DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Gemauerthof var ett fältslag under det stora nordiska kriget som ägde rum den 16 juli 1705, där en svensk armé under generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt besegrade en rysk armé under fältmarskalk Boris Sjeremetiev utanför Gemauerthof i nuvarande Lettland.

Britten Carl Benjamin, mer känd under signaturen ”Sargon of Akkad”, är en av de populäraste opinionsbildarna på YouTube och profilerar sig som kritiker av politisk korrekthet, feminism och kulturmarxism.

I en ny video (13/7 2020) på sin YouTube-kanal Akkad Daily bemöter Carl Benjamin åsikten att det biologiska könet är en social konstruktion.

Twitterkontot Sentona postar inlägg om Europas forntida religioner och kulturer. Kontot presenterar sig så här:

”Interested in history, traditions, mythology, folklore and nature. Also known by my other alias, Éowyn.”

Éowyn är en romanfigur i J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen-trilogi. Hon är systerdottern till kung Théoden av Rohan, och har en äldre bror, Éomer, Rohans marskalk.

Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde Karl X Gustaf Sverige i krig mot Polen.

År 1654 blev Johan von Essen af Zellie (1611-1661) chef för Närke-Värmlands regemente. Hela regementet var i Pommern år 1655, då fientligheterna med Polen utbröt. Den 15 juli gick regementet över floden Netze i norra Polen.

Johan von Essen af Zellie följde senare med kungen på fälttåget till Danmark, vid intagandet av Frederiksodde samt vid tåget över Bält. Samma dag Roskildefreden slöts, den 26 februari 1658, beordrades han gå över till Skåne. Han blev där kommendant i Malmö.

Ett filmat socialt experiment av Ami Horowitz visar hur New Yorkbor villigt undertecknar en namninsamling för att störta statyer av ”slavägaren” George Washington, Förenta Staternas landsfader och förste president (1732-1799). När Horowitz frågar om man även bör förstöra monument av slavägaren Muhammed, islams profet, blir flera av de tillfrågade tveksamma.

På sajten Summit News kommenterar högerdebattören Paul Joseph Watson att slaveri sannolikt inte är den verkliga orsaken till att man vill störta statyer och monument av Förenta Staternas grundlagsfäder och hjältar.

Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona.

På den brittiska sajten Unherd (6/7 2020) skriver signaturen Xiao Li om likheterna mellan den pågående kulturrevolutionen i USA och den tidigare kulturrevolutionen i Kina ledd av kommunistdiktatorn Mao Zedong.

Albert Ulrik Bååth föddes 13 juli 1853 i Malmö, blev doktor i Lund 1886, var 1875—79 lärare vid folkhögskolan Vilan, utnämndes 1891 till intendent vid Göteborgs museum och blev så småningom docent i fornnordisk litteratur vid Göteborgs högskola. Han dog 3 augusti 1912.

Bååth gav ut diktsamlingarna Dikter (1879), Nya dikter (1881), Vid allfarväg (1884), På gröna stigar (1889), Svenska toner (1893), Ungmön från Antwerpen och andra dikter (1900) och Dikter i urval (1910); samt de större diktcyklerna Marit Vallkulla (1887) och Kärlekssagan på Björkeberga (1892).

En kvinna i 50-årsåldern i Jönköping kommer nu ställas inför rätta efter att ha anklagats för att ha förolämpat en en slöjbärande muslimsk kvinna som arbetade på apoteket.

P4 Jönköping rapporterar:

”Apotekaren har i förhör med polisen sagt att hon blev mycket kränkt och började gråta när kvinnan bland annat sa att hon skulle vara vackrare utan den.”

Debattören Luai Ahmed kommenterar nyheten på Twitter:

Den 4 juli 1568 gifter sig Erik XIV officiellt med Karin Månsdotter i Storkyrkan i Stockholm, vilket gör en bondpiga till Sveriges drottning.

Den 5 juli kröns Karin Månsdotter till svensk drottning i Storkyrkan. Detta blir droppen som får bägaren att rinna över för kung Eriks bröder, hertigarna Johan och Karl, och även för många adelsmän. Att upphöja en piga till krönt drottning är vid denna tid något oerhört.

Den 12 juli höjer hertig Karl upprorsfanan och hans folk intar Vadstena slott i Östergötland.

Twitterkontot Faces of Ancient Europe postar bilder och kommenterar om forntidens Europa, särskilt grekisk och romersk konst.

Den svenske äventyraren S. A. Andrée inleder den 11 juli 1897 tillsammans med ingenjören Knut Frænkel och vetenskapsmannen Nils Strindberg sin expedition till Nordpolen. De flyger med luftballongen Örnen som havererar efter två dagar. Expeditionen lyckas sedan inte ta sig tillbaka över isen till bebodda trakter, utan alla tre medlemmar omkommer senare under året. Först 1930 återfinns resterna av expeditionen och de tre expeditionsmedlemmarna kan begravas.

