Ett videoklipp visar extrem trängsel och kaos när varuhuset Harrods i London öppnade igen förra veckan efter att ha varit stängt som en del av regeringens åtgärder mot covid-19.
Författare: Redaktionen
Woke Capitalism – ungefär ”PK-kapitalism” på svenska – är den nya lilla svarta bland multinationella företag. Ett företag som gått i bräschen, och som radikaliserats allt mer, är Ben & Jerry’s. Företaget, som saluför dyr glass under hippa namn som Cherry Garcia och Truffle Kerfuffle, ägnar mycket tid åt att värdegrundssignalering och moraliskt mästrande. I kölvattnet av Black Lives Matter-demonstrationerna förra sommaren säger de sig nu vilja ”montera ner den vita överlägsenheten”.
Efter att det uppdagats att Astra Zenecas covid-vaccin har ovanliga, men farliga, biverkningar har många vägrat att låta sig vaccinerats med detta. Nu ställer Sveriges Radio P4 Skaraborg medborgarna mot varandra med den braskande rubriken ”Så tycker Skövdeborna om de som tackar nej” (18/4 2021).
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stockholms stadsfullmäktige sammanträdde första gången den 20 april 1863.
Stockholms kommunfullmäktige, som fram tills 1970 kallades stadsfullmäktige, sammanträder i Stockholms stadshus och har 101 ledamöter, vilka väljs i kommunalval anordnade i Stockholms kommun samtidigt med ordinarie riksdagsval.
Ett företags framgång eller undergång skapas av dess verksamhet. Självklart, visst, men detta styr hur makt och resurser fördelas mellan dess intressenter.
En offentlig verksamhets överlevnad säkras genom dess företrädares förmåga att hålla sig väl med den centralmakt som förser dem med makt och resurser.
Strax utanför Fjugesta, i natursköna Närke, ligger resterna av Riseberga kloster. Klostret grundades av kung Sverker den yngre i slutet av 1100-talet som ett dotterkloster till Vreta. Det äldsta bevarade dokumentet rörande klostret är ett gåvobrev från kung Sverkers svärfar, jarlen Birger Brosa. I dokumentet framgår att Birger Brosa gav betydande ägor och fiskevatten till klostret.
Framtidens historiker kommer att ägna mycket tid till att beskriva och försöka begripa vår tids ideologiska väckelse, nämligen PK-ismen. Fram till för bara ett par år sedan var den i de flesta länder utom Sverige – tror jag i alla fall – tämligen beskedlig. I Sverige blev den tidigt statsreligion medan den i andra länder, där den över huvud taget fick fäste, höll sig till särskilda miljöer, till exempel skolförvaltningar och universitetens humanistiska institutioner.
En BLM-aktivist har åtalats för hatbrott mot en asiatisk kvinna, rapporterar Independent (16/4 2021). Christoper Hamner, från Seatac, Washington, har bland annat kallat en asiatisk kvinna för ”Asian bitch”.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Nils ”Nisse” Ahlrot (1920-1991) var skådespelare, komiker och revyartist.
I början av april ägde den första valomgången i Perus presidentval rum. Med 18 kandidater var det i praktiken omöjligt att få de 50 procent som behövs för att vinna direkt. De två bästa kandidaterna går till ett finalval som sker i början av juni. Peru har 76 procent katoliker och 18 procent övriga kristna.
Hos Harry Potter, om vilken jag inte läst en enda bok, förekommer, har jag inhämtat, begreppet mugglare. En mugglare är en helt vanlig människa som saknar de magiska förmågor som Harry och hans skolkamrater äger och som de utbildar sig på internatskolan Hogwarts för att utveckla. När ett gäng magiker sitter och diskuterar sina yrkeshemligheter och en mugglare närmar sig gäller det för häxmästarna att samla sig, sila snacket och börja prata mugglarspråk om mugglarämnen.
Hon växte upp i Småland och Västergötland som Märta Helena Reenstierna. Nitton år gammal kom hon till Stockholm, gifte sig och blev herrgårdsfru. Idag är hon känd som Årstafrun och har gett eftervärlden en ovärderlig kulturskatt i form av sina dagboksanteckningar.
Märta Helena Reenstierna föddes i Småland 1753 och växte upp i Småland och Västergötland. Hon kom till Stockholm som 19-åring och mötte snart sin sin stora kärlek, den dubbelt så gamle ryttmästaren Christian Henrik von Schell. De gifte sig ett år efter första mötet och flyttade in på Årsta Gård, ett praktfullt gods invid Årstaviken söder om stan.
Efter att en lärare delat Bitte Assarmos text om Zornutställningen på Nationalmuseum har det uppstått ett bråk på Twitter. Läraren utsattes för påtryckningar av en företrädare för Lärarförbundet eftersom texten, enligt honom, ”strider mot skolans värdegrund”.
Läsktillverkaren Coca Cola anklagas nu för ”omvänd rasism” efter att bilder läckt ut från en ”mångfaldskurs” för anställda.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Siikajoki var ett slag under Finska kriget 1808–1809. Slaget utkämpades mellan svenska och ryska trupper den 18 april 1808 vid Siikajoki, nära Uleåborg i Finland.
