Denna månad, maj 2018, fyller John Constantine 65 år. Han föddes den 10 maj 1953 i Liverpool och hans stackars mor dog i barnsäng samma dag. Trots sin ålder är det ytterst sannolikt att Constantine skulle gå i pension med tanke på hur populär seriefiguren fortfarande är. Serien fyller trettiofem år i år – det första numret kom ut i januari 1988. Men figuren hade då redan gjort sitt första framträdande, tre år tidigare i juni 1984 i Alan Moores serietidning Swamp Thing.
Att följa Socialdemokraterna just nu, efter att deras gynnsamma spelverksamhet är hotad, är minst sagt underhållande. Partiföreträdare tävlar om vem som kan komma på mest nedsättande omdömen om regeringen. Magdalena Andersson menar att ”högern radikaliseras” och vill ”tysta oppositionen” och Morgan Johansson jämför nu Ulf Kristersson med Victor Orban och Sverige med Ungern. Allt för att Socialdemokraterna, efter decennier av medvind, plötsligt möter motstånd och står inför risken att inte längre kunna ägna sig åt spelverksamhet med mer gynnsamma regler än andra. Och de inser inte ens hur falskt deras patetiska protester skorrar, eftersom deras moraliska kompass inte har fungerat på år och dar.
I takt med stigande ålder får de inledande hälsningsfraserna som sätter igång varje möte med en bekant – typ ”hur står det till?” eller ”hur mår du då?” – gradvis en ny karaktär. Inledningsvis är de en artig formalitet som inte förväntas få något seriöst svar. Visst finns det tråkmånsar som tar frågan på allvar och börjar berätta om sin borrelia eller artros men sådana träbockar lär sig snart att de längre blir tillfrågade om sitt hälsotillstånd.
På 1950-talet vände sig reklamen till ansvarskännande familjefäder och husmödrar, och kunde se ut så här eller så här. I takt med att välståndet ökade på 60-70-talen dök en ny köpstark grupp upp på marknaden; ungdomar med egna pengar. De nöjde sig inte med hållbara byxor från Algots utan efterfrågade en identitet, en livsstil, kanske till och med en mening med livet. De var också föredömligt mottagliga för reklam. Så länge de befann sig i ett kreativt tillstånd av identitetssökande, blomstrade marknaden och stilbildare inom ”livsstilsreklamen” blev Coca Cola.
Eller; något om vad som krävs för att bli en framgångsrik fotograf i Sverige idag.
Allt nedan har jag hämtat från en artikel om ”fotografen” Ikram Abdulkadir i Dagens Nyheter 30 april, samt från Borlänge Tidning.
Det är mycket möjligt, kanske till och med troligt, att den omskrivne grekiske filosofen Sokrates faktiskt existerade för några tusen år sedan och då var en liten, ful gubbe med en elak fru som hette Xantippa. I vilket fall som helst tillskrevs han – eller om det möjligen var någon annan som tillerkändes frasen – uttrycket gnothi seauton vilket ska betyda ”känn dig själv”. Man anar kanske inte kraften i denna paroll förrän man betänker att Sokrates samtida dömde honom till döden när han föreslog att talesättet även skulle gälla dem. De ville väl inte veta, kan tänka.
Centerledaren Muharrem Demirok intervjuas i GP och får oemotsagd påstå att Jimmie Åkesson delar upp människor efter hudfärg. Själv är Demirok helt öppen med att han avskyr den vita huden. 2021 skrev han på Twitter:
”Vet ni vad jag är riktigt j-vla trött på? Äldre, privilegierade och, dare I say, vita män”
Själv är jag riktigt j-vla trött på rasistiska, privilegierade offerkoftor som Demirok, som sprider hat mot mig och mitt folk på grund av vår hudfärg.
Sedan det senaste valet, som förde paradigmskiftespartierna till regeringsställning, har jag undrat om det kommer att bli något paradigmskifte (här till exempel ). Ju mer tiden går desto mer tveksam blir jag.
Med anledning av debatten om Socialdemokraternas A-lotterier har samhällsdebattören Rebecca Weidmo Uvell nu granskat både kritiken mot lotterierna och Socialdemokraternas försvar. I sin granskning kommer hon fram till att kritiken är berättigad och att det stämmer att Socialdemokraterna har gett sig själva en fördel.
