Igår skrev jag att samhällets dominerande makt är den som läst på i sin Hobbes och skaffat sig ett våldsmonopol som är starkt nog att vara ointagligt. Folket blir helt enkelt skrämt till lydnad. Du kanske menar att jag har blivit förförd av historiska äventyrsfilmer från Hollywood men jag tror att den allmänna skrämseln spelat stor roll. När folk inte var rädda nog kunde de bli farliga för härskaren som därför återigen måste sätta sig i respekt. En metod var prygel och offentliga avrättningar som av samtida redogörelser visar sig ha varit populära tillställningar som ofta drog stor publik. (Vid vissa särskilt betydelsefulla tillställningar kunde man ofta köpa sig en välbelägen åskådarplats för att inte missa dramatiken. I Tehran hänger man numera folk från upphöjda kranar för att ge hela åskådarskaran, även dem som inte har råd med VIP-platser, goda möjligheter att noggrant följa evenemanget.)

Några år innan flaskposten med det numera världsdominerande amerikanska uttrycket ”woke” hade kraschat mot Bohusläns klippor och låtit det invasiva innehållet slingra sig ut så hade jag sedan länge uppmärksammat företeelsen under annan beteckning, nämligen ”politiskt korrekt”. Om du ursäktar en självbelåten vardagsfilosof, jag själv alltså, så är mitt uttryck bättre eftersom det innehåller mer klargörande substans.

Även om jag brukar framställa mig själv som anhängare av Betydelsefulla och Högstämda Principer så måste jag tyvärr erkänna att sådant vid närmare eftertanke är båg. I sista hand är det våldet som avgör. 

Information från Wikipedia om frontallobens utveckling:

”Olika delar av hjärnan utvecklas olika fort och exempelvis frontalloben är den delen av hjärnan som utvecklas allra långsammast. Det är därför vi har svårt att bedöma risker och se helhetsbilder medan vi är unga, denna delen av vanligtvis inte färdigutvecklad förrän vid 25 års ålder.”

”Det ekonomiska överskottet” är ett förunderligt användbart begrepp för den som vill förstå samhällenas natur. Fråga vad ett samhälle gör med sitt ekonomiska överskott och du får en djup insikt om dess grundläggande karaktär.

När människor gör saker tillsammans skapar de trygghet genom gemenskap. Svenska bondbyar före storskiftet 1749 och efterföljande skiften hade stora gemensamma allmänningar dit alla kunde skicka sina djur på bete. Individuella odlingstegar fanns men de var så smala och låg så nära varandra att all odlingsverksamhet måste ske unisont. Kravet på trygghet skapade en tendens till kollektivism.