Det politiska är ett gissel. Vad är det överhuvudtaget? Om man backar, tar ett steg tillbaka, ser sig omkring, vad ser man? Man ser sin omgivning. I mitt fall mitt arbetsbord. Fönstret med utsikten över bygden. Allt det som utgör min värld och som jag kan överblicka. I den ingår minnen, spår efter förfäder, efter det liv som pågått i byn i generation efter generation. För inte så länge sedan fanns här ett byråd. En byskola. En mindre lanthandel. En kvinna i byn tog hand om dem som blev sjuka, och kom hem till den havande när det var dags att föda. Livet pågick på plats, byborna hade varandra att vända sig till, och i den gemenskapen vilade det ansvar som var och en delade.

-Mycket tyder på att de här offren är slumpvis utvalda. Dom var på fel plats vid fel tillfälle, helt enkelt.

Så säger Vetlandapolisen Jonas Lindell när han intervjuas i SVT:s Rapport om knivattacken i onsdags. Intervjun kan ses ca 5:18 minuter in i programmet och eftersom SVT:s reporter inte ställer någon motfråga till polisen får man anta att det är precis det svar han är ute efter.

Ju mer jag tänker på den historiska tid jag kan överblicka desto mer övertygad blir jag att Tocqueville hade rätt i att det största hotet mot demokratin är att staten genom en kombination av härsklystnad och patriarkalisk välvilja och omtanke gentemot medborgarna uppmuntrar dem i deras ständigt ökande oro i syfte att beröva dem deras frihet och i stället ge – åtminstone ett sken av – trygghet (se exempelvis här).

Patriarkalisk, förresten? Ursäkta mina könsstereotyper men det är knappast en patriarkalisk despoti som vi ser växa fram i ett land som Sverige utan i stället en matriarkalisk eller feministisk. Välfärdsstaten är inte någon barsk pappa. Barska pappor säger åt sina arbetslösa söner att de får gå till sjöss eller fixa någon annan försörjning bäst de kan. Barska pappor kräver disciplin och rättning i leden och utdelar gärna bestraffningar.

Det Goda Samhällets skribent Gunnar Sandelin fick det danska Trykkefrihedsselskabets Sappho-pris 2020 för sin mångåriga insats för yttrandefriheten i Sverige och mot mörkläggningen i svenska medier vad gäller de negativa konsekvenserna av invandring och mångkultur.

Gunnar Sandelin höll ett uppskattat och faktaspäckat föredrag med många diagram och bilder om situationen i Sverige när han mottog priset i Köpenhamn i september förra året. Den ursprungliga presentationen på svenska med prismotivering finns sedan dess på Trykkefrihedsselskabets webbplats här.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 7 mars 1785 anländer den svenska fregatten Sprengtporten till ön Saint-Barthélemy i Västindien. Därmed tar Sverige officiellt ön i besittning, efter att kung Gustav III för Sveriges räkning har köpt den från Frankrike i juli året innan. Ön förblir sedan svensk koloni fram till 1878, då man säljer den tillbaka till Frankrike.

Jag ser det framför mig. Jag ser hur en välmående svensk barnfamilj åker till Polen, Ungern, Tjeckien eller kanske till Finland eller Norge och till sin förvåning märker att allt känns så tryggt och ombonat. Det kan vara 2021, men det kan också vara 2025, eller 2030.

Visst har familjen hamnat på en turistort eller i de historiska kvarteren i någon storstad. Men ändå: De ser inga tiggare på gatorna. Husen ser ut sådär som hus såg ut förr i tiden. Människor verkar glada och bekymmerslösa. Det är som att de inte skäms över att vara sig själva. Man åker till Polen eller till Norge och det känns som att man är i Polen eller i Norge.

Redan när det blev känt att gärningsmannen i Vetlanda är av utländskt ursprung började jag fundera över vem av finrummens skribenter som skulle hinna först med ett deltagande tweet, där inte bara offren beklagas utan även gärningsmannen. Jag behövde inte vänta länge innan Göran Greider tog till orda:

”Tragedin i Vetlanda. En trasig människa attackerar med kniv oskyldiga. Vågor av sorg, oro, berättigad ilska sköljer över hela landet. Förövarens härkomst utlöser hatreaktioner. Den onda spiralen. I fjärran av ett våld hemsökt Afghanistan. Denna tid, detta våld, dessa tragedier.”

Inom EU pågår en ”extraordinär återhämtningsinsats” i syfte att ”hjälpa medlemsländerna att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin och samtidigt se till att deras ekonomier genomför den gröna och digitala omställningen och blir mer hållbara och motståndskraftiga”. Insatsen ska kosta runt 750 miljarder euro vilket motsvarar i storleksordningen två svenska bruttonationalprodukter. EU ska låna pengarna på finansmarknaderna och låna dem vidare till sydeuropeiska länder som anses nödlidande. Det blir ett rimligtvis ett antal nordeuropeiska länder inklusive Sverige som i slutändan ska betala fast riktigt hur det hela ska utvecklas vet man inte.

