Idag den 10 november är det Mårtensafton och vissa av oss går på gåsmiddag. Men vem var egentligen Mårten? Det var ett helgon som kallades Martin av Tours. Han firas imorgon, på Martins dag eller Mårtensmässan.

Martin var en romersk soldat från det område som idag kallas Ungern. Så här gick det till när Martin kom att förknippas med gäss: Invånarna i staden Tours ville göra Martin till biskop. Men eftersom han var så gudfruktig vågade han inte ta på sig det stora ansvaret och gömde sig bland gässen. Men gässen kacklade och avslöjade honom. Så han blev biskop, trots allt. Detta ska ha skett den 11 november år 371.

Och så här gick det till när Martin blev kristen: Han var en arton år gammal yngling, och romersk soldat, då han mötte en frusen tiggare på vägen. Martin hade inget att ge tiggaren, men då i stället sin mantel och delade den i två delar. En del gav han tiggaren.

När jag var muslim hade jag en vän. Han och jag gjorde samma resa. Vi gick till moskén tillsammans och diskuterade shia och sunni, sharia, evolutionen, jihad och allt möjligt annat. Vi var två väldigt ovanliga typer i moskéerna. Vår resa slutade i ateismen.

Det var framför allt evolutionsteorin som påverkade min vän. Alla imamer och andra så kallade ”lärda män” han talade med sade att evolutionsteorin var fel. Det var en teori som de otrogna, icke-muslimerna, hittat på. Sanningen fanns i Koranen, sade det. Gud skapade Adam och Eva.

Men min vän nöjde sig inte med de lärda männen och imamernas svar. Han studerade själv och fann att bevisen, för att människan och alla andra arter utvecklats, var överväldigande. Däremot fanns det inga som helst bevis för Koranens påståenden. Finns inga bevis för att Koranen är Guds ord.

Första maj i år hände något konstigt. När statsministern Stefan Löfven försökte höll tal i Malmö blev han avbruten. Det var den islamiske fundamentalisten Jasmin Nur Ismail som ställt sig upp med en megafon och börjat skrika.

Hon var inte ensam. Med sig hade hon en grupp aktivister i iklädda sjalar. Man skulle kunna tro att den arabiska våren hade kommit till Sverige….

När P4 Malmö intervjuade Jasmin, som också var Vänsterpartiets första maj-talare, om varför hon avbröt Löfven sade hon att det var för att regeringen varit tyst om EU-domen om att arbetsgivare får bestämma huruvida man får ha slöja på sig på arbetsplatsen.

Tisdagen den 31 oktober drabbades New York återigen av en jihadattack. Jihadisten Sayfullo Saipov från Uzbekistan körde över ett antal människor med en mindre lastbil. Åtta dödades. Medan attacken pågick ropade han Allahu akbar. Sayfullo, namnet betyder ”Guds svärd”, hade svurit trohet till terrorgruppen Islamiska Staten (IS).

Men det är mindre viktigt vilken terrorgrupp han svor trohet till. Idag är det IS, igår var det Al-Qaida. Det är inte gruppen, utan idén som jihadisterna svär trohet till. Och det är en idé som kommer från profeten Muhammed, islams grundare.

Av Sayfullos utseende att döma, det stora buskiga skägget, var han noga med att efterlikna profeten till det yttre. Attacken visar att han också ville efterlikna honom i handling. Enligt Koranen är Muhammed ett föredöme, muslimerna ska eftersträva att vara som honom:

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I veckans avsnitt […]

I en krönika i Aftonbladet den 21 oktober menar Anders Lindberg att svenska folket vet för lite om islam. ”Festligt hur lite vi vet om islam” lyder rubriken. Sedan ägnar han hela artikeln till att visa hur lite han själv vet om islam. Men det är inte festligt, snarare sorgligt, eftersom han själv är omedveten om hur lite han vet.

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I veckans avsnitt […]

Idag den 18 oktober år 1009 förstördes den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Kyrkan sägs innehålla graven där Jesus låg innan han uppstod från det döda. Kyrkan har varit ett pilgrimsmål för kristna sedan 300-talet.

Enligt kyrkofadern Eusebios av Caesarea (263-339), den främste lärde inom kyrkan på sin tid och författare till den första kyrkohistorien, byggde på 100-talet den romerske kejsaren Hadrianus ett Venustempel på Jesus grav för att dölja den. Den förste kristne kejsaren, Konstantin den store, ska sedan år 325 eller 326 sedan ha ersatt templet med en kyrka.

När muslimerna under ledning av kalifen Omar erövrade Jerusalem i april år 637 fick kyrkan stå kvar, men de kristna underkastades stränga och förödmjukande lagar.

I ett nytt avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser (#477) pratar jag om skillnaderna i kultur och värderingar mellan […]

Idag den 14 oktober 1529 avslutades den första turkiska belägringen av Wien. Det var mycket som stod på spel den dagen, kanske till och med Europas överlevnad. Ändå får vi knappt läsa något i skolan om den månghundraåriga kraftmätningen mellan det ottomanska riket, efter 1517 ett kalifat, och Europa.

