När människor ska försöka förstå komplicerade sociala skeenden, till exempel varför coronat skördat så många offer inom äldreomsorgen, brukar de mobilisera sina gamla intellektuella käpphästar för att se vad käpphästarna kan duga till. Så är det även med mig.

En av mina käpphästar för förståelsen av det samtida Sverige och alla dess till synes olösliga utmaningar är tanken att vi lider av för mycket byråkrati. Hela landet är snärjt i ett nät av regler som gör att framför allt den offentliga sektorn bara kan, eller tror att den bara kan, göra som den alltid gjort om det inte kommer nya instruktioner uppifrån.

VIDEO Ambassadör Örjan Berner intervjuas om sin nya bok Krig eller fred: ödesdigra beslut i kristider av Patrik Engellau.

Västerlandet befinner sig numera i ungefär samma sinnestillstånd som den unga Sovjetunionen för hundra år sedan. Sovjetunionen bildades år 1922 och styrdes av rättrogna, ideologiska entusiaster som var övertygade om att de hade hittat en metod att göra mänskligheten – på kort sikt dock bara den egna nationens folk enligt Stalins princip ”Socialismen i ett land” – lyckligare.

Under några år på 1980-talet drev jag ett ganska framgångsrikt organisationskonsultföretag med upp till ett tjugotal anställda. Organisationskonsulter är till för att ge råd till organisationer som är villiga att betala för att få råd. Mitt företag hade ett standardråd som vi alltid framförde. Vi behövde inte ens besöka organisationen för att vara nästan säkra på att rådet var rätt, framför allt om organisationen var offentlig. Rådet var att decentralisera.

Jag hade nämligen en bakgrund som statsanställd och organisationsforskare och hade kommit fram till att nästan alla större organisationer i Sverige var byråkratiska och toppstyrda, i första hand de offentliga men också många privata, till exempel näringslivsorganisationer som lyder under samma villkor som offentliga apparater i bemärkelsen att de hade monopol och levde av någon sorts anslag. Därför kunde jag med gott samvete utgå ifrån att mitt konsultföretags uppdragsgivare också led av denna sjuka.

Det finns troligen inget säkrare sätt att bryta ned en människas mentala balans och göra henne vansinnig än att systematiskt förneka vad hon upptäcker med sina sinnen och de slutsatser hon därav förmår dra. Tänk dig att du sitter i en diskussion med ett halvdussin personer som alla, visar det sig, menar att ett plus ett blir tre. Deras fasta övertygelse går inte att rubba. Dårar, tänker du, och går ut för att träffa några vanliga, rättänkande människor varvid det visar sig att alla på samma uppriktiga sätt förklarar att ett plus ett faktiskt blir tre. Det är väl självklart, säger de och ler lite mot varandra som för att beklaga din förstockelse.

Trots den avsmak programmet inger mig brukar jag se Rapport på teve klockan 19.30. I familjekretsen har jag döpt programmet till Dagens Mord vilket förstås är överdrivet eftersom alla inslag inte handlar om mord utan också kan beröra våldtäkter, vanvård av barn, människor som varit inlåsta i 28 år i en lägenhet i Haninge, prostitution på HVB-hem, svältande mammor och barn i IS-fångläger och annat uppseendeväckande. I alla inslag presenteras lidande offer men inga förklaringar. Det hela blir som en gammaldags kringresande cirkus som förevisar kalvar med två huvuden, skäggiga damer och andra levande varelser med olika lyten och missbildningar. Man bara förundras. Så var det även tisdagen den första december.

Märkvärdigt nog publicerade Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den första december nästan likatyckande opinionsartiklar om den svenska coronapolitiken. I det ena fallet var det på ledarplats och i det andra på debattsidan.

Om jag inte missförstått vad respektive skribent vill säga så tror jag man kan sammanfatta deras gemensamma uppfattning ungefär som följer:

Det tickar hela tiden in nya indikationer på att den höga dödligheten i corona bland svenska åldringar inom äldreomsorgen beror på att vårdsystemet aktivt undanhållit insjuknade äldre människor medicinsk behandling såsom syrgas. I stället har de, ofta på oacceptabelt vaga grunder, getts palliativ vård vilket betyder vård som ska göra döden lättare.

En av de första som slog larm var distriktsläkaren Jon Tallinger i Tranås som jag intervjuade här den 18 april. Jon har lagt ut ett stort antal videofilmer på YouTube med samma skrämmande budskap.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Psalmförfattaren Carolina Wilhelmina ”Lina” Sandell föddes den 3 oktober 1832 i Fröderyds socken.