Sverige kommer att elektrifieras. Transporter men också produktion kommer att drivas av elektrisk energi, istället för som nu till stor del av fossilbaserad.
I debatten har huvudsakligen två alternativ ställts mot varandra: vind- respektive kärnenergi. I båda fallen måste kol och gas brännas under byggtiden, i ett tiotal år.
I bostadsområdet Hässleholmen i Borås lägger bostadsbolaget Bostäder i Borås mer än 140 timmar varje vecka (tre heltidstjänster och en halvtid) med att städa efter hyresgäster som skräpar ner i och utanför husen. Nu har man beslutat att verkligen göra något åt problemen och har därför anställt ett ”beteendeföretag” för att förstå orsaken till att folk skräpar ner, berättar P4 Sjuhäradsbygden.
Vi lever i de märkligaste av tider, där inga sanningar finns mer än de man själv väljer att tro på och vill leva efter.
Normer är till för att kritiseras och upplösas. För att därefter ersättas av ett normlöst kaos där var och en lever helt enligt sina egna regler och förväntar sig att alla andra också ska anamma de nya egenfabricerade individuella normerna.
Kära Elsa,
Du gav ett utomordentligt tydligt, skarpt och ärligt svar till en reporter som tydligt visade vad bias är för något. (Lyssna här) Du har det säkert inte lätt just nu men jag hoppas att det stöd Du har från många, inklusive mig, gör tillvaron rimligt uthärdlig. Jag vet själv vad förtal, mobbning och cancellering innebär och jag har flera framstående meteorologiska forskare som har och haft det mycket värre än jag.
Efter att Elsa Widding lämnat Sverigedemokraterna, något hon berättat om bland annat här på Det Goda Samhället, får partiet kritik för hur de har hanterat liberalernas Mats Perssons personangrepp mot henne.
Statsvetaren och samhällsdebattören Marie Demker, gift med s-märkte statsvetaren Ulf Bjereld, som under flera år basade för Socialdemokraternas religiösa falang, rasar mot att regeringen vill förändra utnämningarna till universitets- och högskolestyrelser. Med eftertryck skriver hon i GP att regeringens förslag ”politiserar akademin” och är ett ”allvarligt hot mot akademins frihet”. Men Marie Demker är egentligen inte det minsta oroad över att akademin ska politiseras – hon är tvärtom orolig för att den ska bli mer opolitisk nu när vänsterdominansen kommer att minska.
En av de finaste, rättvisaste och mest utvecklingsfrämjande idéerna i hela det västerländska liberalkonservativa politiska tänkandet är enligt min mening drömmen om meritokratin. En meritokrati är ett samhälle där positionerna och pengarna fördelas efter envars meriter. I en fullt utvecklad meritokrati bortses från ovidkommande förhållanden när positioner ska besättas och forskningsanslag utdelas. Ovidkommande är sådant som ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion och allt annat som det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna att man ska bortse från.
Under sitt förstamajtal i Jönköping, med sin som vanligt stränga min:
”Sorry grabbar! Jag är ledsen att behöva säga det här, men rekryteringsfesten av småbarn till kriminell verksamhet är över!
Det var inte meningen att jag, som jag gjort på sistone, skulle halka in i filosofins finrum och börja göra djupsinniga analyser av godheten och ondskan. Jag har bara sagt en rätt självklar grej, nämligen att om folk hade skämts och fått dåligt samvete vid tanken på att begå brott så skulle det troligen begås färre brott.
Varifrån kommer den plötsliga rädslan för AI-revolutionen? I det långa perspektivet, när AI kan tänkas kontrollera hela supply chains och därmed eventuellt duplicera sig själv, kan det vara vettigt att ha lite koll. Men därifrån är vi ännu långt. Datorer kan visserligen också löpa amok men alla datorer har en avstängningsknapp.
SVT-reportern Diamant Salihu jämför den kände yrkeskriminelle ”kurdiske räven” med en entreprenör och uppmanar näringslivet att ”våga” anställa kriminella.