Den gången slogs de turkiska arméerna tillbaka, men de skulle komma tillbaka. Det ottomanska riket var under lång tid islams främsta makt och utgjorde ett allvarligt hot mot Europa.

Levanten och Nordafrika, som tidigare hade ingått i den kristna kulturkretsen, hade fallit för islam, kvar stod Europa som den enda kristna världsdelen. Den 29 maj 1453 föll Konstantinopel, en europeisk och kristen stad, grundad av den romerske kejsaren Konstantin år 330 e.Kr. Stadens namn ändrades till Istanbul och den mäktiga katedralen Hagia Sofia, gjordes om till moské.

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I veckans avsnitt […]

I ett nytt avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser (#473) pratar jag om den konfliktfyllda relationen mellan islam och väst. Den 7 oktober var det minnesdagen av sjöslaget vid Lepanto den 7 oktober 1571. En allians av kristna stater besegrade där den ottomanska flottan, vilket allvarligt försvagade islams makt på Medelhavet.

Slaget var ett av många exempel på när européer lagt sina trätor åt sidan och förenats i det gemensamma försvaret mot islams framryckningar. Europa är ju både en världsdel och en idé. Idén om Europa växte fram i mötet med islam. Det var denna andra, och fientliga kultur, som gjorde att européerna, trots inbördes olikheter, började uppleva sig som européer. Det tidigaste belägget för något som kan ha varit en europeisk gemenskapsupplevelse finns i en tidig medeltida text om slaget vid Poitiers 732, där Karl Martell, Karl den stores farfar, med en frankisk armé slog tillbaka de muslimska erövrarna. Efter sjudagarsslaget, heter det, vände europenses tillbaka till sina hembygder. De kom från olika länder och tala olika språk, men de var européer och hade därför ett gemensamt intresse av att försvara sig mot islam.

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I denna veckas […]

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I veckans avsnitt […]

I morgon, söndagen 17 september, är sista dagen för kyrkovalet. Svenska kyrkan har sex miljoner medlemmar men bara […]

Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. Efter sommaruppehållet är […]

Är vi ute i ogjort väder när vi uppmanar medlemmar i Svenska kyrkan att rösta i kyrkovalet – och kyrkligt engagerade icke-medlemmar att träda in för att få rösta den 17 september? Här sitter vi på vår kant och vill att människor ska dra sitt strå till stacken för att omforma Svenska kyrkan till en folkkyrka värd namnet, samtidigt som kyrkans egna makthavare kämpar stenhårt för att få medlemmarna att lämna in sina utträdesblanketter.

Vem vill inte ha en tydlig kyrka? Skillnaden mellan olika grupperingar i kyrkomötet handlar knappast om att några vill ha en tydlig kyrka och andra en otydlig. Utan den handlar om vad kyrkan ska vara tydlig om.

Så frågan är om …

Hur blev det så att politiska partier tog över beslutsfattandet i Svenska kyrkan?

Majoriteten av biskoparna såg faran komma när alla medborgare måste vara medlemmar i Svenska kyrkan och de motionerade därför i en biskopsmotion i kyrkomötet år 1929 om fritt utträde ur Svenska kyrkan. Tidigare fick den som ville utträda bara göra som om han eller hon inträdde i ett annat kristet samfund. Så blev exempelvis Hjalmar Branting metodist när det begav sig — men han fullföljde inte sitt medlemskap utan kunde fortsatt hävda att han var medlem i Svenska kyrkan och därmed bekläda posten som statsminister.

Wikipedia definierar intellektuella så här:
En intellektuell är en person som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhet. De intellektuella omfattar grupper som yrkesmässigt förmedlar kunskaper och åsikter, till exempel forskare, författare och lärare.

Själv hade jag ytterligare exemplifierat med journalister och präster, men det hindrar inte att Wikipedia och jag är inne på samma spår.

Om jag skulle försöka sammanfatta innehållet i de vanligaste mailen som kommit till DGS sedan kyrkovalskampanjen inleddes, skulle det bli som följer: ”Jag vill rösta i kyrkovalet – men vem ska jag rösta på..?”

Det är inte en helt enkel fråga. Den som har en relation till sin församling och församlingens verksamhet har kanske en viss kunskap om hur församlingen styrs och om vilka olika alternativ som finns att rösta på i kyrkovalet. Man känner kanske till vilka som sitter i kyrkorådet och vilka frågor de olika nomineringsgrupperna driver. Då är valet kanske ganska enkelt.

Officiell svensk förståelse av hur politiken ska bedrivas exemplifieras fint av Liberalernas 34-punktsprogram Så blir Sverige möjligheternas land för fler. En punkt är att öka ”jobbstimulansen i försörjningsstödet från 25 till 40 procent”. Med lite ansträngning kan jag ana mig till att det betyder att man ska få behålla en större andel av socialbidraget om man får arbetsinkomster. Men huruvida Liberalernas förslag går att begripa eller inte är inte poängen. Poängen är den tankevärld som ligger bakom förslaget, nämligen föreställningen att det från Rosenbad går att med homeopatiska doser av något ekonomiskt incitament går att finkalibrera beteendet hos hundratusentals människors vars verkliga motiv man inte har en aning om.