. Men Lucias fest i Sverige är fortfarande en svensk fest. Det är ju festen vi talar om när vi säger att Lucia är svensk. Vi menar inte att den historiska personen Lucia var svenska.

I en serie artiklar skriver jag här på Det Goda Samhället om tonårsfilmer från 80-talet. Anledningen är att en våg av åttiotalsnostalgi går genom populärkulturen just nu. Egentligen är inte 80-talet ”min tid” eftersom jag är född 1976, vilket gör att mina tonår tilldrog sig på första halvan av 90-talet.

På ytan handlar 80-talsvurmen om prylar, kläder, musik och film. Men jag misstänker att det finns en djupare dimension också – en längtan efter något som gått förlorat. Visserligen målar nostalgin upp en illusion, ett åttiotal som aldrig funnits, men allt är inte Hollywood-drömmar.

När jag var muslim upplevde jag hur dadlarna hade en närmst helig status. Under månaden ramadan skulle man bryta fastan med tre dadlar. Dadlar var inte bara nyttiga och hälsosamma, utan kunde också bota sjukdomar och skydda mot svart magi. Dadelpalmen nämns flera gånger i Koranen, som i vers 50:10 där de talas om ”resliga palmer” som ett bevis på hur Gud välsignat människorna.

Men palmerna nämns även i haditherna, berättelserna om profeten Muhammeds liv och undervisning. Dadlar hörde till profetens favoritföda. Därför säger man att det är sunna att äta dadlar, det vill säga det hör till profetens sed. Och ju mer man liknar Muhammed, ju mer man följer hans sunna, desto mer kommer man att bli älskad av Gud eftersom Muhammed är den människa som Gud älskar mest. Enligt en hadith ska Muhammed ha sagt: ”Den som äter sju ajwa-dadlar på morgonen, kommer inte att kunna skadas av vare sig gift eller häxeri den dagen”. Islams lärde menar att ajwa-dadlarna är en sort som växer i staden Medinas omnejd i Arabien.