
I en artikel i tidskriften Ord och Bild (6:e häftet 1904) berättar konsthistorikern Karl Wåhlin om Carl Larssons målning ”Gustaf Vasas intåg i Stockholm 1523”.

I en artikel i tidskriften Ord och Bild (6:e häftet 1904) berättar konsthistorikern Karl Wåhlin om Carl Larssons målning ”Gustaf Vasas intåg i Stockholm 1523”.

Det händer inte sällan att man på nätet snubblar över memer med en figur som har stort, rufsigt hår och säger något knasigt om utomjordingar. Mannen med det stora håret heter Giorgio A. Tsoukalos och bilderna som används i memerna kommer från History Channels teveserie Ancient Aliens, som började sändas i april 2010. Tsoukalos förklarar i stort sett allt som är knepigt med ”det var utomjordingar”. Hur kunde man bygga pyramiderna? Svar: utomjordingar. Beviset: de tre pyramiderna i Gaza matchar på något sätt stjärnbilden Orions bälte, vilket betyder att det var därifrån byggarna kom.
Igår skrev jag en sak som kanske bygger på en allvarlig historisk felbedömning. Jag skrev om de tre strategier som mänskligheten använder för att tillgodogöra sig sin nästas pengar, nämligen stöld, försäljning av varor och tjänster samt moralisk utpressning. Så här skrev jag om den moraliska utpressningen:
Den tredje strategin har mänskligheten inte kommit på förrän i modern tid. Den går ut på moralisk utpressning. I Sverige uppträder den i form av anklagelser om bristande anständighet hos alla som inte tycker att det är häftigt att betala skatt för att försörja offren för olika förtryckande strukturer som den sociala forskningen hela tiden uppdagar. Hur långt denna moraliska utpressning kan gå vet vi inte men jag tror den kan gå hur långt som helst. Bara man kan få folk att skämmas går det alltid att klämma ur dem lite mer.

Under åren 1994–2002 satt jag i riksdagen för kristdemokraterna, de fyra sista som vice ordförande i lagutskottet (numera civilutskottet). Mina egna erfarenheter ligger till grund för betraktelserna i denna uppsats. Rent allmänt kan man notera att konstitutionella frågor inte är föremål för någon mer allmän debatt även om det stundtals sticker upp en och annan synpunkt eller till och med en debattbok.
Ärade svenska folk, väljare och ledamöter av Sveriges riksdag, när Nyttiga Svennepartiet (NSP) bildades för några år sedan kunde ingen ana vi skulle få egen majoritet i riksdagen.
Med stöd av folket kan vi idag lägga fram vår första regeringsförklaring som visar vägen till ett mer framgångsrikt sammanhållet och lyckligt Sverige.
Vår politik utgår från den enkla sanningen att vad som skapar vårt välstånd är den nyttiga svennen, ett begrepp som många först skrattade åt innan de förstod innebörden. En nyttig svenne är en person som tar ansvar för sitt eget liv och levererar nytta till andra. Det handlar om allt från att vara skötsam, till att utbilda sig till att bli anställningsbar, försörja sig själv och undvika ligga andra till last. Men också att bidra till samhällets goda genom att dra sitt strå till stacken för det gemensamma.
I tidningen Spectator (17/6 2020), den australiska utgåvan, spekulerar Ross Clark om den verkliga anledningen till att Sverige inte, liksom flera andra länder, stängde ner för att bemöta coronapandemin.
Ross Clark hänvisar till nationalekonomen Lars Jonung i Lund som i en uppsats argumenterar för att det är den svenska författningen (grundlagen) som hindrat en nedstängning.
Regeringsformen, andra kapitlet, paragraf 8, fastställer:
IDÉ OCH KULTUR I efterdyningarna av black lives matter-protesterna har det även i Sverige framförts krav på att statyer av våra kungar och vetenskapsmän ska tas ned. Både från vänster och höger har man då svarat att vi inte ska censurera historien: statyerna har mycket att lära oss om vårt förflutna. Det här är ett underdånigt slavargument som inte hör hemma i ett land med integritet. Våra statyer ger en materiell konsistens åt vår identitet och vår gemenskap. Vi bestämmer själva när vi sätter upp dem eller ta ner dem. Passar det inte med svensk historia på svenska gator och torg går det bra att dra åt h…
Visst kan vi riva statyer. Det har gjorts förr. I det forna Östblocket rök det mesta av minnesmärken över Lenin och Stalin. I Irak tog man ned bildstoderna av Saddam Hussein. Om ett samhälle byter regim eller ändrar ideologisk riktning kan gamla monument över makt och rådande samhällsskick bytas ut mot nya. Ibland är det så banalt att statyer byts ut för att man tröttnat på dem och vill ha något nytt.
KULTUR En poet jag ständigt återkommer till är Olof Thunman. Han föddes 1879 och avled 1944 och är mest känd i hela vårt land för gånglåten ”Vi gå över daggstänkta berg” som skrevs en kväll i juni i Sörmland då poeten var en ung man.
Igår morse gjorde jag tre alldagliga observationer som kanske hänger ihop på något vis.
Den första observationen är att USA nu tydligare än någonsin visar sitt kulturella ledarskap över världen. Att världens folk entusiastiskt traskat i amerikanska ledband i varje fall sedan andra världskriget är uppenbart. Det kallas för amerikansk kulturimperialism och den är, till skillnad från den politiska kolonialismen, frivilligt vald av de underkuvade. Detta val är inte konstigt ty de koncept som USA haft att erbjuda världen har varit attraktiva saker: spännande filmer, hamburgare, datorer, världens bästa utbildning, Coca-Cola, drömmar om framgång, en ständig vilja till uppkäftig nydaning.
En artikelgenerator eller ”paper generator”, är datorprogramvara som sammanställer vetenskapliga artiklar i det format som förekommer i akademiska vetenskapliga tidskrifter eller konferensförfaranden. Programmet generar ett tekniskt språk från det specifika ”vetenskapliga” fältet för att komponera nonsensmeningar som låter övertygande. Texten kompletteras med tabeller, figurer och referenser som också förefaller relevanta.
Exempel på sådana datorprogram är Postmodernism Generator, snarXiv och SCIgen vilka finns fritt tillgängliga online. Datorprogrammet The Postmodernism Generator utvecklades 1996 av Andrew C. Bulhak från Monash University.