I ett kort inlägg, jag tror det var på Twitter, påstod någon nyligen att ”Regeringen hatar oss!”. Vilka ”oss” var framgick inte riktigt, men jag uppfattade det som att skribenten uppfattade sig som en av oss vanliga ”svennebananer”- medborgare, kanske med åtminstone några generationers svensk bakgrund.
Klockan 01.00 natten till söndagen den 30 september 1888 hittades en död kvinna i Dutfield’s Yard, Berner Street i Whitechapel i östra London. Kvinnan tillhörde de så kallade ”glädjeflickorna” i kvarteret (den gängse benämningen på prostituerade i det viktorianska England) och det stod genast klart för både polis och allmänhet att hon var det tredje offret för den mördare som redan då gjort sig känd som Jack the Ripper – Jack Uppskäraren.
För de flesta av oss, tror jag i alla fall, framstår byråkratin som ett grått, trögt, inåtvänt, formalistiskt och ineffektivt väsen som i första hand bor i offentlig förvaltning men också frodas i stora privata företag. Jag har svårt att föreställa mig att folk i allmänhet skulle betygssätta byråkratin över fem på en tiogradig skala.
En grupp antirasistiska Black Lives Matter-demonstranter filmades när de sade till en vit antirasistisk meddemonstrant: ”You’re white! You don’t belong!” (”Du är vit! Du hör inte hit!”).
Sverige har idag en högre arbetslöshet än många andra EU-länder och i år spås den ligga på 8,7 procent. Men finansminister Magdalena Andersson menar att det inte går att jämföra Sveriges arbetslöshet med andra länders.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Konventikelplakatet var en svensk förordning från den 12 januari 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i andra lokaler än i kyrkan).
Vänsterpartiets rättspolitiska taleshen Linda Snecker är mycket mån om vår hälsa. Det är viktigt att följa coronarestriktionerna, menar hon.
Snecker vill till och med införa coronaböter för ”överklassen”. För hon menar att just överklassen sprider corona och göra folk sjuka. Därför ska de straffas om de har ”champagnepicknick på Östermalm”.
Ibland stöter man på en skådespelare som har det där lilla extra, det där som skapar magi. En sådan skådespelare var Paul Ritter. Ett komiskt geni, som han visade med bravur i den brittiska komediserien Friday Night Dinner och en karaktärsskådespelare av rang.
Jag tror inte att människan tidigare rent allmänt var mer principfast än hon är idag men när jag så här i coronatider studerar näringslivets organisationer börjar jag undra. Är de kravmaskiner för sina medlemsföretag eller existerar de för att värna om kapitalismen och marknadsekonomin?
Det är inget fel på intresseorganisationer. Jag är själv ordförande i en intresseorganisation för företag som samtidigt ägnar sig åt att försvara marknadsekonomins grunder. På något vis har den organisationen för det mesta, inbillar jag mig, lyckats undvika att ta ställning i frågor där de två uppgifterna kolliderar. Men just nu, alltså i coronatider, verkar det upplagt för jäv och självmotsägelser inom företagarvärlden eftersom ägarintressena så tydligt kommer i konflikt med allmännyttan.
I den fristående socialdemokratiska dagstidningen Folkbladet skriver Köysti Tarvainen (13/4) en debattartikel där han beräknar att de etniska svenskarna kommer att vara i minoritet i sitt eget land inom 45 år.
Videobilder från Minnesota visar hur ett tv-team från amerikanska CNN angrips och jagas iväg av demonstranter från Antifa (så kallade ”antifascister”) och Black Lives Matter.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Ernst Josephson (1851-1906) var konstnär, målare och poet. Han föddes i Stockholm i ett judiskt borgarhem. Vid 16 års ålder började han på Konstakademien, där han studerade 1869-76. Därefter följde studier i bland annat Paris och Nederländerna. Redan som tjugoåring deklarerade han i ett berömt uttalande: ”Jag ska bli Sveriges Rembrandt eller dö”.
Valerie Kyeyune Backström har aldrig gillat Zorn. Just därför sänder Expressen ut henne för att recensera en Zornutställning.
Det blir faktiskt inte mer nysvenskt än så. Och då menar jag inte nysvenskt som i att Kyeyune Backström stolt förkunnar att hon ”aldrig kan assimileras”, utan nysvenskt i bemärkelsen det medielandskap där det trendigaste som finns är att kategoriskt förlöjliga, håna och rasiststämpla allt det som vi etniska svenskar känner glädje och stolthet över.
Det är oartigt att korsförhöra människor för att ta reda på vad de menar och om de har fog för sina föreställningar. Artigheten att avstå från tredje graden i vänkretsen har dock ett pris: man vet aldrig hur mycket skit ens bekanta pratar. Man vet inte en gång hur mycket ogenomtänkt strunt man själv sprider när alla andra är så väluppfostrade att de undviker att ställa kontrollfrågor.
I ett ironiskt inlägg på Twitter (13/4 2021) ber den engelske komikern John Cleese om ursäkt för tidigare skämt om vita människor:
DET GODA SAMHÄLLET 