Sverige uppfyller nu, och sedan rätt länge, kriterierna för vad Vilhelm Moberg 1965 kallade en ”demokratur”. Begreppet har rätt nyligen diskuterats på DGS av Carl Johan Ljungberg, men här följer åter Mobergs formulering:

I en DEMOKRATUR råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram.

Den danske historikern, författaren och samhällsdebattören Mikael Jalving är också sverigekännare, som bland annat har skrivit boken Absolut Sverige – en resa i tysthetens rike för tio år sedan.

Boken sågades i svensk press, till skillnad från den svenska journalisten Lena Sundströms bok Världens lyckligaste folk, som hyllades här, mycket för att danskarna beskrevs som främlingsfientliga och inskränkta.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl Knutsson Bonde (1408/1409-1470) var svensk riksföreståndare 1438–1440, kung av Sverige 1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470 samt som Karl I kung av Norge 1449–1450.

Karl Knutsson anslöt sig till Engelbrekts uppror, då denne 1434 belägrade Stegeborg. Han valdes till rikshövitsman vid mötet i Arboga 1436. Han måste till en början dela sin makt med Engelbrekt, men efter mordet på denne den 27 april 1436 blev han ensam härskare. Den 6 mars 1438 avsade sig Karl Knutsson rikshövitsmannaskapet, men redan på hösten samma år utsåg ett riksmöte i Stockholm Karl Knutsson till det nyinrättade ämbetet riksföreståndare – kungens ställföreträdare.

Jag har haft några sömnlösa nätter ett tag. Det händer periodvis, särskilt när en årstid övergår i en annan, och det är ingenting som bekymrar mig nämnvärt. Det är bara att gilla läget, som det heter, och försöka utnyttja de tysta, stillsamma nattimmarna till att ha det så gemytligt som möjligt.

Det bästa med att vara vaken om natten är att man får höra fåglarna vakna och börja kvittra. Efter flera veckor med minusgrader är det plötsligt så milt att man kan sitta och skriva för öppet fönster klockan 4 på morgonen, och oj vad fåglarna är pigga och glada vid den tiden. Det är rena njutningen att lyssna på dem.

Att toppolitiker i Sverige ofta har låg utbildning, få akademiska poäng och bristfällig arbetslivserfarenhet är ingen nyhet. De politiska ungdomsförbunden är inte bara rekryteringsbas för politiker, utan också en möjlig karriärväg för ungdomar utan tillräckliga betyg för en akademisk bana, och utan tillräcklig entreprenörsanda för att slå sig fram i näringslivet eller tillräcklig begåvning för att bli något inom kultursektorn. En plantskola för medelmåttor om man vill vara elak. Därför har vi politiker som Mikael Damberg, Margot Wallström, Lena Hallengren och Anders Ygeman. Det är osannolikt att någon av dem blivit minister i ett mer meritokratiskt land, som England eller Frankrike.

Patienter har svårt för att få rotfyllning med N2-metoden i Sverige trots att både vetenskap och lång beprövad erfarenhet visar bra resultat. De flesta tandläkare väljer en dålig metod istället. Man måste ställa sig frågan varför.

På många orter i Sverige har infektionskänsliga patienter stora svårigheter att finna tandläkare som kan erbjuda N2-rotfyllning. Sådan rotfyllning har antiseptisk verkan. Den så kallade guttaperkametoden, den gängse metoden i Sverige, saknar sådan verkan. Man rotfyller med guttaperka och använder ytterst svaga medel för att få bort bakterier och andra mikroorganismer ur tanden, vilka faktiskt var orsaken till att den behövde rotfyllas.

Inom coronapolitiken finns två alternativa huvudstrategier. Den ena är att hålla samhällena öppna så att ekonomierna inte ska ta för mycket stryk (eventuellt kompletterat med lite nedstängning så att inte vårdapparaten blir för stressad). Den andra strategin är att samhällena i möjligaste mån ska stängas så att folk inte träffas och smittan därför inte kunna spridas. (Jag har inte fattat om smittan därmed förväntas självförintas.)

Kim Kardashian skilde sig nyligen från sin make, den afroamerikanske artisten Kanye West.

Kim Kardashian är en amerikansk fotomodell, skådespelare, affärskvinna och TV-personlighet. Hon medverkar sedan 2007 i E!s reality-serie Familjen Kardashian. Hennes far Robert Kardashian har armenisk bakgrund och hennes mor Kris Jenner är en europeiskättad amerikan.