På sajten Lidskälv kan man läsa en artikel om de historiska beläggen för det förkristna midsommarfirandet, midsommarblotet:
Midsommar är här igen – denna magiska helg som bjuder på de ljusaste kvällarna och nätterna och som är det svenskaste som finns. En helg fylld av traditioner, generationers minnen och upplevelser, och dofter och smaker som knyter an till vår historia och vårt kulturarv. Vi svenskar älskar vår midsommar, helt enkelt, och varför skulle vi inte göra det?
För många år sen, någon gång i början av 1990-talet, var jag på resande fot på midsommaraftonens morgon. På P1 sändes passande nog ett program om just midsommar och programledaren ville att lyssnarna skulle ringa in och berätta om vad de tyckte om midsommartraditionen – särskilt lyssnare med utländsk bakgrund. Och hon fick gehör – om än inte riktigt på det sätt hon uppenbarligen hade hoppats. De utlandsfödda lyssnarna som ringde visade sig nämligen älska den svenska midsommaren.

IDÉ OCH KULTUR Det Goda Samhället publicerar idag en nyskriven dikt av Einar Askestad, ”Sikta ditt spjut”, skriven i antikens anda men riktad mot vår egen tid. Det är en appell om mod, om nödvändigheten av en skärpning av såväl våra sinnen som vår tanke. En civilisation finns bara till i den mån den är sig själv och tar sin värld i besittning. En civilisation kan inte leva utan kärlek och försvar: kärlek till det egna och försvar mot det andra. Sikta ditt spjut och sikta det noga.
Upprorsliknande perioder med demonstrationer, hatiska kravaller och omfattande skadegörelse återkommer i mänsklighetens historia. Finns det något gemensamt mellan exempelvis det tidiga nittonhundratalets europeiska försök att åstadkomma en socialistisk revolution med dito övertagande av staten och dagens amerikanska oroligheter?
Jag tror att det finns ett slags krångligt släktskap även om det krävs en hel del konstruktion för att se likheterna.
Statsskick illustreras ibland med pyramider, där de mäktiga sitter i toppen och den anonyma massan återfinns i basen. Däremellan finns ett mellanskikt av funktionärer, politiker, ordningsmakt, opinionsbildare, tjänstemän, byråkrater och lokala makthavare – det vill säga alla dem som varken tillhör toppen eller botten, men vidarebefordrar impulser i ena eller andra riktningen. Skillnaden mellan demokrati och diktatur ligger inte så mycket i pyramidformen, som i graden av interaktion. I diktaturer sker maktutövningen uppifrån och ner (genom ”diktat”) – tills folkets vrede eller någon annan störning ställer allt på ända. Medan demokratier har någon typ av återkoppling, där toppen under fredliga former kan ”ommöbleras” ifall missnöjet blir för stort.
Midsommarafton firades tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen, Johannes Döparens dag, även kallad S:t Johannes eller S:t Hans.
Enligt den bibliska traditionen var det ett halvår mellan Johannes’ och Jesu födelsedag. När man bestämt att Jesu dag skulle firas den 25 december, måste följdriktigt Johannes dag komma sex månader tidigare.
Jesu födelsedag firas alltså kring vintersolståndet, Johannes kring sommarsolståndet. Enligt Johannesevangeliet 3:30 säger Johannes Döparen: ”Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas”. På samma sätt tillväxer dagarnas längd efter Jesusdagen och minskas efter Johannesdagen.
KULTUR Imorgon är det midsommarafton. Midsommarafton firades tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen, Johannes Döparens dag, även kallad S:t Johannes eller S:t Hans.
Namnet Johan var år 2018 det sjunde vanligaste förnamnet i Sverige; Jan var det tionde, Hans det tolfte och John det 31:e. Alla dessa namn är varianter av Johannes. Min morfar, född 1920, hette John. Den formen av namnet kom till Sverige på 1700-talet. Hans far hette Johan.
Förutom namnet i kalendern har det folkliga svenska midsommarfirandet haft föga med S:t Johannes att göra. I kyrkan har Johannes födelsedag firats sedan gammalt, förmodligen ända sedan 200-talet. Enligt den bibliska traditionen var det ett halvår mellan Johannes’ och Jesu födelsedag. När man bestämt att Jesu dag skulle firas den 25 december, måste följdriktigt Johannes dag komma sex månader tidigare.
Att PK-ismen finns tror jag alla kan vara eniga om. Man känner igen den när den sticker upp huvudet även om den kan vara svår att definiera. Därför ska jag försöka beskriva vad jag tror mig ha begripit av denna ganska nya ideologiska uppfinning.
För det första uppträder den i så många skepnader och inkarnationer att det kan vara svårt att se ett inre sammanhang. Detta drag är i och för sig inte okänt inom trossystemen; hinduismen lär ha 330 miljoner distinkta gudar av olika utseende och läggning men likafullt tillhöriga samma krets av övernaturliga väsen. Det finns något slags samband mellan alla invånarna i detta panteon.