Lina Sandell fick sin utbildning av fadern i hemmet, och introducerades redan i åtta-nio års ålder för främmande språk. Hon var sjuklig som barn och vid tio års ålder drabbades hon av en nervfeber, som gjorde henne delvis förlamad.

IDÉ OCH KULTUR – DEBATT Julian Kroon, förbundsordförande Konservativa förbundet, och Arvid Nikolausson, vice ordförande i kulturföreningen Gimle, skriver om de totalitära tendenser i Black Lives Matter som kommer i dagen när rörelsen ställer sig bakom förstörandet av kulturella monument. Det är det västerländska samhällets historiska legitimitet de vill utradera när de kräver att våra statyer ska tas ned.

Rubriken ska inte tolkas som att följande kommentarer skulle vara särskilt ädla. Meningen är bara att deklarera att jag tänker högt och är osäker på om jag tänker rätt.

Eftersom antalet dagligen insjuknade verkar ha toppat i flera europeiska länder och nu börjat sjunka är det angeläget att fundera på återinträdet i jordatmosfären.

Jag undrar om inte statsministern borde hålla följande tal till folket.

Max Weber var en av sociologins grundare (tillsammans med Durkheim och Marx). Det betyder att han försökte förstå mekanismerna i det industrikapitalistiska samhälle som vuxit fram under 1800-talets andra hälft. Så här skrev han om byråkratin i boken Ekonomi och samhälle:

Det avgörande skälet till att den byråkratiska organisationen vunnit terräng har alltid varit dess rent tekniska överlägsenhet över alla andra organisationsformer. En fullt utvecklad byråkratisk apparat förhåller sig till dessa andra former som en maskin till de icke mekaniska slagen av varuproduktion. Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, kontinuerligt, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader – dessa fördelar är stegrade till ett optimum vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän, i synnerhet i dess monokratiska form, till skillnad från alla slags former av kollegial, hedersuppdrags- eller bisysslenatur.

Förr i tiden registrerades arbetarnas ankomst till och avgång från arbetsplatsen med hjälp av en stämpelklocka. Tiden på arbetsplatsen var ett mått på arbetsinsatsen när arbetet ändå styrdes av ett löpande band. Jag vet inte om stämpelklockor fortfarande finns. Numera bestäms människors värde för arbetsgivaren mer av engagemang och god vilja än av timmar (även om timmarna förstås behövs också).

I dessa dagar handlar det inte så mycket om att mäta den tid de anställda är på jobbet som att undersöka deras hälsotillstånd, närmare bestämt om de är coronasmittade eller inte.

Patrik Engellau

OPINION Statsminister Stefan Löfven har fått mycket skäll för att han i teve erkänt att han ”inte sett våldet komma”. Jag tycker att han förtjänar mer sympati än hån och förebråelser för detta. Knappt någon hade sett våldet komma. I varje fall har ingen pekat på oroande tecken och dragit ut trender och på den basen formulerat idéer om motåtgärder. Sverige har inte velat förbereda sig för det våld som nu iscensätts i vårt land.

Men det är inte det värsta. Det värsta är att vi inte tar lärdom. Det verkar fortfarande inte finnas någon som tänker framåt. Om några år kommer en efterträdare till Löfven, om denne är lika ärlig som Löfven, ånyo att sitta i teve och skamset medge att han inte sett framtidens upptrappning komma.

Patrik Engellau

I årtionden har jag svikit min roll som framtidsforskare, det är bara att skamset erkänna. En riktig framtidsforskare drar ut trender och chockerar världen med förutsägelser om hur det kommer att gå om det fortsätter så här, till exempel att Sydpolen smälter och havet stiger femton meter så du kan lägga fast din roddbåt i sovrumsfönstret om du inte dessförinnan blivit utplånad av en fallande asteroid som rört upp så mycket damm att solstrålarna inte tränger igenom varvid jorden förvandlats till ett isklot.

Ett ”Hej, Hans” hördes i telefon.

”Jag följer dig på Facebook och YouTube och tror att du skulle kunna råda mig i en fråga som jag går och funderar över. Jag är ny i kommunalpolitiken i den kommun där jag bor. Det här kommer att ta några minuter. Har du tid?” Det hade jag.

”Jo, vi har våra fullmäktigesammanträden i gymnasiets aula. Jag kom lite tidigare till senaste mötet och satt en halvtimma i entrén och såg hur eleverna uppträdde mot varandra. Vi är stora mottagare av kommunplacerade invandrare och även ensamkommande. Det gör att det finns grupper av elever som uppträder olika mot varandra. Våra svenska grabbar har inte roligt. De rör sig tillsammans med nedslagna blickar medan invandrargrabbarna sitter i soffor och fönster och blänger på dem.”