Jag har nyligen skrivit två texter här på sajten om demografin. Den första handlade om hur svenskarnas andel i befolkningen drastiskt minskar. De med svensk bakgrund var enligt SCB i slutet av förra året 69.3 procent av hela befolkningen jämfört med 81.7 procent för 20 år sedan. Idag har 30.7 procent utländsk bakgrund (se definition i diagrammen.)
För bara några dagar sedan skrev jag en text med ett pinsamt självklart budskap. Budskapet gick som en skarpslipad dolk rakt in i hjärtat på samhällsdebattens avdelning för kriminalfrågor eller borde i varje fall ha gjort det. Men jag har inte märkt av den förväntade reaktionen. Samhället har inte tystnat och uppvisat den generade rodnad som jag hade förutsett. Ej heller har allmänheten skickat mig snittblommor med varma hälsningar som tack för mina insatser för dess (allmänhetens) lika oväntade som gynnsamma kunskapsutveckling.
Vissa människor har man starkare band till än andra, trots att man inte känner dem personligen. När de lämnar jordelivet känner man med varje fiber av sin kropp att något har förändrats i grunden och att det aldrig mer kommer att bli sig riktigt likt.
För mig var Pugh Rogefeldt en sådan människa.
Jag är förhållandevis ny inom politiken även om jag under några år har jobbat som expert inom Regeringskansliet under den förra borgerliga regeringen. Jag såg efter valet med spänning och entusiasm fram emot att som ny riksdagsledamot få möjlighet att påverka Sveriges utveckling vad gäller inte minst klimat- och energifrågor.
Samtidigt som Magdalena Andersson förbereder sig för sitt tal i Jönköping, under Socialdemokraternas 1 maj-demonstration, ökar kritiken mot henne, efter att hon i TV 4 påstått att regeringen har ”radikaliserats” och vill ”tysta oppositionen”.
Själv läser jag ytterst sporadiskt de vanliga dagstidningarna, exempelvis DN, och ser egentligen bara SVT och TV4 när jag i min rehab utan slut sitter och trampar på gymmet. Hur som helst får jag mycket information indirekt, inte minst via de djärva skribenterna på DGS som utsätter sig i högre grad än vad mina nerver skulle klara.
Nu är det dags igen. 1 maj, med vajande röda fanor, stöveltramp i marschtakt och ”Arbetets söner” ekande på gator och torg. Just i år befinner sig Socialdemokraterna i opposition, och tycker säkert att de är verkliga underdogs som har extra stor anledning att demonstrera. Kanske får vi se plakat med slogans som ”Rädda A-lotterierna” eller ”Rör inte vår spelverksamhet”?
Platon hade uppfattningen att äkta kunskap inte kan inhämtas textledes utan bara genom samtal. Jag har en kompis som i Platons efterföljd bjuder in till symposion vilket beroende på vilka gäster som inbjudits ibland kan urarta till en mildare form av supfest. Utan att bli direkt full upptäckte jag häromsistens en svaghet i mitt tänkande som jag kanske anat men aldrig besvärat mig med att artikulera.
Den svenska spelmarknaden är hårt reglerad. Men det finns undantag – när det gäller Socialdemokraternas lotterier. Genom att som politiskt parti både instifta lagar och vara en aktör på spelmarknaden skaffade sig Socialdemokraterna tidigt en unik position, och ett övertag över andra partier. Men nu kan det äntligen bli ett slut på den styggelsen.
När jag gick i Sofia Folkskola på Södermalm Stockholm rådde en mycket speciell mentalitet (och troligen inte bara där men det var den enda folkskola jag fick någon erfarenhet av). Många av dagens moderna människor skulle ha svårt att känna igen sig. Själva grunden för den då eftersträvade sinnesförfattningen och själva kärnan i det som fröken Laura med de flätade kringlorna kring öronen – det etablerade samhällets spjutspets i uppfostrans frontlinje mot oss barn – ständigt propagerade var att vårt öde bestämdes av oss själva. Den ständigt upprepade propagandan från överheten – det vill säga den förenade vuxenvärlden – var att envar, i varje fall barnen, var sin egen lyckas smed och bara hade sig själv att skylla.
DET GODA SAMHÄLLET 