En 12-årig flicka försvann spårlöst efter att ha rymt från ett jourhem. Jourhemmet hamnade hon på efter att flera av syskonen vittnat om att det förekommit våld i hemmet, och socialtjänsten har varit inblandade en längre tid. Det finns inga tecken på brott och inga spår efter flickan. Hon har nu varit försvunnen sedan den 22 januari.

I Corren står att läsa att flickan försvann på eget initiativ och att polisen sökt, arbetat med inre spaning och hållit förhör med personer i flickans omgivning men utan resultat.

En svala gör ingen sommar men å andra sidan blir det nog ingen sommar om inte en första svala visat sig. Med det menar jag att man inte, som jag har en tendens att göra, att man alltid behöver grotta ned sig så djupt i det nattsvarta framtidsperspektivet att man inte ser de enstaka fåglarna i skyn.

Amerikaner, som jag känner dem, har en mer ohämmad och gränslös attityd än svenskarna. Vi är mer flockdjur och kollektivister som inte gillar avvikelser. Ska vi förändra något vill vi helst göra det i grupp. Vi väntar på varandra. ”Alla ska med”.

Mark Levin är en amerikansk advokat och medieprofil, värd för radioprogrammet The Mark Levin Show. Han arbetade tidigare i president Ronald Reagans administration.

I en intervju för den israeliska dagstidningen Israel Hayom (26/2 2021) kommenterar Mark Levin vänstervridningen av amerikansk media. Han tar också upp hur sociala mediejättar som Facebook och Twitter tystar konservativa röster:

Katolska kyrkan arbetar nu, via den påvliga Maria-akademin, för att jungfru Maria ska bli en brobyggare mellan kristendom och islam. Nyligen startade ett webbinarium om tio kurstillfällen under namnet ”Mary, a model for faith and life for Christianity and Islam” arrangerat av Gian Matteo Roggio, katolsk präst och expert på mariologi, studiet av Maria, i samarbete med bland annat Roms stora moské.

Det finns två slags mänskliga rättigheter. Den första sorten artikulerades på 1700-talet och dokumenterades i aktstycken som den amerikanska konstitutionens rättighetskatalog. Den andre sorten lanserades på 1900-talet i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Dessa två typer av mänskliga rättigheter är så olika och rentav motsatta att man kan förvånas över att de tillåts uppträda under samma benämning. 1700-talsrättigheterna – sådant som yttrandefrihet, pressfrihet, näringsfrihet, äganderätt etc – handlar om att begränsa statens makt över medborgarna. Dessa rättigheter etablerar ett slags frizoner där medborgarna är fredade. Dit får staten inte kliva in och störa med olika regler och andra för den utsatte medborgaren besvärande kränkningar. Frizonerna skyddar medborgarna från staten.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Curry Treffenberg (1825-1897) var ämbetsman och konservativ politiker. Han var landshövding i Västernorrlands län 1873-1880 och i Kopparbergs län 1880-1892. Han representerade ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagarna 1859–1860 och 1865–1866. Efter representationsreformen tillhörde han Andra kammaren 1869 och 1873–1875 samt Första kammaren 1885–1897.

Anfadern Anders Curry, sannolikt från en skotsk släkt, var militär i Karl X Gustavs armé och stupade under Köpenhamns belägring 1659. Hans båda söner, också de officerare, adlades 1687 av Karl XI och antog namnet Treffenberg.

Jag funderar ofta på det där med varningstexter på gamla filmer och serier. Ni vet, såna där hemska och otrevliga serier som Blackadder och Pang i bygget, där det förekommer vass och för den unga woke-generationen uppenbarligen obegriplig satir, eller filmer som Lady och Lufsen där en italiensk restaurangägare har italiensk brytning. Eller för den delen den gamla kortfilmen där Kalle Anka har picknick på stranden och lockar till sig en hel drös myror med sin maffiga utflyktskorg.

I sex år har jag varje dag på den här bloggen skrivit mer eller mindre förtvivlade artiklar om nationens tillstånd. Ibland har texterna varit mindre förtvivlade och då har jag till och med kostat på mig att skämta (låt vara cyniskt men i alla fall). Ibland har de varit mer förtvivlade och mer att betrakta som ett slags nödrop utslungade i etern i en desperat förhoppning om att mina MAYDAY skulle uppfattas av någon galaktisk räddningskryssare som skulle komma hit och rädda Sverige.

Barnsligt förstås. Men så barnsligt tryggt har mitt och alla andra nu levande svenskars liv varit. Inga storskaliga nationella katastrofer har inträffat under våra liv. Vad är tsunamin och coronat mot en riktig afrikansk svältkatastrof med åtföljande inbördeskrig? Tryggheten har varit fastskruvad i den svenska tillvaron. Ingen har behövt uppleva sådant som händer allt som oftast världen över, nämligen samhälleliga sammanbrott.

Hot och våld mot politiker och myndighetspersoner förekommer och det finns det ingen anledning att acceptera. Däremot måste dessa personer nog finna sig i att vara illa omtyckta av ganska många.

De har tagit sig makten över större delen av vad vi förtjänar på våra arbeten, och lägger sig i det mesta vi gör i våra dagliga liv; förbjuder sånt vi tycker vi kunde få bestämma själva eller tvingar oss att göra sånt vi tycker är dumt, ibland vansinnigt.

