PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden pratar Eddie (Mohamed Omar) med ingenjören David Lorentzon om killarnas svåra situation på dejtingmarknaden i Det Nya Sverige. Lorentzon har forskat i ämnet, dels genom att själv vara aktiv på dejtingsajter, dels genom att läsa olika studier och titta på statistik över till exempel mansöverskott, födelsetal och äktenskapsinvandring.

Ibland drabbas jag av modlöshet inför det som sker med mitt Sverige. Det brukar ske vid sådana där tillfällen när jag tänkt att ”nu kan det inte bli värre”, och sen upptäcker att det kan det. Tyvärr är det ganska ofta. När jag hör Annika Strandhäll prata om moral i radio. När jag ser Stefan Löfven slingra sig i TV. När jag konfronteras med public service och dess förljugna anspråk på att vara ”oberoende”. Listan kan göras lång.

Pappa, född 1905, tidigt faderlös och tvungen att arbeta vid sidan av skolan, kunde ändå ha en utvecklande fritid.  Han ägnade sig bland annat åt att bygga kanot och vara ute på äventyr med den. Kanoten var gjord av duk spänd på träspant. Han och några kamrater tog sig en bit ut i Östersjön. På en ö utanför Umeå hade de tillgång till en stuga, en enkel, oisolerad plankbyggnad. För dem dög den gott. Jag har sett foton därifrån. Det syns tydligt att de var ordentligt berusade. 

Tjugutalet var en gyllene tid för spritsmugglingen. Det var lätt för dem att komma i kontakt med smugglare, inte bara för att köpa till sig själva utan också för att hjälpa till med smugglingen och tjäna en slant. 

Ridvan Aydemir är en av de största ex-muslimerna och islamkritikerna på YouTube. Han är ateist och kallar sig Apostate Prophet, den avfallne profeten. Aydemir är en turk som vuxit upp i Tyskland. I en ny video (13/10 2020) diskuterar han Guds existens med den amerikanske youtubern Jay Dyer, en ortodox kristen filmkritiker. Dyer är framför allt känd för sina analyser av symboler och dolda budskap i filmer och teveserier. Han har samlat flera av sina essäer i böckerna Esoteric Hollywood: Sex, Cults and Symbols in Film (2016) och Esoteric Hollywood II (2018).

På sajten Jewish News Syndicate (JNS) skriver journalisten Ruthie Blum om hatstormen mot den israeliska skådespelerskan Gal Gadot. När det blev känt att hon skulle gestalta den egyptiska drottningen Kleopatra i en ny stormfilm blev hon föremål för hat och grova förolämpningar från wokevänster, svart makt-anhängare, så kallade ”antirasister” och antisemitiska arabnationalister.

Inom svart makt-rörelsen finns en utbredd tro på myten om att Kleopatra skulle ha varit svart. Den egyptiska drottningen var i själva verket grekinna av den ptolemaiska ätten.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Över brännvinsbrännaren Lundholm eller Fredmans sång n:o 6 är en av Carl Michael Bellmans Fredmans sånger, skriven 1769. Den var ursprungligen en del av diktningen kring Bacchi orden och uppfördes första gången 15 oktober året den skrevs, och blev snabbt populär och spreds snart som avskrift. Formellt är det en parentation över den döde ordensmedlemmen Lundholm.

I andra versen blandar Bellman friskt stilar: första radens dova klockor skulle passa i vanlig gravdikt, andra radens ”lull lull” hör hemma i vaggvisor, och sedan dyker Cupido upp, bara för att konstatera att Lundholm vore en dålig älskare, så spritbemängd att han orsakade berusning bara genom kyss på hakan.

Vi tänker gärna att moral hänger ihop med godhet mot andra. Kristendomen lär oss att en god människa är öppen och tolerant mot det främmande. Men det har funnits andra framgångsrika dygder under historiens gång än dem som kristendomen (och den grekiska filosofin med dess fokus på självkontroll) har givit oss. Romarnas dygder handlade mer om trofasthet mot den egna gruppen. En dygdig romare använde sin styrka för att försvara de egna. Han anslöt sig också pietetsfullt till den egna kulturen. Vi behöver mer av romerska dygder.

Det tickar hela tiden in nya indikationer på att den höga dödligheten i corona bland svenska åldringar inom äldreomsorgen beror på att vårdsystemet aktivt undanhållit insjuknade äldre människor medicinsk behandling såsom syrgas. I stället har de, ofta på oacceptabelt vaga grunder, getts palliativ vård vilket betyder vård som ska göra döden lättare.