Fadern var inte nöjd med att dottern dejtade svarta män.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutade, det av Danmark påbörjade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget hade, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den svenska armén. Resultatet av freden blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län till Sverige.

Så var det då dags igen. Sverige har än en gång drabbats av ett terrordåd, i alla fall om man får tro polisens brottsrubricering på knivattackerna i Vetlanda. Gärningsmannens nationalitet vill polisen inte prata om, något som faktiskt styrker misstankarna om terrorbrott. Hade gärningsmannen haft en etniskt svensk bakgrund hade de sannolikt berättat det per omgående. Men när det gäller misstänkta gärningsmän med annan etnisk bakgrund iakttas större försiktighet. Gud förbjude att folk skulle bli förbannade på muslimska terrorister, liksom.

Här ska du få en nationalekonomisk nöt som inte jag har lyckats knäcka på mer än trettio år.

Rekordåren var en tidigare mycket omtalad period i Sveriges historia som sträckte sig från andra världskrigets slut till början av sjuttiotalet. Ekonomiskt sett var det ett för Sverige enastående framgångsrikt skede. Bruttonationalprodukten steg med nästan fem procent per år. Det fanns ingen arbetslöshet så när alla norrlandsbönder flyttat till industrierna i Göteborg importerades arbetare från Sydeuropa. Greker och italienare kom på en söndag och stod vid svarven måndagen därpå. Alla fick vattentoalett och varmt och kallt vatten inomhus. Socialdemokraterna styrde och borgarna lät dem styra ty de styrde ganska bra (vilket ledde till att borgarna abdikerade från politiken, ett tillstånd som fortfarande råder). Alla såg Hylands Hörna på teve. Sverige blev ett föredöme för världen. Vi var snälla och effektiva och bråkade inte med varandra.

Det kom ett brev i brevlådan hos familjen Svensson i Småland. En kallelse till samråd. Ett okänt bolag vill bygga vindkraftverk i närheten.

Många välkomnar vindkraft som energikälla men när det kommer nära inpå blir oron stor. Varför ska just vår by, vår fina tysta plats på jorden drabbas av en miljöfarlig elproduktionsindustri? Det är just så vindkraft klassas, miljöfarlig, när den tillståndsprövas.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Efter segern mot de kejserliga i det andra slaget vid Nördlingen, den 3 augusti 1645, förenade sig den franske fältherren de Turenne med Carl Gustaf Wrangel för ett gemensamt infall i södra Tyskland. De förenade svensk-franska arméerna invaderade Bayern och tvingade kurfurst Maximilian I (se bilden) att gå med på vapenvila och avsäga sig sin allians med kejsar Ferdinand III.

Stilleståndet i Ulm (tyska: Waffenstillstand von Ulm) skrevs under i den tyska staden Ulm den 4 mars 1647 mellan Frankrike, Sverige och Bayern.

Snart ska det bli förbjudet i Sverige att delta i rasistiska organisationer. Men blir inte detta ett problem när vi inte är överens om vad som är rasism? Många verkar tycka att alla former av generaliseringar när det gäller människor är “rasistiska”. Det är rent vansinne. Vi måste klara av att göra skillnad mellan hur vi bemöter individer och hur vi ser på grupper av individer som bortom alla individuella variationer faktiskt tenderar att uppvisa vissa handlingsmönster.

Även en cyniker som jag – där cyniker betyder luttrad idealist – kan ibland höja ögonbrynen över med hur mycket falskhet svensk politik kan bedrivas. Genom tiderna har det brukat vara England som anklagats för politiska, framför allt utrikespolitiska, nedrigheter (se bilden) – ofta med det kränkande epitetet ”det perfida Albion”. Sverige må vara litet i jämförelse med England men är ändå naggande gement.

Jag tänker till exempel på den svenska utrikespolitiken under 1793. Fakta kommer från en serie historieböcker jag hittat i min bokhylla men först efter trettio år besvärat mig med att öppna, Minnen ur Sveriges nyare historia, Stockholm 1852, av överste B. von Schinkel, före detta adjutant hos Karl XIV Johan.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 3 mars 1538 gifter sig Svante Sture den yngre med Märta Eriksdotter Leijonhufvud, med vilken han med tiden får femton barn.

Svante Sture den yngre (1517-1567) var son till Kristina Nilsdotter Gyllenstierna och riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Strax efter Gustav Vasas död utnämndes han av efterträdaren Erik XIV till riksmarsk och vid dennes kröning den 29 juni 1561 blev han dubbad till en av Sveriges första grevar. År 1562 blev han generalguvernör över Livland och Reval, som året innan hade blivit svenskt.