Han tog inte upp hur tjejerna hade det för det behövdes inte oss män emellan. Det var ju dem blänget mellan killarna gällde. De svenska killarna kunde inte skydda sina bundisar mot grabbar som ofta var mycket över tjugo år men i papperen yngre än de själva.

”Vad gör jag åt detta? Har pratat lite med folk och de säger att jag ska prata med rektorn.” Men det visste han. Det skulle inte leda någonstans. Jag kan mycket om kommuner och visste att detta var en politisk mycket röd utflyttningskommun sedan många år tillbaka med ett föråldrat näringsliv utan draget att kunna behålla befolkningen. Det fanns gott om tomma lägenheter. Det var en typisk svensk landsortskommun.

Patrik Engellau

Ett sjökort är en förenklad men synnerligen praktisk bild av verkligheten som är anpassad efter skepparens behov. Den försiktige skepparen kontrollerar städse sin position genom att jämföra sina observationer av verkligheten med information från kortet. Nu för tiden är sjökorten så välgjorda att om något inte verkar stämma kan skepparen utgå från att det är han själv och inte kartan som är på fel spår.

Jag har en motsvarande karta som beskriver vårt samhälles viktigaste komponenter och hur de förhåller sig till varandra. Jag använder kartan för att navigera i den tillvaro som presenterar sig för mig i tidningar, teve, radio, på nätet och i vardagens oräkneliga konfrontationer med medmänniskorna. Kartan ska hjälpa mig att förstå vad som händer.

Patrik Engellau

Kanadensaren Jordan B. Peterson blev världsberömd när han motsatte sig en ny kanadensisk lag enligt vilken, ungefär, varje medborgare skulle ha rätt att bli till- och omtalat med ett självvalt pronomen, alltså inte de traditionella ”han” och ”hon” utan exempelvis ”zi” eller ”xim” eller ”hen” eller något annat som medborgaren själv hade hittat på. Det här var några år sedan och sedan dess har Peterson blivit alltmer världsberömd framför allt, påstås det, bland unga män. Hur kan all denna berömmelse komma sig?

Själva basen för hans stjärnstatus är nog att hans budskap är självklart. Han har inte tänkt ut någon ny teori om hur världen hänger ihop, typ den allmänna relativitetsteorin. Hans bok 12 livsregler som sålts i miljontals exemplar innehåller sådana enkla riktlinjer som ”Stå rak med axlarna bakåt”, ”Städa hemma innan du kritiserar världen”, ”Säg sanningen eller undvik åtminstone att ljuga” och ”Utgå ifrån att den person du lyssnar på kanske vet något som du inte vet”.

Hur kan det vara möjligt att unga män över hela världen känner sig andligt pånyttfödda av sådana budskap? Sådana som jag insöp den sortens livsregler med modersmjölken och när det gäller kroppshållningen tjatade rustmästare Jansson jämt om att stå rak med axlarna bakåt. Han kontrollerade också att de värnpliktiga bäddat sängarna innan de fick frukost.

Patrik Engellau

Ett par veckor före valet i september publicerade jag en text som handlade om att våra politiker och mest anlitade debattörer inte kan se klart eftersom de sitter som betraktarna i Platons grotta och tror att skuggorna på väggen är verkligheten.

Efter valet känner jag detta allt starkare. Skuggorna på väggen talar om för sådana som Annie Lööf och Jan Björklund att om man ger sverigedemokraterna ett lillfinger så kommer judar att förtryckas och nazister och pilkorsare finansierade av Viktor Orbán att marschera på gatorna. Jag tror inte att Lööf och Björklund (och deras meningsfränder) är oärliga. De är säkert uppriktigt oroliga för något. Men för vad?

Vi som inte nöjer oss med att försöka tolka skuggorna på grottans vägg utan i stället vänder oss om och bedömer tingen efter verklighetens i och för sig svårbegripliga signaler kan göra några observationer.

Patrik Engellau

Många väljare väntar ivrigt på att en regering ska kunna bildas som tar itu med Sveriges många och numera allmänt erkända problem (jag behöver inte ens räkna upp problemen; till och med Dagens Nyheter har slutat förneka dem och i stället övergått till att förklara att de är på väg att lösas, se exempelvis artiklar om Göteborgsförorten Gårdsten. Det var ju detta moderatledaren Ulf Kristersson lovade inför valet i uttalanden som ”Nu tar vi tag i Sverige!”. Till dessa väljare kan jag bara säga att de inte ska vänta sig att det händer något särskilt.

