
Den demokratiska processen utspelar sig i två akter av helt olika karaktär, den ena före valdagen och den andra efter.
I den första akten uppträder två slags aktörer: å ena sidan politiker som samlar sig i partier, å den andra sidan väljare. Vardera typen av aktör har sitt särskilda manus där aktören efter läglighet kan välja bland två repliker. Till exempel kan en politiker sedan han hetsat upp väljarna till extas göra en konstpaus och lova väljarna allt de kan begära: exempelvis billig bensin och ”stärkt” skola. Det är två stabila löften som kan uppträda hos alla partier. I partiprogrammen kan också förekomma tydliga förklaringar om att de andra partierna ljuger.




