På sajten Unherd bemöter Oxfordprofessorn Nigel Biggar vänsterns kritik av de brittiska universitetens så kallade ”eurocentrism”:

Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig mellan 1788 och 1790.

I en artikel på den brittiska sajten Unherd skriver statsvetaren Eric Kaufmann (8/7 2020) om hur de unga i Storbritannien går åt höger:

Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.

På Middle East Forum skriver Hesham Shehab och Benjamin Baird (2/7 2020) om hur islamister och palsestinaaktivister använder Black Lives Matter-rörelsen för att främja sin antiisraeliska agenda.

Artikelförfattarna påpekar att samtidigt som islamister säger sig stödja ”kampen mot rasism” i västvärlden säger man inget om den rasism mot svarta som utbredd i Mellanöstern:

Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk-norsk eskader ledd av Peder Tordenskjold och förband ur den svenska armén, som försvarade staden.

Efter att i maj 1717 ha genomfört ett misslyckat angrepp mot Göteborg, sökte Tordenskjold ett nytt försök att komma åt den svenska arméns förbindelselinjer genom att rikta ett anfall mot Strömstad, som var huvuddepå för den svenska armén i Norge. Staden hade för den skull befästs med två batterier på Laholmen och två flankerande batterier på land. Stadens garnison omfattade 1800 man under befäl av Generalmajor Johan Giertta.

På sajten Armstrong Economics publicerades den 4 juli i år en video från en presskonferens i Ukraina där bevis läggs fram som stärker misstankarna om korruption som riktas mot Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.

Våren 2014 störtas Ukrainas ryssvänlige president Viktor Janukovytj och en västvänlig regering tar makten. Joe Biden, då Barack Obamas vicepresident, får i uppdrag att stötta den nya regeringen och gör flera resor till Ukraina. Hans son Hunter Biden får en styrelsepost i Burisma Holdings, landets största privata gasbolag.

Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé. Den svenska armén vann en avgörande taktisk seger.

I en kolumn av den israeliske journalisten Ruthie Blum (16/6 2020) publicerad av nyhetsbyrån Jewish News Syndicate (JNS).

Black Lives Matter-aktivisterna, menar Ruthie Blum, föraktar Martin Luther Kings dröm om en nation där ras inte har någon betydelse:

Diktaren Verner von Heidenstam föddes den 6 juli 1859. I Tidningen Hvar 8 dag kan man läsa om hur han uppvaktades på sin 50-årsdag:

Slaget vid Wagram var ett avgörande fältslag den 6 juli 1809 under Napoleonkrigen.

Brittiska BBC har beslutat att deras anställda och gäster inte ska bära symboler för Black Lives Matter.  Beslutet kommer efter att en rad högprofilerade organisationer dragit tillbaka sitt stöd för BLM-rörelsen, då George Floyds död utnyttjas för olika politiska syften.

BLM-rörelsens brittiska gren har bland annat kritiserat Israel offentligt, samt uppmanat den brittiska regeringen att minska polisens resurser.

Slaget vid Hörnefors var ett slag under finska kriget den 5 juli 1809 mellan Ryssland och Sverige. Slaget utkämpades vid bron över Hörnån i Hörnefors i sydligaste Västerbotten.

P.P. Waldenström (1838-1917) var ledare för Svenska Missionsförbundet, samt riksdagsman och författare. I sin reseskildring från Amerika, Genom norra Amerikas förenta stater (1890), kommenterar han amerikanernas 4-julifirande:

Den 4 juli är en för Amerikas Förenta Stater betydelsefull dag. Det är den s. k. frihetsdagen, som firas till minne af oafhängighetsförklaringen. Allt arbete hvilar på den dagen. Den egnas helt och hållet åt att upplifva och befästa nationalkänslan. Öfverallt hvar man går fram på gatorna, ser man större och smärre amerikanska flaggor hänga ut genom fönstren. Öfverallt möter man åkdon, prydda med amerikanska flaggor. Hästarne bära ock sådana på hufvud och seltyg.

I en artikel på den brittiska sajten Unherd (3/7 2020) skriver Ed West om hur Christopher Laschs bok The Revolt of the Elites (1996) förutsåg hur de rikas vänstervridning eller ”radikalisering”.

Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708. Svenska trupper under kung Karl XII:s befäl tvingade ryska trupper till reträtt vid staden Holowczyn i Polsk-litauiska samväldet (dagens Haloŭtjyn i Vitryssland).

Den progressive och ”antirasistiske” Cambridgeprofessorn Priyamvada Gopal postade den 22 juni i år en tweet med budskapet ”Vita liv räknas inte” (engelska white lives don’t matter). Sedan dess har man funnit fler kontroversiella tweets på hennes konto, bland annat en i vilken hon uttrycker en önskan att ”skjuta vita män i knäna” (engelska kneecap white men).

Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.

Ur Nordisk familjebok (1921):

Viborgska gatloppet har man kallat den utbrytning ur Viborgska viken, som af svenska flottan företogs 3 juli 1790.