Patrik Engellau

Åtminstone sedan valet 2010 har vi haft tre block i Sveriges riksdag där två slagit den tredje eftersom inget av blocken på egen hand kommit upp till de 175 mandat som krävs för egen majoritet. Så här har mandatfördelningen sett ut.

2010 2014 2018
Alliansen 173 141 143
Rödgröna inkl V 156 159 144
Sverigedemokraterna 20 49 62

 

Sedan 2010 har alltså alla block varit vågmästare i bemärkelsen att de kunnat avgöra utfallet om de övriga två blocken röstat på olika förslag. Men det där med vågmästeriet blev aldrig något problem under perioden 2010 – 2014 eftersom det låg utanför föreställningsramarna att de rödgröna och SD skulle bilda front mot den regerande alliansen.

Staffan Heimerson

Sommarens viktigaste val äger rum på söndag (24 juni). Det sker i ett av Europas största länder. Detta land har näst Amerika den största krigsmakten inom NATO.

Turkiet är en av världens 20 största ekonomier. Landet har haft snabb tillväxt. Istanbul har förvandlats från en exotisk bazarhåla till en världsstad med 16 miljoner invånare. Invånarna har varit flitiga och företagsamma; Turkiet var som Italien på sjuttiotalet. Befolkningen, även på landsbygden, har medelklassifierats med kylskåp, tvättmaskiner och lokalt tillverkade bilar.

Landet var på väg att ta sig in i EU. Det spelar en viktig roll i den islamska världen. Geografiskt har det ett nyckelläge mellan Ryssland och Iran.

Turkiet är, säger Utrikespolitiska institutet i sin länderöversikt, ”en parlamentarisk demokrati”.

Hmmm.

Men UI tillägger initierat: ”Men en demokrati som ofta haft begränsningar. Landet har ett starkt auktoritärt arv, där militärer och domare ofta har satt folkviljan ur spel.”

Sakine Madon, som är en statsvetare och liberal kolumnist och utnämnd till en av Sveriges mest inflytelserika twittrare är född i Turkiet och åtminstone till hälften kurd och vet alltså vad hon snackar om.

Patrik Engellau

Det var en gång en kyrklig kammarorkester med arton musiker. En dag förklarade försteviolinen att han inte hade lust med vidare repetitioner eller föreställningar överhuvudtaget men att han avsåg att behålla sin position och förhindra att någon annan försteviolin tog hans plats.

Det var ett streck i räkningen, sa orkesterchefen och började fundera på om det skulle bli nödvändigt att ändra repertoaren nu när orkestern var en man kort.

Patrik Engellau

I Gullivers resor beskrivs hur politiken i landet Lilliput rörde sig kring en huvudfråga, nämligen om kokta ägg ska öppnas från den toppiga eller den runda sidan. Frågan ansågs så fundamental att den givit upphov till inte mindre än sex uppslitande inbördeskrig.

Patrik Engellau

Jag har ett helt stall med käpphästar som jag gillar att exercera då och då. Idag är det särskilt en, han som heter ”Socialtanterna har ockuperat polismyndigheterna”, som står och frustar och sparkar i spiltan och vill ut på banan.

Under förra året slog detgodasamhallet.com sitt eget rekord vad gäller antalet artiklar, läsningar, unika besökare och kommentarer. Vi tackar trogna läsare och flitiga skribenter och välformulerade kommentatorer.

Under 2017 hade Det Goda Samhället totalt nästan sju miljoner visningar. Av dessa var 1,4 miljoner unika besökare. Detta är en ökning från 2016 då vi nådde nästan 1,2 miljoner unika läsare. Under året publicerades 912 inlägg och 41 514 kommentarer. Här är de mest lästa artiklarna:

Patrik Engellau

Eftersom jag normalt bara gnäller och klagar på saker så tänkte jag ägna en av årets dagar åt att vara tacksam, nämligen denna julafton. Jag kastar mig nu hejdlöst ut i tacksamheten.

Jag lever ett enastående behagligt liv fast jag vet inte riktigt vem jag ska vara tacksam emot.

Idag den 10 december, som i år infaller på andra advent, firar vi med FN den Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna är inget som de muslimska länderna velat underteckna. De har som bekant en något avvikande syn på mänskliga rättigheter och har hittat på sin egna av Koranen och sharia inspirerade variant.