En av de första som slog larm var distriktsläkaren Jon Tallinger i Tranås som jag intervjuade här den 18 april. Jon har lagt ut ett stort antal videofilmer på YouTube med samma skrämmande budskap.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Erik av Pommern (1382-1459) var 1396–1439 (med två avbrott) kung av Sverige, som Erik III kung av Norge 1389–1442 samt som Erik VII kung av Danmark 1396–1439. Han var son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg, systerdotterson till drottning Margareta som adopterade honom efter att hennes son Olof av Danmark och Norge avlidit 1387.

Erik föddes omkring 1382 som Bogislav in i den slaviska härskarätten Gryf (Grip). Han var son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg.

PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden pratar Eddie (Mohamed Omar) med science fictionexperten, författaren och bloggaren Lennart Svensson. År 2016 gav han ut boken Science Fiction Seen From the Right om högervärderingar i science fictionlitteraturen. I boken tar han upp en hel rad science fiction författare, bland andra Frank Herbert, som skrivit berättelserna om Dune, och Robert Heinlein, men även stora fantasyförfattare som J.R.R. Tolkien och C.S. Lewis.

I våras kom två mastodontutredningar om skolans framtid. Den ena – SOU 2020:33 Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola – kom i två delar på 899 respektive 218 sidor. Den andra – SOU 2020:28 Utredningen om en mer likvärdig skola – omfattar 786 sidor. Jag koncentrerar mig på den senare utredningen om en likvärdig skola.

Utredningen handlar om vilka reformer som skulle behövas för att skapa en mer likvärdig skola. Jag tänker inte säga något om dessa reformer. Om du vill läsa en sammanfattning har Friskolornas Riksförbund gjort en sammanställning som förefaller hederlig. Man förstår att Riksförbundet tar sig för pannan över utredningens förslag.

Konspirationsteorier må vara knasiga mellan varven, och ibland direkt oroväckande, men bör de verkligen förbjudas? Absolut inte, kan vi läsa i Spiked Online.

Yttrandefrihet måste vara total, annars är den meningslös. Att tillåta diverse konspirationsteorier att cirkulera fritt är ett mycket litet pris att betala för yttrandefrihet för alla, för alternativet är betydligt farligare.

Det händer ibland att saker som jag läst tidigare plötsligt får en ny och djupare innebörd när jag läser dem igen. Så var det häromdagen när jag läste och skrev om Lenins skrift Vad bör göras? Så här skrev jag:

[Lenin] framförde teorin att den kommande revolutionen inte kunde ledas av proletariatet eftersom arbetarna inte hade ett tillräckligt revolutionärt medvetande. I stället måste den stora omvälvningen genomföras under ledning av en liten grupp ideologiskt skolade kommunister. De vanliga arbetarna skulle bara schabbla bort revolutionen om de fick bestämma och nöja sig med obetydliga eftergifter från maktens sida och sedan inordna sig under den borgerliga ideologin. Lenins skarpa insikt var redan från början att folket inte ville vara med om några samhällsomstörtande äventyr.

Västvärlden lider av en akut brist på hjältar. Hur kan man annars förklara att de mest hyllade hjältarna under 2000-talet var en lätt autistisk flicka som vägrade gå i skolan, och en kriminell narkoman i USA som dog efter ett polisingripande? 

En orsak till hjältebristen kan vara att vuxna, handlingskraftiga män med rötter i den västerländska kulturen (som traditionellt utgjort ett stort rekryteringsunderlag) av rättviseskäl” diskvalificerats från hjälterollen. Istället lyfts alternativa hjältar fram, ur floran av underpriviligierade grupper, minoritetskulturer eller bland småflickor på högstadiet. 

Jarmo Lainio, professorn i finska, redogjorde för hur han regelmässigt fick stryk under sextiotalet i Sverige, därför att han var finne. Han räddades av miljonprogrammet som mottog så stora mängder av den tidens invandrare från Finland, att hela bostadsområden blev finsktalande. Och till ett sådant område flyttade hans familj. 

Kjell Westö har berättat i novellen Melba, Mallinen och jag (Lugna favoriter Albert Bonnier 2004 – kan laddas ned från bibliotek) en lång, plågsam historia om hur han som svensk i åratal mobbades av tre finska pojkar. Melba var den drivande plågoanden. Och det var kanske ändå inte det värsta. Han tvingades också vara åskådare till en långdragen, tortyrliknande misshandel av en mycket svag och försagd pojke – utan att våga ingripa. 