Statyn av Cecil Rhodes som står ovanför porten till Oriel College, Oxforduniversitetet, ska tas bort efter krav från ”antirasistiska” demonstranter.

I en essä på den brittiska sajten Unherd (17/6 2020) skriver den liberale politiske tänkaren John Gray om ”de vakna” (engelska woke) som river ner statyer i västvärlden.
KULTUR Blade Runner från 1982, Ridley Scotts dystopiska science fiction-film som utspelar sig i ett mörkt Los Angeles 2019. Filmen är baserad på en roman av den amerikanske författaren Philip K. Dick från 1968: Do Androids Dream of Electric Sheep?
IDÉ OCH KULTUR Några av våra mest tongivande opinionsbildare talar sig gärna varma för individens frihet och ansvar. Aron Flam, Alexander Bard, Henrik Jönsson och andra vill inte veta av någon förlegad kollektivism: allt ska handla om individen. Men är det inte märkligt i så fall att olika kategorier av individer tenderar att göra olika individuella val? De individer som finns i gruppen andra generationens invandrarindivider är exempelvis mer kriminellt belastade än de individer som finns i andra grupper av individer. Hur förklarar vi det om allt bara handlar om individer? Är det inte snarare så att konsekvent individualism mest liknar ett slags autism? Man tror att tillvaron går att hantera utan induktioner och generaliseringar.
De grekiska filosoferna – varmed jag menar Platon och Aristoteles – ansåg, om jag förstått dem rätt, att världen var rättvis. Tillvaron bara fanns och den var rättvis i den bemärkelsen att individernas liksom alla andra levande tings uppgift var att efter bästa förmåga utveckla sina talanger. Ett äppelträds uppgift var att frambringa bra äpplen och en musikalisk person måste försöka åstadkomma god musik. Kosmos var som ett urverk. Alla bitar hade sin plats, det gällde bara att göra det bästa av sin lott och i övrigt att gilla läget.
Vänskap mellan människor kan vara något för den enskilde mycket värdefullt – men också avgörande för samhällets sätt att fungera. Det som kallas för tillit är ett stags förallmänligad vänskap: jag utgår från att jag kan lita på dig, som jag först nu mött, därför att mina erfarenheter från andra jag känt i allmänhet varit goda. Föraktfullt har man – det vill säga ofta svenskar om sig själva – talat om Die dumme Schweden. Visst, den som är van att lita på folk, betraktas ofta som dum av dem som har andra erfarenheter. Men det mest framgångsrika samhället är inte det där ingen kan sägas vara som en dum svensk, eller kallas något liknande – tvärtom.

På 80-talet fanns varken internet eller smartphones. När vi inte spelade spel på hemdatorn Commodore 64 roade vi oss med att läsa och samla på serietidningar. Framför allt Fantomen, men även andra, som till exempel Agent X9. Där publicerades agent- och deckarserier i svart/vitt. Tidningens populäraste serie var den lika snygga som tuffa Modesty Blaise. Men där fanns också den brittiska dagspresserien om äventyraren Garth, som började komma ut 1943.