När Brexit var ett faktum sa Skottlands försteminister Nicola Sturgeon att ett självständigt Skottland skulle kunna gå med i EU relativt snabbt. I själva verket skulle det handla om en mycket lång process som skulle kunna resultera i ett avslag, hävdar både EU-parlamentarikern Martin Schulz och Pamela Nash, ordförande i Scotland in Union, som menar att Sturgeon försöker vilseleda skottarna.

Högsta domstolen i Storbritannien har slagit fast att IS-terroristen Shamima Begum inte återfår sitt brittiska medborgarskap och alltså inte får återvända till sitt forna hemland.

Sedan hennes fall blev känt har många aktivister lagt energi och kraft på att framställa henne som ett offer för trafficking, men nu gör Högsta domstolen alltså klart att den brittiska regeringen agerade korrekt.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) nordöst om dåvarande Helsingborg. En dansk invasionsarmé om 14,000 man besegrades av en lika stor svensk armé, ledd av guvernören i Skåne, Magnus Stenbock.

1,500 danska soldater dödades i slaget, 3,500 sårades och 2,677 tillfångatogs.

Om uttrycket ”Måns Stenbock och hans getapågar”. Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Vi människor har alltid behövt hantera vår vetskap om vår framtida död. I det korta perspektivet undviker vi den så gott det går. I längden finns dock inget att göra. Kanske har vi alltid lyckats lindra vår existentiella smärta något genom att uppgå i sammanhang som är större än oss själva. Om vi identifierar oss med ett kollektiv (familjen, yrkeskåren, nationen) som äger en beständighet bortom vår egen livshorisont kommer nämligen något av det vi är att finnas kvar även efter att vi själva är borta.

Golfströmmen hotar att stanna eller åtminstone bromsas om den globala uppvärmningen får fortsätta. Den motsägelsfulla slutsatsen är att uppvämningen leder till kyla åtminstone för Skandinavien. Eller rättare sagt, vårt oförtjänt behagliga klimat orsakat av Golfströmmen, skulle vändas till ett för våra breddgrader mer normalt och betydligt kallare klimat.

En fördel med att få vara med när tiden går, det vill säga bli äldre, är att man har upplevt förändringar och vet hur olika saker och ting kändes för några decennier sedan. Kanske kan folk i framtiden förstå äldre tiders tänkesätt genom att läsa böcker i idé- och beteendehistoria fast sådan kunskap kan nog aldrig mäta sig med den självupplevda.

Den oikofobiska depression som många svenskar tycks lida av är obefogad. Svenskar är duktiga på många saker och har mycket att vara stolta över. I notiserna under rubriken ”Denna dag i svensk historia” påminner jag ibland om stora svenska upptäcktsresande, vetenskapsmän och uppfinnare.

Nu när amerikanerna har landsatt ett fordon på Mars för att göra undersökningar, blev jag påmind om att vi också har en svensk Jules Verne. Inte lika stor som fransmannen, men ändå. Författaren och ingenjören Otto Witt (1875-1923) skrev science fiction-berättelser. Ordet science fiction var inte uppfunnet än och han kallade sina berättelser naturvetenskapliga romaner, framtidsromaner och tekniska sagor.

I en ny rapport presenterar stiftelsen Academic Rights Watch (ARW) aktuell statistik från Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Resultatet visar på en kraftig nedgång i akademiska publikationer som lagts fram vid svenska universitet och högskolor sedan 2015/16. Det senaste årets minskning, då 10 000 färre publikationer producerades, kan enligt rapporten förklaras som en effekt av coronan. ARW:s slutsats är emellertid att den mer långsiktiga nedgången beror på en alltmer dominant feminin konsensuskultur vid våra lärosäten.

Lenin sa klarsynt och föraktfullt att kapitalisterna är så profitlystna att de sista av dem kommer att konkurrera om att få tillverka det rep varmed de ska hängas. Det ligger mycket i den observationen. För kapitalisten har kunden alltid rätt. Kapitalisten tillverkar det som kunden vill betala för.

Av det inser man att det spelar stor roll vilka som är kunder och vad dessa personer har i skallarna. Under det moderna stora ekonomiska miraklets tid – från andra världskrigets slut och ett kvartssekel framåt – var näringslivets huvudsakliga kunder den breda medelklassen av vanliga människor. I Sverige tänkte de ungefär likadant vare sig de var överläkare eller löpandebandarbetare. De vill ha bil och villa och resor till solen och därför inriktades produktionsapparaten på att tillfredsställa sådana önskemål. Det var de vanliga människornas vilja och värderingar som bestämde vad företagens skulle producera.

I boken ”Postmodernismens förklaring” beskriver den kanadensisk-amerikanske filosofen Stephen R.C. Hicks (bilden) hur en utbredd förnuftsskepsis i kombination med socialismens kris gav upphov till postmodernismen. (Boken finns i svensk översättning som e-bok hos Bokus.)

Upplysningen hade, skriver Hicks, förklarat att människan kan skaffa sig kunskap om världen och naturen genom att använda sina sinnen och sitt förnuft. Detta lade grunden till framväxten av empirisk vetenskap, liberal kapitalism och individuella rättigheter. Den industriella revolutionen och enorma tekniska framsteg ledde fram till dagens västerländska välstånd.