Twitter har stängt av den republikanske politikern Lauren Witzkes konto. Enligt Twitter vidtogs åtgärden eftersom en av hennes tweets, som kritiserade massinvandringen till Europa, ansågs vara  ”hatiskt”.

I tweeten i fråga skriver hon att massinvandringen har förstört Europa och lovar att verka för att all invandring till Förenta staterna stoppas under en period om tio år:

”Let’s be clear, mass migration absolutely destroyed Europe.”

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Gustav II Adolf (1594-1632) var Sveriges kung 1611–1632. För eftervärlden är Gustav II Adolf mest känd som den som grundlade det svenska stormaktsväldet som skulle göra landet till en av Europas största och ledande nationer. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar, då han förnyade krigskonsten vilket har gjort honom känd som ”den moderna krigföringens fader”.

(I den här texten finns minst två skrivfel.)

Enligt utbildningsradions dokumentär ”Skrivglappet” har svenska ungdomar blivit sämre på att uttrycka sig i skrift. Lärare på universiteten klagar över att studenter kommer från gymnasiet utan att kunna skriva. Arbetsgivare säger att fler unga inte klarar av att formulera sig på korrekt svenska. Det har uppstått ett ”skrivglapp”.

Argentinaren Jorge Mario Bergoglio tog sig påvenamnet Franciskus efter det kända helgonet Franciskus av Assisi (1181 – 1226). Helgonet är älskat för att han lämnade ett liv som rik och lättsinnig festprisse, gav bort sina egendomar, bildade gråbrödraorden för tiggarmunkar, hjälpte de fattiga, predikade för fåglar, besökte sultanen Malik-el-Kamil i Egypten mitt under brinnande korståg och blev vän med honom. Helgonets dag är den fjärde oktober – i Sverige tidigare kampens mot löntagarfonderna dag och sedermera kanelbullens – och den dagen för någon vecka sedan presenterade påven (bilden) encyklikan Fratelli Tutti – vi är alla bröder – just i Assisi. ”Vår värld måste helas inte bara från det aktuella viruset utan också från samhälleliga sjukdomar som ojämlikhet, orättvisa och utanförskap som påverkar så många av våra bröder och systrar i den mänskliga familjen”, sa påven vid presentationen.

”Som ansvarig utgivare och chef reagerar jag starkt när SVT Nyheters journalister utsätts för kränkningar på sociala medier”, skriver SVT:s Charlotta Friborg, Riksnyheterna i en skarp text, där hon klargör att smutskastning och hat mot SVT:s programledare är oacceptabelt.

Jag håller delvis med. Men bara delvis. Kränkningar, smutskastning och hat är visserligen ett vulgärt oskick men det är inte värre när det drabbar SVT-journalister än andra journalister. Om sanningen ska fram har public service och dess journalister dessutom själva del i att de får kritik. Public service är ju inte vilka medier som helst, utan medier som finansieras av skattebetalarna och som har i uppdrag att vara opartiska och oberoende.

Den amerikanska högsta domstolsledamoten Ruth Bader Ginsburg, född 1933, avled nyligen i Washington, 87 år gammal. Hon stöttades i sin domarkarriär av två presidenter, Carter som utnämnde henne till appellationsdomstolen i Washington (en av USA:s hovrätter) 1980 och Clinton, som utnämnde henne till USA:s högsta domstol, HD, 1993 med 96 röster mot 3 i Senaten (som måste godkänna alla nomineringar till HD). Ginsburg var inte bara den första judiska kvinnan som utnämnts till USA:s högsta domstol utan också den andra kvinnliga ledamoten i domstolens historia (Sandra Day O’Connor var den första).

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Engelskan Margaret Howitt var dotter till Mary och William Howitt. Efter ett besök i Sverige skrev hon boken Ett år hos Fredrika Bremer, publicerad på engelska 1866, och i svensk översättning av Thora Hammarsköld 1867.

Vid 1800-talets mitt var Fredrika Bremer ett stort litterärt namn i Europa. Hennes romaner översattes till tolv språk. Fredrika Bremer introducerades i de engelsktalande länderna av översättarparet William och Mary Howitt. Dottern Margaret tog så starkt intryck av Fredrika under hennes besök i familjens hem att hon lärde sig svenska for att kunna läsa hennes böcker på originalspråket. Sedermera blev hon också Fredrikas översättare.